Berndt Otto Schauman var Finska konstföreningens första intendent, och den som ordnade föreningens tavlor och skulpturer till en offentlig konstsamling. Han skrev och redigerade också skrifter och artiklar om konstlivet i Finland.
Berndt Otto Schauman hörde till en begåvad brödraskara. Hans äldste bror var teologiprofessorn och biskopen Frans Ludvig Schauman, och den yngste August Schauman, journalist och Hufvudstadsbladets grundare.
Efter att ha avlagt studentexamen 1837 studerade B. O. Schauman i Helsingfors och Uppsala men avlade inga examina. Schauman, som var känd för sina litterära intressen, tjänstgjorde 1848–1867 vid universitetsbiblioteket i Helsingfors, de sista åren som ordinarie amanuens. Under sin tid som biblioteksamanuens redigerade Schauman M.A. Castréns reseminnen i två band (1852–1855) och Georg August Wallins första resa från Cairo till Arabiska öknen i april 1845 (1853). Schauman utgav 1861 andra bandet av J. L. Runebergs samlade arbeten, senare publicerade han bl.a. broschyren Till minnet af Daniel Manin och Venedig (1869) och föredraget Om Israel Hwasser och hans förhållande till Finland (1891).
Schauman intresserade sig inte bara för litteratur utan också för konst. Han var medlem i Finska konstföreningen från dess grundande 1846, och studerade konst under en lång utlandsresa 1857–1858 till Tyskland, Österrike, Ungern, Italien, Schweiz och Frankrike. Han företog också senare studieresor utomlands. Schauman utgav 1862–1865 det första finska konstalbumet, Fotografier af Finska Målares taflor jemte en kort text I–III.
Schauman valdes 1869 till intendent för Finska konstföreningens samlingar. Det var hans uppgift att ordna konstverken i föreningens ägo till en offentlig konstsamling och ställa ut dem samt att anordna årsutställningar. Utställningarna krävde omfattande förberedelser eftersom en del av konstnärerna i regel befann sig utomlands, vilket gjorde det besvärligt att upprätthålla kontakten. Härvid kom Schaumans diplomatiska talang och omtänksamhet till sin rätt.
Den viktigaste sidan av Schaumans skriftställarskap var att sprida kunskap om Finlands konst och konstnärer. Han publicerade kontinuerligt information han mottagit i brev från konstnärer. Schauman var finsksinnad men svenskan var hans språk och han skrev främst i Hufvudstadsbladet, som brodern grundat. Med K. E. Janssons minne. Fotografi-album jemte text (1880) skrev Schauman den första monografin över en finländsk konstnär. Schauman samlade också konstnärsbiografier för Biografinen Nimikirja, i vilken ett trettiotal biografier publicerades 1879–1883.
B. O. Schauman företrädde samma idealistisk-romantiska och patriotiska konstuppfattning som Fredrik Cygnaeus, vars privata samling han även ordnade och ställde ut. Schauman kände sig främmande för den nya generationen i Konstföreningens ledning och tog avsked från sin tjänst då Ateneum togs i bruk 1887. Efter det verkade han som intendent för Cygnaei galleri 1886–1895 och som genealog vid Riddarhuset 1889–1891.
Aimo Reitala
Berndt Otto Schauman, född 17.5.1821 i Helsingfors, död 28.3.1895 i Helsingfors. Föräldrar senatskamreraren, kammarrådet Carl Schauman och Johanna Lovisa Hoeckert.
PRODUKTION. Fotografier af Finska Målares taflor jemte en kort text I−III (1862−1865); Till minnet af Daniel Manin och Venedig (1869); K. E. Janssons minne. Fotografi-album jemte text (1880); Om Israel Hwasser och hans förhållande till Finland (1890); Kejsar Alexander I:s resa i Finland 1819 (1892).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Berndt Otto Schaumans arkiv, Nationalbiblioteket. T. Carpelan & L. O. T. Tudeer, Helsingfors universitet. Lärare och tjänstemän efter 1828 II (1925); S. Pettersson, Suomen Taideyhdistyksestä Ateneumiin. Fredrik Cygnaeus, Carl Gustaf Estlander ja taidekokoelman roolit (2008); J. J. Tikkanen, Finska konstföreningen 1846−1896 (1896).
BILDKÄLLA. Schauman, Berndt Otto. Finlands nationalmuseum. Museiverket.