Pinello inledde sin karriär som bruksägare och jordbrukare, men hade större framgång som tidningsman och föreningsmänniska. Han var särskilt intresserad av teater, litteratur och bildkonst, och blev en betydande person i det kulturella livet i Åbo.
Nils Henrik Pinello hörde till en italiensk släkt av militärer, som hade slagit sig ned i Sverige i början av 1700-talet. Pinello var född i Åbo, där han studerade vid akademin. Efter att 1823 ha promoverats till filosofie doktor studerade Pinello bergshantering i Sverige och avlade bergsexamen 1826. Från 1827 ägde han Kirjakkala bruk i Bjärnå och senare Kartanonkylä i Tammela. Pinello misslyckades ekonomiskt med både bruket och lantbruket, på grund av alltför stor hjälpsamhet mot andra, påstods det. Han var därefter helt och hållet verksam i Åbo där han blev en stöttepelare i stadens kulturliv.
Pinello var huvudredaktör för Åbo Tidningar 1836–1847 och 1853–1856. Hans redaktörskap innebar en viss uppryckning av tidningen, som började innehålla ekonomiska artiklar och litterära notiser. I Finska hushållningssällskapet var Pinello verksam 1842–1865, först som tf. och biträdande sekreterare och från 1856 som sekreterare. I detta för jordbrukets utveckling viktiga sällskap var han även styrelsemedlem 1843–1855, och 1849 utgav han Tidning för landtbrukare och näringsidkare. I femton år, 1849–1864, skrev han folkupplysande uppsatser om lantbruk som ingick i almanackan.
Pinello var livligt intresserad av teater. Han var aktivt engagerad i planerna på ett teaterhus, invaldes redan från början i teaterstyrelsen och verkade som ordförande för den 1839–1856. Som styrelseordförande försåg han teatern med pjäser, i allmänhet bearbetningar eller översättningar av samtida danska dramatikers verk. Skådespel av Heiberg, Overskou och Hauch uppfördes i Åbo i Pinellos bearbetningar. Han skrev också tragedin Birgitta Kurck, och libretton med nationella motiv: Junkerns förmyndare och Herman Wimpel. A. G. Ingelius respektive Oscar Byström skrev musiken till dem, ingendera har dock uppförts. Pinello uppträdde också själv som amatörskådespelare och författade flitigt prologer inför olika festligheter. Både under sin redaktörstid och senare skrev han tillfällesvers. Litteraturhistorikern Ragnar Öller avger ett lakoniskt omdöme om denne mångfrestare: ”Pinello var en dilettant på alla de områden av vitterheten, där han frestat sin lycka. Han var mera en kulturpersonlighet än en konstnär.”
Också för bildkonsten verkade Pinello. Inom Finska konstföreningens Åboavdelning tog han initiativ till en kommitté ”för återställande af Åbo domkyrkas fornminnen” 1865. Ett resultat av kommitténs arbete är Karin Månsdotters marmorsarkofag. Pinellos legendariska gästfrihet gjorde hans hem till en medelpunkt i Åbo. Här samlades konstnärliga och intellektuella kretsar, oberoende av social ställning – i motsats till stadens sällskapsliv i övrigt. En långlivad påminnelse om Pinellos sociala talanger är den legendariska parkrestaurangen Pinellan som uppkallats efter honom.
Om konstruktivt socialt intresse vittnar att Pinello 1840 var med om att grunda en s.k. söndagsskola som undervisade arbetande unga män i praktiska ämnen. Namnet kommer av att undervisningen skedde på söndagarna, på ”elevernas” fritid. Pinello undervisade själv i kemi. Tjugo år senare, 1861, blev han ordförande i den lokala folkbildningsorganisationen Bildningscirkeln, där han också höll föredrag.
Pinello publicerade kåserande artiklar om Åbonejdens kulturhistoria främst i Åbo Underrättelser. I urval utgavs de i fem små volymer 1866–1878 med titeln Små berättelser och tidsbilder. De är välskrivna, men inte särskilt tillförlitliga. Åren 1868 och 1869 gav Pinello ut Puffens kalender, tydligen efter modell av skämttidningen Kapten Puff som i Stockholm gavs ut av Rudolf Wall under åren 1856–1865.
Pia Forssell
Nils Henrik Pinello, pseudonym Kapten Puff, född 17.8.1802 i Åbo, död 9.9.1879 i Åbo. Föräldrar översten Dominicus Julius Pinello och Sofia Elisabeth Bruncrona. Gift 1827 med Anna Juliana Schmidt.
PRODUKTION. Junkers förmyndare. Romantisk opera i två akter (1861), Små berättelser och tidsbilder af Kapten Puff. I–V (1866, 1868, 1874, 1875, 1878); Herman Wimpel. Operett, tills. m. J. A. von Essen (1875). Se även Finlands författare 1809−1916 (1993).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. R. Öller, Ett kvarts sekel av vårt litterära liv (1920).
BILDKÄLLA. Pinello, Nils Henrik. Oljemålning (detalj). Foto: K. K. Meinander, 1911. Museiverket.