Konsthistorikern Osvald Sirén från Helsingfors gjorde under 1900-talets två första årtionden internationell karriär som expert på italienskt måleri, dels som professor vid Stockholms universitet och dels som intendent vid Nationalmuseum i Stockholm. Från 1920-talet och framåt var hans huvudsakliga forskningsområde kinesisk konst.
Osvald Sirén studerade konsthistoria vid Helsingfors universitet under J. J. Tikkanens ledning. Som ämne för sin avhandling, som publicerades i Stockholm 1900, valde Sirén den svenske 1700-talsmålaren Pehr Hilleströms produktion. Ämnesvalet avslöjar Siréns intresse för konsthistoriens då ”okända” ämnen. I avhandlingens slutord uttrycker Sirén förhoppningen att hans arbete skall ge Hilleström den plats som rätteligen tillkommer honom i det svenska måleriets historia. Mycket av Siréns forskning bärs upp av en strävan att bredda den konsthistoriska forskningen och ge utrymme också för sådant som ligger utanför den västerländska konstens guldåldrar.
Tyngdpunkten i Siréns forskning försköts snart till det italienska måleriet. Han började med renässansens mästare, men gick sedan vidare bakåt i tiden. Hans viktigaste insats på detta område gäller de italienska s.k. primitiva mästarnas arbeten, d.v.s. 1200- och 1300-talens temperamålningar. På sina resor i Italien träffade Sirén den amerikanske konstkännaren Bernard Berenson, som bosatt sig i Italien. Berensons vetenskapliga inställning till konsten påverkade starkt Sirén, och han tog till sig mycket av dennes metod, stilanalysen.
Siréns ställning inom den konsthistoriska forskningen i Sverige etablerades när han 1908 blev den första professorn i konsthistoria vid Stockholms högskola. Sin första beröring med kinesisk konst fick han i Boston. Hans viktigaste vägvisare in i denna nya värld var Denman W. Ross, som på många sätt bidrog till utformandet av den asiatiska samlingen vid Boston Museum of Fine Arts. Enligt Siréns egen utsago var det i sitt ”sökande efter den religiösa renhetens väsen” som han fick upp ögonen för den kinesiska konsten. Huvudmålet för hans första Asienresa 1917–1918 var Japan, och den följdes av en lång vistelse i Kina 1922–1923. Denna gång översteg hans frånvaro från högskolan hans tjänstledighet med så lång tid att han måste säga upp sig från sin professur.
Inom den kinesiska konsten koncentrerade sig Sirén till en början på arkitektur och skulptur. Bildkonsten blev ett centralt forskningsområde efter att han 1926 hade utnämnts till intendent för måleri- och skulpturavdelningen vid Nationalmuseum i Stockholm, en tjänst som han innehade till sin pensionering 1944. Utöver forskning hade han som uppgift att köpa in konstverk till museets samlingar. Samlingen med kinesisk konst utökades speciellt under Siréns resor till Östasien 1929–1930 och 1935. Samlingarna kompletterades planmässigt så att tyngdpunkten låg på Ming- (1368–1644) och Qingdynastiernas (1644–1911) konst. Siréns verksamhet har starkt bidragit till att öka uppskattningen för konsten från dessa perioder. Han publicerade många viktiga verk på engelska och franska om kinesisk konst, stads- och trädgårdskultur, och lät trycka praktfulla bildverk om Orientens trädgårdar och skulpturer.
Liksom många av tidens konsthistoriker var Sirén i egenskap av expert inte bara med om att attribuera konstverk och deras äkthet, utan fungerade också som konsthandlare och samlare. I Finland bistod han bland andra Paul Sinebrychoff vid dennes konstanskaffningar.
Siréns livsåskådning byggde på teosofisk grund, men senare kom han i allt högre grad att intressera sig för zenbuddhism och astrologi. Hans romantisk-idealistiska inställning visar sig klarast i hans dikter, som publicerades i två samlingar, Accord (1902) och Stilla stunder med naturen (1913). Siréns skrifter innehåller tankar besläktade med den tyska romantikens, men det är svårt att säga hur långt han påverkats direkt av romantikerna och hur mycket av intrycken som kommit via teosofin, som hämtade stoff ur samma mystisk-filosofiska tradition som romantikens litteratur och konst.
Efter Osvald Siréns död fick institutionen för konsthistoria vid Helsingfors universitet som donation den del av hans konsthistoriska bibliotek som behandlade västerländsk konst. Utöver böcker omfattade donationen en del av Siréns fotosamling och glasnegativ. Didrichsens konstmuseum i Helsingfors köpte senare ett antal konstverk ur Siréns privata samling, som övergått i Östasiatiska museets i Stockholm ägo, och sålunda hamnade en del av de konstföremål Sirén samlat till slut också i hans hemland.
Minna Törmä
Osvald Sirén, född 6.4.1879 i Helsingfors, död 12.6.1966 i Lidingö, Stockholms län. Föräldrar assessorn Bruno Sirén och Sigrid Leopold. Gift med (1) odontologie licentiaten Maria Myhrman 1903, (2) lektorn Rose Carbonel 1925.
PRODUKTION. Pehr Hilleström d.ä. Väfvaren och målaren, hans lif och hans värk. Stockholm (1900); Accord. Dikter (1902); Carl Gustaf Pilo och hans förhållande till den samtida porträttkonsten i Sverige och Danmark. Ett bidrag till den skandinaviska konsthistorien. Stockholm (1902); Giottino und seine Stellung in der gleichzeitigen florentinischen Malerei. Leipzig (1908); Leonardo da Vinci. Hans lefnadsöden, bildverk, personlighet och målarbok. Stockholm (1911; på eng. 1916); Stilla stunder med naturen. Stockholm (1913); Giotto and Some of His Followers I−II. Cambridge, Massachusetts (1917); Den gyllene paviljongen. Minnen och studier från Japan. Stockholm (1919); Essentials in Art. London (1920); The Walls and Gates of Peking. London (1924); The Imperial Palaces of Peking. Paris & Brussels (1926); Studien zur chinesischen Plastik der Post-Tangzeit. Berlin (1927); A History of Early Chinese Painting. London (1933); Bilder från Grekland. Stockholm (1935); The Chinese and the Art of Painting. Peking (1936); A History of Later Chinese Painting. London (1938); Kinas konst under tre årtusenden I−II. Stockholm (1942−1943); Kinas trädgårdar och vad de betytt för 1700-talets Europa I−II. Stockholm (1948−1950; på eng. 1949-1950); Chinese Painting. Leading Masters and Principles. London & New York 1956−1958. Se bibliografi, Osvaldo Sirén, Octogenario. Stockholm (1960).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. M. Törmä, Osvald Sirén. Kiinan taiteen tutkimuksen edelläkävijä. Katse Kaukoitään. Suomalaista Itä-Aasian tutkimusta (1993); M. Törmä, Sirén, Osvald. Svenskt biografiskt lexikon (2003); M. Törmä, Osvald Sirén ja kiinalaisen maalaustaiteen tutkimus (avhandling pro gradu, Helsingfors universitet, 1990).
BILDKÄLLA. Sirén, Osvald. Foto: Ateljé Ferd. Flodin. Museiverket.