BRENNER, Ola 

(1900–1989) 

Lantbruksråd 

Ola Brenner verkade under hela sitt yrkesverksamma liv som lantbrukslärare. Han innehade flera förtroendeposter inom det kommunala och kyrkliga området, deltog i politiken band annat som medlem av Svenska folkpartiets centralstyrelse och verkade aktivt inom organisationslivet. Efter pensioneringen ägnade han sig åt lokalhistoriskt författarskap.

Ola Brenner föddes 1900 i Helsingfors. Hans far, Mårten Magnus Brenner, var rektor för Helsingfors realskola, modern hette Emilia Lindström. I familjen fanns ett starkt intresse för naturvetenskap, vilket säkert präglade Ola Brenners val av livsbana. Hans far var lärare i naturhistoria och hade företagit flera botaniska studieresor till utlandet. Ola Brenners två äldre bröder, Magnus och Alf, ägnade sig likaså åt naturvetenskap och pedagogik; den förre blev doktor i zoologi och kemi, den senare lärare, jordbrukare och genealog. 

Ola Brenner blev student vid Läroverket för gossar och flickor i Helsingfors 1918. Därefter inledde han studier i jordbrukslära vid Helsingfors universitet och avlade 1922 filosofie kandidatexamen och agronomexamen. Åren 1924–1926 verkade han som förvaltare på Hahkiala gård i Hauho. Vid sidan av teoretisk förkovran inhämtade Brenner under 1920-talet praktiska färdigheter i jordbruk på resor i Sverige, Norge och Danmark, där han studerade lantbruk och kreaturskötsel. För att kvalificera sig för högre lärartjänster avlade han vitsord i pedagogik och ett praktiskt lärdomsprov vid Högre svenska lantbruksläroverket i Åbo. 

Brenner påbörjade 1926 sin långa och mycket betydelsefulla lärarbana som föreståndare för Svenska teoretiska kreatursskötarskolan i Hindhår, Borgå landskommun, som upprätthölls av Svenska lantbrukssällskapet i Finland . Därefter verkade han 1936–1956 som föreståndare för Västankvarns lantmannaskola i Ingå. År 1957 blev han rektor för Högre svenska lantbruksläroverket i Åbo, där han undervisade i växtodlingslära. Han kvartod på denna post tills han pensionerades 1967. Under fyra decennier hann Brenner fostra och undervisa åtskilliga blivande unga kreaturskötare och jordbrukare. År 1966 tilldelades han titeln lantbruksråd. 

Vid sidan av sin lärarverksamhet engagerade sig Brenner aktivt i samhälleliga frågor och deltog flitigt i och innehade betydelsefulla poster inom det kommunala arbetet och församlings- och organisationslivet. Han var 1941–1947 kretsinstruktör vid Nylands svenska lantbrukssällskap och 1942–1943 arbetskraftschef i Ingå. Han var 1931–1935 ledamot i kommunalfullmäktige i Borgå landskommun och 1946–1957 i Ingå. I Ingå var han 1946–1956 ordförande i kommunalstyrelsen. Han satt också i kyrkofullmäktige i Borgå landsförsamling, Ingå och Åbo församlingar. Inom organisationslivet var han medlem av Svenska folkpartiets förstärkta centralstyrelse 1946–1958. På 1940-talet var han ordförande i Svenska lantbruksskollärarförbundet i Finland och i Svenska lantbrukssällskapens förbunds småbrukardelegation. På 1950-talet verkade han i styrelsen för kommunalförbundet Finlands svenska vårdanstalt för sinnesslöa och som ordförande för Ingå sparbanks principaler. 

Efter sin pensionering ägnade Brenner sig åt historiskt författarskap. Han gjorde en betydande lokalhistorisk forskarinsats genom att beskriva den jordägande och den obesuttna befolkningens historia i framför allt Ingå och Snappertuna. Det var ett omfattande arbete att upprätta längder byvis över hemmansägare och innehavare av torp och arrendelägenheter, men så har också Brenners forskning ett stort genealogiskt och socialhistoriskt intresse. Först gav han ut Ingå, Fagervik, Degerby. En västnyländsk bygdekrönika III (1971) och slutförde därmed sin bror, den kände lokalhistorikern och genealogen Alf Brenners verk i två volymer om samma bygds historia. Efter detta utkom två arbeten kring samma tema: Snappertuna, en kustbygds hävder. Efter år 1809 (1975) samt storverket Torpare och landbönder i Ingå (1979). I Segelsjöfart i Ingå (1981) beskrev han seglationen och dess betydelse för bygden, medan Sockenmagasinrörelsen i Ingå och Degerby (1982) var en specialstudie i den lokala ekonomiska rörelsen kring lånemagasin. 

Brenner var en god skribent och debatterade livligt i samhälleliga frågor och ämnen som intresserade honom såsom lantbruk, skolväsende och historia. Han skrev likaså ett flertal artiklar och debattinlägg i både dagstidningar och facktidskrifter, bl.a. personhistoriska bidrag i Västnyländska kultursamfundets årsbok. Brenner hade ett stort intresse för sång och musik och tillhörde bl.a. styrelsen för Västnyländska ungdomsringen. 

Mikael Korhonen 

Carl Ola Brenner, född 17.12.1900 i Helsingfors, död 11.2.1989 i Ingå. Föräldrar rektor Mårten Magnus Wilhelm Brenner och Emilia Sofia Lindström (Silfvius). Gift med folkskollärare Gerda Karlsson 1934. 

PRODUKTION. Ingå, Fagervik, Degerby. En västnyländsk bygdekrönika III (1971); Snappertuna, en kustbygds hävder III. Efter år 1809 (1975); Torpare och landbönder i Ingå (1979); Segelsjöfart i Ingå (1981); Sockenmagasinrörelsen i Ingå och Degerby (1982). 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. A. Allardt, Borgå sockens historia (1930); M. Ginström & T. Grünn, Tre skolor, två stadier, ett mål. En bok om yrkesutbildning för landsbygdens ungdom under ett drygt sekel (1997);  Läroverket för gossar och flickor. Festskrift utgiven till femtioårsjubileet september 1933; A. Jörgensen, Nyländska avdelningens matrikel 1640–1868 (1911); Finlands agronomer 1853–1941 (1942); Svenska folkskolans vänners kalender 1989. 

BILDKÄLLA. Brenner, Carl Ola. 1960. Åbo Akademis bildsamlingar.

BLF original
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5567-1416928958173

Upp