HÖGSTRÖM, Sven


(1908–1995)


Justitieminister, riksdagsman


Sven Högström, som hörde till de viktigaste påverkarna inom de svenskspråkiga bygderna i västra Nyland, utmärkte sig som häradshövding i Raseborgs domsaga 1960–1972. Dessutom var han ett tiotal år aktiv som riksdagsman för Svenska folkpartiet, två perioder justitieminister samt långvarig ordförande för förbundsfullmäktige för Helsingfors universitets centralsjukhus.


 

Sven Högström, som 1937 blev vicehäradshövding och följande år borgmästare i Ekenäs, inledde sin ministerbana redan innan han blivit invald i riksdagen. Han utsågs till justitieminister i Urho Kekkonens tredje regering i september 1951. Denna var en majoritetsregering bestående av Agrarförbundet, Finlands socialdemokratiska parti (SDP) och Svenska folkpartiet (SFP), där Högström och socialminister Ralf Törngren representerade SFP. Efter sin minister­period invaldes Högström i riksdagen vid valet 1954.


 

Då Porkala återbördades till Finland 1956 togs Högströms kunnande i bruk i frågan om Porkalabornas äganderätt. Högström utsågs till ledamot av kommittén för reglering av jordägorätten i Porkala, som leddes av professor Veli Merikoski. Majoriteten i kommittén ansåg att äganderätten till den fasta egendomen inom Porkalaområdet övergått till staten. Högström förfäktade dock envist åsikten att de tidigare invånarna borde garanteras äganderätt, och 1956 segrade slutligen hans uppfattning, då den bekräftades av Fagerholms regering.


 

I augusti 1958 utnämndes Högström för andra gången till medlem av statsrådet, då Fagerholm bildade sin tredje regering. I denna majoritetsregering var Högström den ende representanten för sitt parti. Denna regering, som satt i mindre än ett halvt års tid, blev känd som ”nattfrostregeringen” eftersom varken president Kekkonen eller Sovjetunionen hade tilltro till dess utrikespolitiska kompetens. Enligt statsminister Fagerholm var Högström dock inte med när man fastslog de utrikespolitiska riktlinjerna inom regeringen, eftersom han inte deltog i behandlingen av sådana frågor. I presidentens ögon hade inte Högström heller förlorat sin utrikespolitiska trovärdighet. Detta framgick bland annat av att Kekkonen 1960 uttryckligen utsåg Högström från SFP till medlem av den dele­gation som åtföljde honom på hans ur EFTA-frågans (Europeiska frihandelssammanslutningen) synvinkel viktiga besök i Moskva. Trots detta hörde inte Högström i fortsättningen till Kekkonens förbehållslösa anhängare, för redan följande år var han aktiv inom Honkaförbundet, som motsatte sig ett omval av Kekkonen till förmån för justitiekanslern Olavi Honka.


 

Högström, som inom sitt parti nådde viktiga förtroendeposter, valdes till den förste ordföranden i förbundsfullmäktige för Helsingfors universitets centralsjukhus, som bildats 1957 av Helsingfors universitet och 44 nyländska kommuner. Han verkade över två årtionden i detta viktiga uppdrag, och för att vara jurist fick han en ovanlig hedersbetygelse då han 1981 promoverades till medicine hedersdoktor.


 

Mikko Uola


 

Sven Axel Högström, född 8.10.1908 i Hangö, död 12.11.1995 i Ekenäs. Föräldrar maskinisten Johan Axel Högström och Frida Sofia Holm. Gift 1938 med Ruth Lilian Ahlgren.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. K.-A. Fagerholm, Talmannens röst (1977); Hufvudstadsbladet 15.11.1995; J. Suomi, Urho Kekkonen. 1956–1962. Kriisien aika (1992); Valtioneuvoston historia 1917–1966 II. Minis­teristöjen historia 1939–1966 (1977).


 

BILDKÄLLA. Högström, Sven. Postkort. Foto: Ateljé Nyblin, 1966. Uusi Suomis bildarkiv.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4220-1416928956826

 

Upp