Karl Fazer hade studerat konditoribranschen i S:t Petersburg, Paris och Berlin, och grundade på 1890-talet i Helsingfors ett kafé med tillhörande konditori. Familjeföretaget utvidgades snart till att omfatta fabriksmässig framställning av konfektyr. Fabriken blev ett framgångsrikt exportföretag vars produkter gjorde grundarens namn internationellt känt.
Kort efter att Finland blivit självständigt frågades i pressen vem som var den mest kända finländaren utomlands. Man var enig om att Svinhufvud och Mannerheim stod i täten, men Karl Fazer kom inte långt efter. I några östeuropeiska länder var han rentav mer känd än de två statsmännen.
Karl Fazer föddes i Helsingfors 1866. Han var näst yngst av den i Schweiz födde körsnären Eduard Peter Fazers åtta barn. Eduard Fazer (fram till 1850-talet Fatzer) hade under sin gesällvandring hamnat i Hamburg, där Ernst Flohr, skräddarmästare i Helsingfors, anställde honom som körsnär i sin affär. Eduard Fazer kom till Finland och i Flohrs tjänst 1843. Redan 1849 blev han antagen som körsnärsmästare i Helsingfors och vann burskap. Från 1856 drev han sin rörelse i eget hus i hörnet av Alexandersgatan och Glogatan.
Eduard Fazers alla fyra söner blev kända medborgare. Den äldste, Max Fazer (1854–1922), var grosshandlare och sockerfabrikör. Edvard Fazer (1861–1943) var en uppskattad konsertpianist, men chefskapet för Finska operan kan anses ha varit kronan på hans livsverk. Georg Fazer (1864–1940) fortsatte faderns körsnärsrörelse men grundade sedermera Fazers musikhandel. Att Georg Fazer spelade violin var ytterligare ett bevis på familjens musikalitet. Systern Naema Fazer (1869–1951) var pianist och gift med den kände tyske violinisten Willy Burmester.
Faderns önskan var att sönerna skulle välja yrken med hög social rang som försäkrade en trygg ekonomi. Som ett sådant betraktade han inte konditoryrket och därför stödde han inte Karls yrkesval. Men konditor var vad Karl ville bli och då Ryssland vid den tiden var Europas främsta konfektyrland måste han bege sig till S:t Petersburg för att inhämta nödiga kunskaper i yrket. Han gick i lära hos den franskfödde konditorn Berrin och fick sitt avgångsbetyg efter avslutad lärlingstid 1886. Efter detta var han verksam vid andra konditoriföretag i staden och därefter i bl.a. Berlin och Paris. Till Helsingfors återvände han 1891 som fullärd konditormästare redo att öppna eget. Eftersom fadern motsatt sig att sonen skulle bli konditor ville han inte gå i borgen för ett lån. Men när kommerserådet K. H. Renlund visade sig vara villig att gå i god för ett banklån, kunde Karl Fazer börja planera sitt företag.
Sitt konditori öppnade Karl Fazer hösten 1891 i en av fadern ägd fastighet vid Glogatan 3 i centrum av Helsingfors. Kaféet grundade han i en liten affärslokal i grannhuset och förenade sedan utrymmena. Fazer bodde själv i husets översta våning. Det fanns även andra kaféer i närheten, bl.a. Ekbergs, men de föreföll alla ha tillräckligt med kunder. Universitetet låg endast ett kvarter därifrån, och Fazer blev snart studenternas stamlokus. Där kunde man köpa kaffe och bakverk men också ett glas portvin. Kaféet var avskärmat från konditoriet, som till en början fungerade i ett enda rum.
Industriell produktion av konfektyr inledde Karl Fazer 1897. Intill dess hade dylik tillverkning knappast varit lönsam i Finland eftersom den ryska importkonfektyren var så billig. Tulltaxorna förenhetligades dock varvid även den ryska konfektyrimporten belades med tull. Karl Fazer insåg att en inhemsk produktion skulle kunna bli lönsam om mängderna var tillräckligt stora. Han grundade en konfektyrfabrik i Helsingfors, i stadsdelen Rödbergen på den tomt där Max Fazer hade sin partiaffär. Med sin bror gjorde Karl upp om partidistribution av sina produkter, och brodern iklädde sig också borgen för hans banklån.
Fazers konditori- och kaférörelse blev mycket populär och kom att utgöra en del av huvudstadens kulturliv. Kaféer öppnades även utanför centrum, t.ex. i stadsdelen Tölö. Trots kaféernas framgång kom Fazers goda renommé att bygga på konfektyrer. Konsten att framställa dessa hade Karl Fazer studerat vid de ledande konditorierna i Europa. Han kombinerade de bästa sidorna av rysk och fransk kultur på detta område. Kvaliteten på hans produkter var förstklassig, utseendet lockande och förpackningarna flotta. Fazer förstod sig också på marknadsföring och visste hur produkterna skulle säljas. Redan i slutet av 1800-talet pryddes spårvagnarna i Helsingfors av Fazers konfektannonser.
”Kejsarblandning” hette den första karamellsorten från Fazers fabrik. Sedan kom ”Iris” och snart även ”Kiss-Kiss”. Till en början sysselsatte fabriken knappt 20 personer. Mästarna och en stor del av arbetarna rekryterades från Ryssland. Att produkterna prisbelönades på internationella utställningar underlättade exporten. Det första exportpartiet, som bestod av s.k. grekiska pastiller, gick till England 1898 och efter det exporterades produkterna till de flesta europeiska länder men också till Marocko, Levanten, Ceylon och Nederländska Indien.
Industriområdet i Rödbergen utvidgades allteftersom efterfrågan på konfekt ökade. År 1923 var kvarteret fullbyggt. Glogatans nya kafébyggnad stod färdig 1908, och den nyttjades till 1928, då det nuvarande huset började byggas. Under Karl Fazers livstid utvidgades verksamheten till Hangö, där kexfabriken förvärvades 1927. Kex hade man tillverkat i Helsingforsfabriken sedan 1924, men i och med köpet av Hangöfabriken flerdubblades produktionen.
Karl Fazer var gift med Ekenäsbagaren J. F. Blomqvists dotter Berta. Hon hade gått i handelsskola i Helsingfors, blev starkt engagerad i Fazers affärer och skötte företagets bokföring under de första årtiondena. Därtill hade hon hand om skyltfönstren och annonseringen. Att tänka ut nya karamellnamn var hela familjens angelägenhet.
Karl Fazer var en stor naturvän, jägare och fiskare. Han hade en egen fasangård i utkanten av Helsingfors i början av 1900-talet, och från 1912 arrenderade han jakten på Jockis och anlade en fasangård på godset. Med åren blev han naturskyddare och fågelkännare, som på egen bekostnad anlade skyddsområden för fåglar i den åländska skärgården och på sina egna marker på Taubila på Karelska näset. Fazer var en framstående skytt och deltog med framgång i tävlingar i hemlandet och på kontinenten.
Karl Fazer tilldelades kommerseråds titel 1926. Han avled hösten 1932 efter att ha drabbats av en hjärtattack under en jakt på Jockis. Han var då 66 år gammal. Redan tidigare hade hans ende son Sven Fazer, i företagets tjänst sedan 1915, övertagit ledningen.
Kai Hoffman
Karl Otto Fazer, född 16.8.1866 i Helsingfors, död 9.10.1932 i Jockis. Föräldrar körsnären Eduard Peter Fazer och Anna Dorothea Haunhardt. Gift 1894 med Berta Blomqvist.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. J. Donner, Fazer 100 (1991); V. Hoving, Karl Fazer 1891−1951 (1951).
BILDKÄLLA. Fazer, Karl. Museiverket.