Till Jarl Eklunds omfattande produktion under en lång karriär hör byggnader av mycket olika karaktär. Nikolajeffs affärshus i Helsingfors centrum, som Eklund ritade 1913, blev en av de främsta finländska förebilderna för en typ av byggnad som ursprungligen utvecklats i Tyskland. Eklunds uppdragsgivare fanns i första hand inom storindustrin; han ritade både fabriksbyggnader och privatbostäder. Ett karakteristiskt inslag i Eklunds verksamhet var även ombyggnader av äldre herrgårdar samt helt nya herrgårdsbyggnader och sommarvillor.
Jarl Eklund vann 1898 tävlingen om Finlands nationalteaters fasad mot Järnvägstorget, men man lät ändå uppföra Onni Tarjannes granitfasad (1902), som ansågs vara mer representativt nationell. Eklund blev utexaminerad som arkitekt 1899 och var efter det verksam på arkitektbyrån Gesellius, Lindgren & Saarinen i Helsingfors. Byrån ritade vid denna tid bl.a. Finlands paviljong för världsutställningen i Paris 1900, försäkringsbolaget Pohjolas hus (Alexandersgatan, Helsingfors), Suur-Merijoki herrgård (Viborgs landskommun) och deltog i arkitekttävlingen om Nationalmuseet. Eklund studerade vid skulpturavdelningen i Académie Colarossi i Paris 1902 och grundade tre år senare ett eget arkitektkontor i Helsingfors.
Under sin karriär utförde Eklund viktiga arbeten också tillsammans med andra arkitekter. Tillsammans med Hilding Ekelund ritade han Helsingfors konsthall (1928), där Eklunds andel begränsade sig till planritningarna. Tillsammans med Eero Saarinen genomförde han ombyggnaden av Svenska teatern i Helsingfors (1936). I sin verksamhet visade sig Eklund storsint; det var inte något problem för honom att dela uppdrag med andra arkitekter.
Ett viktigt arbete i Eklunds tidiga produktion är Sergej Nikolajeffs så kallade bilpalats, senare Hankkijas huvudkontor och numera Arkadiahuset i hörnet av Mannerheimvägen och Arkadiagatan i Helsingfors. Med Nikolajeffska huset presenterade han för finländarna en typ av affärshus och varuhus som i början av 1900-talet utvecklats främst i Tyskland. Byggnadens rationella exteriör i rödtegel förråder interiörens karaktär på ett sätt som senare upprepas till exempel i Stockmanns varuhus, ritat av Sigurd Frosterus (1930), och i talrika andra affärsbyggnader från samma tid.
På 1910-talet fick den unge arkitekten Eklund flera stora uppdrag, såsom att 1916 rita den villa som tio år senare blev den brittiske ambassadörens residens i Brunnsparken. Samma år ritade han åt sig själv i villastadsdelen Eira ett rymligt bostadshus i rödtegel som med sitt enkla formspråk skiljer sig från de äldre, ljusrappade byggnaderna i stadsdelen. Ett stort fönster i den triangelformade gaveln mot havet upplyste ursprungligen Eklunds eget arbetsrum.
Till Eklunds uppdragsgivare hörde flera industri- och affärsmän, vilket delvis förklarar det stora antalet fabriksbyggnader, restauranger samt ombyggnader av gamla och ritningar på nya herrgårdar i Eklunds produktion. Bland industribyggnaderna märks Finlaysons kraftverk och färgeri i Tammerfors (1928), kraftverket i Hartolankoski i Kumo älv (1951) och ett flertal andra kraftverk och fabriksbyggnader, ofta med tillhörande bostadsområde.
Eklunds inredningar rönte stor uppskattning redan av samtiden. Med sval elegans och inte sällan med lyxiga material som bladguld på väggarna skapade han restaurang- och kaféinredningar, där kunderna för en stund kunde lämna vardagen bakom sig. Fazer på Glogatan i Helsingfors, från början en restaurang i två våningar (1928), är även i sin senare, lätt förändrade skepnad en för finländska förhållanden sällsynt interiör i art déco-stil. Inredningen är sedermera skyddad genom lagen om byggnadsskydd.
På beställning av doktor Arne Grahn ritade Eklund på 1930-talet i Westend i Esbo en stor sport- och rekreationsanläggning, till vilken hörde bl.a. ett ståtligt hotellcasino som placerades på stranden. Den förnämsta delen av denna helhet var tennishallen (1935), som senare brann ned. I denna byggnad förenades en klar modernistisk exteriör med traditionella klubbliknande lokaler för medlemmarna i tennisklubben, såsom det mörkgröna biblioteket med sina fåtöljer eller det så kallade guldrummet med sitt biljardbord.
Ritningen till hotellcasinot från 1934 byggde på de senaste principerna inom modernismen och visar att Eklund om han så ville behärskade även det mest aktuella arkitekturspråket. Den runda restauranglokalen utförde han 1939 i en mera konventionell version för restaurang Fiskartorpet i Munksnäs i Helsingfors. I de flesta ritningar till ombyggnader och nybyggen av herrgårdar tillämpade han ett lugnare modernistiskt formspråk, ofta kombinerat med en traditionell planritning.
De många ritningarna till projekt som inte genomfördes visar att Eklund kunde förnya sitt arkitektoniska formspråk från ett årtionde till ett annat. Bland Eklunds uppdragsgivare fanns det inte många som uppskattade djärva experiment. Han fick därför utöva sin yrkesroll som beställarens förtrogne genom att utforma byggnader som alltid höll hög standard och som var anpassade efter förhållandena.
Timo Tuomi
Jarl Eklund, född 20.2.1876 i Kyrkslätt, död 30.8.1962 i Helsingfors. Föräldrar vicehäradshövdingen Gustaf Viktor Eklund och Karolina Maria Oelze. Gift 1912 med Marta Magdalena von Wendt.
VERK. Nikolajeffs affärshus (Arkadiahuset), Helsingfors (1913); Bostadshuset Armfeltsvägen 8, Helsingfors (1916); Finlaysons kraftverk och färgeri, Tammerfors (1926–1928); Huvudbyggnaden på Saaris gård, Mäntsälä (1929); Fazers café och restaurang, Helsingfors (1930); Huvudbyggnaden på Junkars gård, Kyrkslätt (1931); Huvudbyggnaden på Joenniemi gård (Serlachius konstmuseum), Mänttä (1934); Tennishallen i Westend, Esbo (1935, nedbrunnen); Ombyggnaden av Svenska teatern, Helsingfors (tills. med E. Saarinen, 1936); Bomullsfabrikernas försäljningskontor, Tammerfors (1937); Restaurang Fiskartorpet, Helsingfors (1939); Bostads- och affärshuset Puistolinna, Forssa (1942); Aktiebolaget Serlachius blekeri, Mänttä (1950); Tyrvään Oy:s kraftverk i Hartolankoski, Kumo älv (1946–1950).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Armfeltsvägen 8. Ett hus och dess skapare (1988); O. Flander, Huvilat ja kartanot Jarl Eklundin arkkitehtuurissa (avhandling pro gradu, Åbo universitet, 1984).
BILDKÄLLA. Eklund, Jarl. 1916. Museiverket.