Berndt Abraham Godenhjelm var på 1840-talet, vid sidan av Robert Wilhelm Ekman, Finlands främsta målare av altartavlor och förnyare av kyrkligt måleri. Han var en konstnär med akademisk skolning inom sitt gebit som därmed trängde undan hantverks- och skråmålarna. Godenhjelm var den första läraren vid Konstföreningens ritskola och kom i denna uppgift att skapa skolans läroplan nästan ur intet.
Berndt Abraham Godenhjelm föddes i en adlig tjänstemannafamilj på Gröndals gård i Mäntyharju. Fadern var kommissionslantmätaren Adolf Fredrik Godenhielm och modern Maria Elisabeth Argillander. I deras hem ansågs konstnärliga intressen vara en dygd, men barnen uppmuntrades ändå inte till konstnärsyrket. Berndt Abraham blev student i Åbo 1817 och började först studera juridik. Han utexaminerades 1820 och verkade efter det som auskultant vid Åbo hovrätt, varefter han tjänstgjorde som domarebiträde och förrättade ting i Kexholms södra domsaga. Han tilldelades 1826 vicehäradshövdings titel.
Vid sidan av juridiken studerade Godenhjelm teckning. Vid ett besök i Stockholm tog han lektioner hos Pehr Gustaf von Heideken, som senare kom att bli känd som landskapsmålare. Det var också möjligt att få undervisning i teckning vid Åbo akademi, där introducerades studenterna i arbetet med trä- och kopparstick som behövdes för vetenskapliga illustrationer. Dessa arbeten leddes av akademins ritmästare J. E. Hedberg. Under denna tid tillkom Godenhjelms små kopparstick med pastorala och bibliska motiv. Han utförde också teckningar och kopparstick under sin tid som jurist med resultatet att föredraganden av finska ärenden, ministerstatssekreteraren Robert Henrik Rehbinder visade dem för kejsar Nikolaj I. På så sätt kom Godenhjelm att 1827 få en inbjudan till S:t Petersburg för att bedriva studier med stöd av ett årligt stipendium. Godenhjelms stipendium var sannolikt det första som ur allmänna medel i Finland tilldelats en konstnär.
Med det kejserliga stipendiet blev det möjligt för Godenhjelm att ägna sig åt sitt konstintresse på heltid. Vid S:t Petersburgs konstakademi studerade han gravyrkonst för den framstående kopparstickaren Nikolaj Ivanovitj Utkin. Till arbetena från denna tid hör ett titelblad med svanmotiv till J. L. Runebergs debutsamling Dikter. Det var ett beställningsverk som blev klart 1830 och som Godenhjelm fått genom Fredrik Cygnaeus, som hörde till hans vänkrets. Teckningarna och grafiken började dock redan då träda i bakgrunden i Godenhjelms produktion, och intresset riktade sig alltmer mot oljemålning.
Godenhjelm slutförde sina konststudier 1832. Samma år gifte han sig med Alexandra Fredrika, dotter till läkaren vid gevärsfaktoriet i Systerbäck, kollegieassessorn Johan Henrik Hornborg. Paret bosatte sig i S:t Petersburg, där de bodde fram till 1848.
Tiden i S:t Petersburg var Godenhjelms mest produktiva period. Hans arbeten kan dock inte ordnas kronologiskt, eftersom de ofta saknar signering och datum. Enligt meritförteckningarna målade Godenhjelm åtminstone fyra ikonostaser, flera porträtt, 16 altartavlor och sannolikt även allegoriska och mytologiska kompositioner samt genremålningar. Den första altartavlan, för hans födelseförsamling i Mäntyharju kyrka, hade blivit färdig redan under studietiden 1831. Andra betydande verk från denna tid är ”Självporträtt i petersburgsk ateljéinteriör” och ett helfigursporträtt av Nikolaj I som beställts av Viborgs hovrätt. Han fick särskilt många beställningar på altartavlor, för Godenhjelm målade relativt billigt och han hade personliga kontakter till de kyrkoherdar som fattade beslut om anskaffningarna. Godenhjelm var vid sidan av Robert Wilhelm Ekman den främsta målaren av altartavlor och förnyare av det kyrkliga måleriet i Finland på 1840-talet.
Efter tiden i S:t Petersburg, som varade i mer än 20 år, flyttade Godenhjelm 1848 tillbaka till Finland, där han hade fått lärartjänsten vid Finska konstföreningens nygrundade ritskola i Helsingfors. Elever till Godenhjelm var bl.a. Viktoria Åberg, Werner Holmberg, Magnus von Wright och Albert Edelfelt. Som lärare sägs Godenhjelm ha varit faderlig, välvillig och finkänslig. Han var skolans enda lärare till 1863, då skulptören C. E. Sjöstrand anställdes som andra lärare. Arbetet fördelades så att Godenhjelm undervisade i målning och perspektivlära och Sjöstrand i att rita efter gipsmodeller. Godenhjelm behöll lärartjänsten till 1870, då han fick statspension. Mot slutet av sin långa tid som lärare började Godenhjelms undervisningsmetoder kritiseras som föråldrade, för han fortsatte att förmedla den tradition av rysk senklassicism och biedermeierstil han hade tillägnat sig i S:t Petersburg. Att teckna efter levande modell, vilket blev vanligt under 1860-talet, hörde inte till denna tradition.
Undervisningen upptog största delen av Godenhjelms tid, men han fortsatte även att måla själv. Förutom altartavlor och porträtt målade han tavlor motiv från Kalevala och Runebergs dikter. En egen grupp i den tidens produktion bildar zigenar- och tiggarmålningarna, som hörde till romantikens motivkrets. För många blev Godenhjelm känd som illustratör av Läsning för barn av Zacharias Topelius.
Godenhjelm deltog även i Konstföreningens utställningar. Kopiering var en väsentlig del av dåtida konststudier, och det syns även i Godenhjelms produktion; av hans utställningsverk var över hälften kopior. Förebilderna hade en central plats i 1800-talets akademiska konst. Därför hade även Godenhjelm för nästan alla sina motiv en specifik förebild som han antingen kopierade eller bearbetade. Särskilt högrenässansens och barockens religiösa målningar var vid den tiden populära källor för kyrklig konst. Dessutom utnyttjade Godenhjelm sina egna tidigare kompositioner. Å andra sidan kopierades även Godenhjelm. T.ex. altartavlan ”Den korsfäste” i Kuopio kyrka återfinns som kopia i många av traktens kyrkor.
Godenhjelm var en för finländska förhållanden rätt mångsidig konstnär. I hans produktion ingår kopparstick, grafik, bokillustrationer, akvareller, porträtt, ikoner och altartavlor. Arbetena håller likväl en ojämn kvalitet. Bäst lyckades Godenhjelm med porträtten, medan det förenklade och skulpturala formspråket i altartavlorna och många andra målningar inte når högsta nivå. På vissa målningar kan man rentav observera några anatomiska misstag. Kompositionen är dock fast och rationell samt passande för varje enskilt motiv.
Målningarna är – bokstavligt talat – karakteristiska för Godenhjelm. Han hade ärvt släktens typiska karaktärsdrag: noggrannhet, varsamhet och exakthet. I förening med en akademisk konstnärsutbildning gör dessa drag att hans verk ofta framstår som livlösa och glansbildsaktiga. Gestalterna är ikonmässigt släta porslinsfigurer, fria från allt grovt och oangenämt. Trots detta lyckades han svara på utmaningarna för det gryende konstlivet i Finland och måla altartavlor som hörde till tidens förnämsta. Han blev en förebild som utövade inflytande både genom sin egen produktion och genom sina elever.
Hannele Wirilander
Berndt Abraham Godenhjelm, född 31.3.1799 (eller 30.3.1799) i Mäntyharju, död 14.12.1881 i Helsingfors. Föräldrar kommissionslantmätaren Adolf Fredrik Godenhielm och Maria Elisabeth Argillander. Gift 1832 med Alexandra Fredrika Hornborg.
VERK. Altartavlor: ”Himmelsfärden”, Mäntyharju (1893); ”Getsemane”, Dragsfjärd (1840?); ”Kristi förklaring”, Lovisa (1842); ”Den korsfäste”, Libelits (1842); ”Den korsfäste”, Kuopio (1843); ”Uppståndelsen och Nattvarden”, Fredrikshamn (1845); ”Uppståndelsen” Veckelax (1840-talet); ”Getsemane” Inkere, Ingermanland (1840-talet); ”Den korsfäste”, Systerbäck (1840-talet); ”Uppståndelsen”, Stieglitz, Livland (1845); ”Den korsfäste”, Lappo, (1845); ”Nattvarden”, Loppis (1840-talet); ”Kristi förklaring”, Sitka, Alaska (1840-talet); ”Uppståndelsen”, Vichtis (1846); ”Kristi förklaring och Nattvarden”, Jämsä (1846); ”Den korsfäste”, Pielavesi 1848; ”Den korsfäste”, Janakkala (1851); ”Den korsfäste”, Kangasniemi (1851); ”Getsemane”, Metsäpirtti (1851); ”Getsemane”, Kymmene (1852); ”Himmelsfärden”, Sveaborg, sedermera Kervo (1856); ”Kristi förklaring”, Sordavala (1859); ”Den korsfäste”, Kuhmois (1860); ”Den korsfäste”, Kexholm (1872); ”Kristi förklaring”, Ikalis (1874); ”Kristi förklaring”, Hirvensalmi (1875). Ikonostaser: Den heliga martyren Alexandras ortodoxa kyrka i Åbo (1843−1844); kapellet på godset Schepeloff (1853). Oljemålningar, akvareller och grafik, se: M. Levanto, B. A. Godenhjelm. Taiteilija taiteemme nousun taustalla. Godenhjelm. Konstmuseet Ateneum 9.9.−10.10.1982 (1982).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. B. A. Godenhjelms brevsamling och teckningar. Konstmuseet Ateneum. J. Ervamaa, Kuvataide autonomian alkuajalla. Ars. Suomen taide 3 (1989); H. Hanka, Berndt Abraham Godenhjelmin kirkollinen taide. Hankinta ja taiteelliset lähtökohdat (avhandling pro gradu, Konsthistoriska institutionen, Jyväskylä universitet 1986); M. Levanto, B. A. Godenhjelm. Taitelija taiteemme nousun taustalla. Godenhjelm. Konstmuseet Ateneum 9.9.−10.10.1982 (1982); Suomen taide II (1983).
BILDKÄLLA. Godenhjelm, Berndt Abraham. SKS/Litteraturarkivet.