Gunnar Landtman var professor vid Helsingfors universitet och internationellt känd som socialantropologisk fältforskare. Han gjorde bland annat en framgångsrik forskningsresa till Nya Guinea. Hans rön om ursprunget till samhällelig ojämlikhet har visat sig vara av bestående värde.
Gunnar Landtman avlade sin grundexamen i Helsingfors. Därefter studerade och forskade han i sociologi och praktisk filosofi i London, Cambridge och Oxford ett antal längre perioder under 1900talets tre första decennier. Han var en av de mest framstående eleverna till Edvard Westermarck och följde dennes socialantropologiska inriktning i studiet av samhällsinstitutioner. Efter att ha disputerat för doktorsgraden 1905 vid Helsingfors universitet, utnämndes han 1910 till docent i sociologi. Han verkade även som t.f. professor i praktisk filosofi mellan åren 1916–1921. Sociologi studerade han också i Berlin i olika perioder åren 1920, 1922 och 1933. I detta ämne fick han en personlig extraordinarie professur vid Helsingfors universitet 1927.
Landtmans doktorsavhandling om prästerskapets ursprung (The Origin of
Priesthood, 1905) byggde sin analys huvudsakligen på jämförande metoder och det evolutionsteoretiska resonemang som var kännetecknande för Westermarck. Materialet för sin avhandling samlade han in i British Museums bibliotek, där också hans lärofader Westermarck inhämtat mycken teoretisk kunskap. I sina senare forskningar koncentrerade Landtman sig i synnerhet på frågan om uppkomsten av ojämlikhet i samhället (Samhällsklassernas uppkomst, 1916) samt på en utredning över ursprungsfolkens levnadsvanor och kulturformer (Kulturens ursprungsformer, 1918).
Med stöd av Rosenbergs stipendium företog Landtman 1910–1912 en antropologisk fältforskningsresa till Nya Guinea, där han samlade in ett synnerligen detaljerat material över kiwai-papuanernas vardagsliv och festriter. Resultaten av dessa forskningar publicerade han i monografin The Kiwai Papuans of British New Guinea med hjälp av ett stipendium från den brittiska styrelsen i Nya Guinea. Studiet lovordades som sin tids noggrannaste verk över ursprungsfolkens sociala liv. Pionjären inom det antropologiska fältarbetet Bronislaw Malinowski ansåg monografin vara ”en av de bästa böckerna inom deskriptiv antropologi om ett av de intressantaste folken på jorden”.
Vid sidan av de egentliga vetenskapliga monografierna publicerade Landtman populära reseberättelser: Nya Guinea färden (1913) och Ett sagoland och dess infödingar (1931). I dessa redogjorde han detaljerat och livfullt för sina strapatser under forskningsresorna. Utomordentligt värdefulla är även hans iakttagelser om papuanernas seder och föremål och deras bruk av pidginengelska samt beskrivningarna av deras folkdiktning. Från filosofins område skrev Landtman läroboken Inledning till det filosofiska tänkandet (1920) samt en biografi över Immanuel Kant (1922).
Landtman deltog aktivt i de politiska strävandena hos Finlands svenskspråkiga befolkning genom att verka som medlem av centralstyrelsen för Svenska folkpartiet 1920–1926 och som riksdagsman 1922–1923. Hans intresse för politik härstammade från studieåren, då han entusiastiskt försvarade universitetets tvåspråkighet. Landtman skrev flitigt i dagstidningar och tidskrifter; under sina två sista årtionden skrev han långt över 200 insändare. Han tog bland annat bestämt ställning mot att dödsstraff på nytt skulle börja tillämpas i Finland. Han var även en entusiastisk försvarare av kompletterande undervisning för vuxna.
René Gothóni
Gunnar Landtman, född 6.5.1878 i Helsingfors, död 30.10.1940 i Helsingfors. Föräldrar överkassören Ivar Alfred Landtman och Maria Ulrika Eleonora Stenius. Gift 1914 med Alice Junnelius.
PRODUKTION. The Origin of Priesthood (1905); The Primary Causes of Social Inequality (1909); Nya Guinea färden (1913, 3 uppl. 1922); Samhällsklassernas uppkomst (1916); The Folktales of the Kiwai Papuans (1917); Kulturens ursprungsformer (1918); Finlands väg till oavhängighet (1919); Inledning till det filosofiska tänkandet (1920, 2 uppl. 1929); Immanuel Kant, hans liv och filosofi (1922, 3 uppl. 1925); The Kiwai Papuans of British Guinea. London (1927); Ett sagoland och dess infödingar (1931); Ethnographical collection from Kiwai district of British Guinea in the National Museum of Finland, Helsingfors (1933); Det rättas värde (1937); The Origin of the Inequality of the Social Classes. London (1938); Studenter under Finlands kampår 1898−1909 (1940).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Litterär kvarlåtenskap och brevsamling, Åbo Akademis bibliotek; Fältsamlingar, Finlands nationalmuseum; Museum of Archeology and Ethnology, Cambridge. E. Allardt, The History of the Social Sciences in Finland 1828−1918. History of Learning and Science in Finland 1828−1918 17b (1997); R. Lagerborg, Gunnar Landtman. Minnestal. Societas scientiarum Fennica. Årsbok XXI (1942); R. Nummelin, Gunnar Landtman. Historiska och litteraturhistoriska studier 40 (1965); Suomalaisen sosiologian historia (1992).
BILDKÄLLA. Landtman, Gunnar. Museiverket.