GAHMBERG, Carl G. 

(1942– ) 

Biokemist, professor, läkare 

Läkaren och biokemisten Carl G. Gahmberg är känd för sin forskning om cellmembraner. Han har i egenskap av ständig sekreterare i Finska Vetenskaps-Societeten haft stort inflytande över vetenskapspolitiken i Finland sedan början av 1990-talet.

Carl Gustav Gahmberg blev student 1961 vid Nya svenska läroverket i Helsingfors och medicine licentiat vid Helsingfors universitet 1968. Sin doktorsutbildning fick han vid Institutionen för serologi och bakteriologi, Haartman-institutet, under ledning av professor Kai Simons. Medicine- och kirurgie doktor blev han 1971 på avhandlingen The Proteins and Lipids of the Plasma Membrane and Endoplasmic Reticulum Isolated from Cultured Hamster Fibroblasts. Gahmberg blev tidigt insatt i biokemin rörande biologiska membraner, deras lipider samt proteiner och kolhydrater bundna till dem. 

Redan tidigt forskade Gahmberg i cellytans komponenter och hur celler binds till varandra, m.m. Sålunda var han med om upptäckten och karaktäriseringen av fibronektin, ett viktigt protein i cellbindning. Han var också med om karaktäriseringen av sockerdelarna på röda blodkroppars yta, vilka bestämmer blodgruppstypen. Blodgruppernas A- och B-antigener identifierades 1980, och Rho(D) proteinet 1982–1983. Olika metoder måste utvecklas för dessa studier; till dem hörde att specifikt märka galakto- och sialsyror på membranytan, att utveckla metoder att följa med proteinsyntes och glykosylering av membranproteiner såsom glykoforin A. År 1984 kunde han härigenom visa att detta protein ändrar sin struktur under differentieringen av röda blodkroppar. 

Gahmberg studerade också glykoproteiner på vita blodkroppars (leukocyters) yta, bl.a. integriner. Hit hörde också studier av ytglykoproteiner på mördarceller. Detta var av stor betydelse i immunreaktioner och i avlägsnandet av främmande eller skadade celler. Nästa steg var att studera cancerceller och hur tumörers tillväxt kan hämmas; han var med om att beskriva en peptid med denna funktion 1999. Härifrån kom han in på genernas molekylära biologi, d.v.s. DNA, och proteinsyntesens reglering på denna nivå. Också signalvägarna i cellerna studerades, speciellt vissa proteinfosforyleringsmekanismer. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att Gahmberg är en pionjär på många områden: karaktärisering av biologiska membraner, speciellt plasmamembraner och deras yta, vilka proteiner som binds till dem, vad detta har för betydelse för cellernas differentiering och bindning till varandra, immunreaktioner och cancer, samt reglering av de signaler hos cellerna som reglerar deras funktion. 

Gahmberg var professor i biokemi vid Åbo Akademi 1979–1981 innan han detta år blev professor vid Helsingfors universitet Åren 1986–1991 var han forskarprofessor vid Finlands Akademi. Som student var han aktiv i Nylands nation, kurator 1970–1972 och sedan 1992–2010 inspektor för nationen. Till Gahmbergs insatser för vetenskapen i Finland kan också räknas hans ordförandeskap för Finska läkaresällskapet 2000–2001 och styrelsemedlemskap ett antal år. 

Till Gahmbergs internationella verksamhet kan räknas längre vistelser vid vetenskapscentra utomlands. Gahmberg var verksam som gästforskare hos professor Senitiroh Hakomori vid University of Washington i Seattle 1972–1974 och gästprofessor hos Erkki Ruoslahti vid La Jolla Cancer Foundation i Kalifornien 1988–1989. Många utländska forskare har likaledes varit gästforskare hos Gahmberg och han har handlett flera doktorander. 

Gahmberg har tillhört olika styrelser för internationella organisationer och föreningar. Han är medlem i EMBO (European Molecular Biology Organisation) sedan 1980, i styrelsen 1986–1991, i Academia Europaea sedan 1989 och i World Cultural Council sedan 1984. Han var med om att grunda den sistnämnda organisationen, av vars 124 ledamöter 25 är nobelpristagare. Han var också finländsk representant i FEBS (Federation of European Biochemical Societies) 1986–1996, i IUBMB (International Union of Biochemistry and Molecular Biology) 1987–1996 samt i Nordiska biokemikommittén 1984–1996. 

Sedan 1992, då Gahmberg blev ständig sekreterare i Finska Vetenskaps-Societeten, har han haft ett stort inflytande på vetenskapspolitiken, då han därigenom också är med i ledningen för Vetenskapsakademiernas delegation. Gahmberg var vice ordförande för delegationen 1992–1998. Genom dessa uppdrag är han med om att ge utlåtanden om finländsk vetenskapspolitik, ordna kontakter med framstående internationella forskare som inbjuds att hålla föredrag i Finland, samt organisera symposier och kongresser. Gahmberg är också aktiv i europeiska och internationella organisationer inom biokemi och molekylär biologi samt i flera finländska föreningar. 

Som erkänsla för sina insatser har Gahmberg tilldelats många pris och hedersbetygelser. Han utsågs till årets professor 1995. 

Nils-Erik Saris 

Carl Gustav Gahmberg, född 1.12.1942 i Kyrkslätt. Föräldrar överingenjör Gustaf Gahmberg och Marie-Louise Armfelt. Gift med (1) filosofie doktor Nina Malm 1972, (2) docent, medicine och kirurgie doktor Marianne Gripenberg 2000. 

PRODUKTION. The Proteins and Lipids of the Plasma Membrane and Endoplasmic Reticulum Isolated from Cultured Hamster Fibroblasts (1971); Why mammalian cell surface proteins are glycoproteins, Trends in Biochemical Science 21/1996 (tills. med M. Tolvanen); Solukalvon kiehtova maailma – perustutkimuksesta kliinisiin sovellutuksiin. Duodecim 113/1997; Valkosolut elimistön terveyspoliiseina. Mitä, Missä Milloin 1998. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. http://www.biocenter.helsinki.fi/gahmberg/index.html 

BILDKÄLLA. Gahmberg, Carl G. Hufvudstadsbladets arkiv.

BLF original
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5593-1416928958199

Upp