Riitta Uosukainen från Imatra var som riksdagsledamot för Nationella samlingspartiet från 1983 en populär person bland väljarna. Hon verkade som undervisningsminister 1991–1994 och övertog sedan som första kvinna rollen som riksdagens talman. Vid presidentvalet 2000 var Uosukainen Samlingspartiets kandidat.
Riitta Vainikka var dotter i en familj som evakuerats från Karelen. Hon gick i skola i Imatra och tog studenten 1961. Studierna i finska vid Helsingfors universitet förlöpte bra, och vid sidan om dessa arbetade hon som redaktör vid bokförlaget Tammi. Efter att ha utexaminerats som filosofie kandidat 1969 började hon som modersmålslärare vid samlyceet i Imatra och fortsatte samtidigt sina studier; licentiatarbetet om Minna Canth blev färdigt följande år. Åren 1976–1977 var hon tf. lektor i didaktik vid universitetet i Joensuu och deltog i författandet av ett flertal läroböcker. Redan under gymnasieåren hade Riitta Uosukainen börjat sällskapa med Toivo Uosukainen, och paret ingick äktenskap 1968.
År 1977 kom Riitta Uosukainen med i politiken, då hon valdes in i stadsfullmäktige i Imatra. Som slagfärdig och god talare blev hon uppmärksammad; hon valdes in som kandidat för Nationella samlingspartiet från Kymmene valkrets vid riksdagsvalet 1983. Som riksdagsman blev hon synnerligen populär. Vid valet 1995 hamnade hon med sina över 15 000 röster på sjätte plats bland röstmagneterna och fyra år senare på fjärde plats med drygt 14 000 röster.
I riksdagen deltog Riitta Uosukainen i kulturutskottets och försvarsutskottets arbete. År 1991 blev hon undervisningsminister i Esko Ahos regering. Denna regering tvingades kämpa med den värsta recessionen under tiden efter andra världskriget. Uosukainen försvarade energiskt undervisningsministeriets förvaltningsområde mot den s.k. osthyvelsprincipen. Mitt under mandatperioden övergick Uosukainen 1994 till posten som riksdagens talman. På denna post var hon den första kvinnan i Finland.
På grund av Riitta Uosukainens stora popularitet uppmanade bokförläggarna henne att skriva en bok. Trots sina många uppdrag åtog hon sig detta och publicerade verket Liehuva liekinvarsi (1996, Den fladdrande lågan), en sammanställning av hennes tal och brev. I detta verk behandlade hon med osedvanlig öppenhet förtjänsterna med sitt lyckliga äktenskap samt kom med en del elaka kommentarer både om partikamrater och om riksdagsledamöter från andra partier. Boken förorsakade stor uppståndelse och blev en försäljningsframgång. Med boken kulminerade emellertid Uosukainens popularitet, och inte heller alla samlingspartister var nöjda med tonen i boken.
Våren före presidentvalet 2000 fanns inom Samlingspartiet en grupp som ville att partiets ordförande Sauli Niinistö skulle ställa upp som presidentkandidat. Niinistö hade i riksdagsvalet föregående år erhållit över 30 000 röster och därmed blivit den främsta röstmagneten i hela landet. Då det fanns flera kvinnliga kandidater, ansåg Niinistös anhängare att det vore bra med en manlig motkandidat. Gallupdrottningen Riitta Uosukainen beredde plats för Niinistö, men denne vägrade att kandidera. I detta skede övertalade kvinnorna inom Samlingspartiets riksdagsgrupp Uosukainen att ställa upp, och hon steg genast högt i opinionsmätningarna. Uosukainens popularitet sjönk dock snabbt under valkampanjens gång. Hennes ovanligt starka estradutstrålning fungerade inte i tv, och hennes avsaknad av utrikespolitisk sakkunskap var uppenbar. Redan före valets andra omgång ställde sig väljarna i opinionsundersökningarna bakom andra kandidater. Den borgerliga kandidaten Esko Aho från Centern placerade sig i opinionsmätningarna på andra plats medan socialdemokraternas Tarja Halonen ledde. Uosukainen hamnade således i den första valomgången på tredje plats med 12,8 % av rösterna. Sedan Tarja Halonen i den andra omgången utsetts till Finlands första kvinnliga president, fortsatte Riitta Uosukainen därmed istället som riksdagens talman till 2003.
Riitta Uosukainen har som en slagfärdig karelsk språkbrukare, vid sidan av talrika bevis på uppskattning och hedersbetygelser, även utsetts till Årets vältalare 1985. År 2004 tilldelades hon som första kvinna statsråds titel.
Aura Korppi-Tommola
Riitta Maria Uosukainen, född 18.6.1942 i Jääski. Föräldrar elektrikern Reino Valfrid Vainikka och Aune Maria Ruohonen. Gift 1968 med överstelöjtnanten Toivo Verneri Uosukainen.
PRODUKTION. Osviitta, lukion äidinkielen opetusviitteitä (1979, tills. med H. Nurmi); Linkki, äidinkielen harjoituksia (1981, tills. med H. Nurmi); Äidinkielen sampo I−III (1981−1984); Liehuva liekinvarsi (1996); Nuijanisku pöytään. Hajamietteitä intohimosta, vallasta ja sivistyksestä (2004).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Helsingin Sanomat 28.8.1999, 30.9.1999, 6.10.1999, 8.11.1999, 8.1.2000, 12.1.2000 och 13.1.2000; M. Lähteenmäki & I. Sulkunen & A. Korppi-Tommola, Finlands riksdag 100 år, IV. Kvinnorna i riksdagen, (2008); Suomalaisia vaikuttajanaisia. Kohti vuotta 2000. Red. R. Sievänen-Allen & K. Belinki (1998); A. Suhola, Riitta Uosukainen. Punainen vaate (2002).
BILDKÄLLA. Uosukainen, Riitta. Foto: Kari Laakso, 1994. Uusi Suomis bildarkiv.