Magnus von Wright invigde som naturvetenskaplig illustratör och målare sina yngre bröder i konstnärsyrket. Han innehade som lärare en viktig position när det finska konstlivet växte fram i början och mitten av 1800-talet. Inom ornitologin utförde von Wright en livsgärning som illustratör och preparator av fåglar men även som forskare, trots att han saknade formell akademisk utbildning. Målarkonsten fick från 1850-talet en allt viktigare roll i von Wrights verksamhet och hans flesta verk av betydelse tillkom under hans sista levnadsår.
Avgörande för Magnus von Wrights målmedvetna naturintresse var hans tidiga medlemskap i Finlands första vetenskapliga sällskap, Societas pro Fauna et Flora Fennica, grundat 1821. Han vann inträde i sällskapet under gymnasietiden i Åbo på 1820-talet. Wright avbröt sin skolgång, men han knöt viktiga kontakter med Finlands ledande vetenskapsmän, bl.a. de blivande professorerna Alexander von Nordmann och Johan Magnus af Tengström. Dem träffade han på 1830-talet på nytt, sedan han slagit sig ner i Helsingfors, dit universitetet 1828 hade flyttats från Åbo.
Magnus von Wright vistades i Stockholm 1826–1829. Vistelsen fick en avgörande betydelse för hans konstnärliga utveckling; han studerade även några månader vid Konstakademien i Stockholm och i en privat ritskola. Wright började avbilda fåglar och använde sig, förmodligen som den förste i Sverige, av den nya litografitekniken för att trycka fågelbilder i färg. Resultatet blev planschverket Svenska foglar (1828–1838), som han utförde tillsammans med brodern Wilhelm och som finansierades av greve Nils Bonde. Magnus von Wright återvände till Finland 1829. Till en början bosatte han sig på fädernegården Haminanlaks i närheten av Kuopio, och från 1831 bodde han i Helsingfors. Sitt uppehälle förtjänade han till en början som kartritare vid generallantmäterikontoret. Han utnämndes 1845 till preparator vid universitetets zoologiska museum och 1849 till ritlärare vid universitetet; sedan 1847 hade han vikarierat för P. A. Kruskopf.
Magnus von Wright hade en viktig roll i det nya finska konstliv som växte fram i storfurstendömets unga huvudstad Helsingfors. Han var under 1830- och 1840-talen en av de få bildkonstnärerna i staden, och i styrelsen för Finska konstföreningen, stiftad 1846, var han den ende konstnären. Wright var även teckningslärare för barn från burgna högreståndsfamiljer samt i några skolor. Dessutom fick han ett antal tillfälliga uppdrag som krävde stor färdighet i teckning och konstnärligt öga, såsom att måla vapen eller kopiera bilder av soldatuniformer. Naturvetenskapliga bilder ritade han också ständigt, som egna minnesanteckningar, men även för medicinska och zoologiska publikationer.
Som lärare vid universitetet från 1840-talets slut hade von Wright bättre möjligheter än tidigare att ägna sig åt målarkonsten, och han skapade sig nu en karriär som landskapsmålare. År 1857 studerade han några månader i Düsseldorf för den kände norske konstnären Hans Gude.
Magnus von Wright målade även en del fågelmotiv i olja, men framför allt målade han herrgårdar och kulturlandskap. På senare tid avbildade han gamla trähusmiljöer i Helsingfors, vilka hade utgjort ett kärt motiv i hans teckningar och akvareller ända sedan han flyttade till Helsingfors. Som bildkonstnär under små förhållanden kämpade von Wright nästan hela sitt liv med ekonomiska problem och bodde i hyreslägenheter på olika håll i Helsingfors.
Jukka Ervamaa
Magnus von Wright, född på Haminanlaks i Kuopio socken 13.6.1805, död 5.7.1868 i Helsingfors. Föräldrar majoren Henrik Magnus von Wright och Maria Elisabet Tuderus. Gift 1837 med Christina Sofia Sallmén.
VERK. Representerad i Konstmuseet Ateneum, Helsingfors; Cygnaei galleri, Helsingfors; Helsingfors stadsmuseum.
PRODUKTION. Svenska foglar. Efter naturen och på sten ritade (tills. med W. von Wright, 1828–1838); Dagbok 1824–1868. I–V. Red. A. Leikola et al. (1996–2004). Se även T. Carpelan & L. O. T. Tudeer, Helsingfors universitet. Lärare och tjänstemän från år 1828 II (1925); A. Leikola, J. Lokki och T. Stjernberg, Bröderna von Wrights fåglar (1989).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. A. Leikola et al., Konstnärsbröderna von Wrights dagböcker I–VI (1996–2008); J. Ervamaa, Käsityöläismaalareista von Wright-veljeksiin. Konsthistoriska studier 3/1977; J. Ervamaa & L. Peltola, Konstnärsbröderna von Wright. Konstmuseet Ateneum Helsingfors 5.3.–2.5.1982; J. Ervamaa et al., Konstnärsbröderna von Wright. Konstcentret Retretti, Punkaharju 31.5–27.8.2000 (2000); A. Leikola, J. Lokki och T. Stjernberg, Bröderna von Wrights fåglar (1989); V. Lindberg, v. Wrightarna på Haminanlaks (1926); A. Lindström, Taiteilijaveljekset von Wright (1932).
BILDKÄLLA. von Wright, Magnus. Foto: Daniel Nyblin. Museiverket.