Apotekarna var framstående företagare under den moderna industrins tidigaste skeden i Finland. Under pappersindustrins första fas var apotekarnas kunskaper i kemi oumbärliga. Också på andra områden var de verksamma; August Alexander Levón, som hade utbildats till apotekare, grundade Vasa ångkvarn och Vasa bomullsmanufaktur aktiebolag, men verkade egentligen aldrig som apotekare.
August Alexander Levón föddes 1820 i Brahestad som son till en häradsskrivare. Faderns släkt, Leinonen, var från Saloinen i samma trakter och hade odlat mark där i många år. August gick inte i skola, utan gjorde av allt att döma sina första lärospån hemma tills han som tolvåring kom i lära i Carl Wichmanns apotek i Brahestad. Arton år gammal fick han anställning hos apotekaren Johan Henrik Lindebäck i Vasa och avlade provisorsexamen 1844. Sin utbildning till trots blev Levón aldrig apotekare. Hans anhållan om att få grunda ett andra apotek i Vasa avslogs, och Levón blev förargad och lämnade apotekarbanan. Han beslöt sig för att i stället bli industriidkare. Mot mitten av 1850-talet avlade han köpmansexamen och erhöll 1855 borgarrättigheter i Vasa.
Levóns första fabrik tillverkade färger och ättika, liksom även olika slags mineralvatten. En industriproduktion som grundade sig på kunskaper i kemi var för honom ett naturligt val efter den utbildning han tagit del av. Av färgämnen tillverkade fabriken i huvudsak blyvitt, som maldes i en kvarn. Kvarnstenarna drogs av en häst. Produktionen inleddes 1848 på Alkula hemman nära Gamla Vasa. Under en del av året malde man säd i kvarnen. År 1849 ersattes hästarna av ångkraft. Ångmaskinen, som införskaffats i Sverige, fungerade som kraftkälla för tre par stenar som malde säd och fem som malde färgämnen.
Levóns namn har sin givna plats i den finländska industrins historia, för förutom att han startade ett flertal nya betydelsefulla bolag, var det framför allt han som tog i bruk ångkraften inom sina företag. Ångmaskiner hade använts i årtionden i länder som var mera industrialiserade, men i Finland användes ångkraft endast i ett fåtal fabriker förutom i ångfartyg. I Österbotten var Levóns ångmaskin den första i sitt slag. Det tyder på en ansenlig fördomsfrihet att anskaffa en sådan till en småstad som Vasa, som vid den tiden snarare var en handels- än en industristad. Förutom brännvinsbrännerier och ett anspråkslöst tobaksspinneri fanns det inte i Vasa någon annan industri. Levón drog sig dock inte för att igångsätta även stora industriföretag, förutsatt att hans noggranna kalkyler visade att det var lönande att förverkliga dem.
Efter Vasa brand 1852 flyttade huvudparten av Levóns affärsverksamhet från Gamla Vasa till det nya Vasa närmare kusten. Den gamla kvarnen fortsatte dock sin verksamhet ännu en tid; den ryska armén förberedde sig för Krimkriget och gjorde stora mjölbeställningar, av vilka också Levóns kvarn blev delaktig. Bredvid hamnen i nya Vasa lät han dock uppföra en ny kvarn, större än den gamla, och han planerade också att bygga ett maskinellt ”ångbageri” i samma utrymmen. Myndigheterna beviljade dock inte tillstånd för detta bygge, och ångbageriet, knäckebrödsfabriken, grundades i Vasa först i början av 1900-talet. Produktionen av färgmjöl upphörde med tiden helt, däremot togs ångkraften i bruk i två andra produktionsinrättningar. Tegelbruket och ångsågen inledde sin verksamhet i slutet av 1850-talet, då det nya Vasa byggdes upp förelåg en stor efterfrågan på deras varor. I hamnen utvidgades kvarnens produktionsutrymmen nästan årligen, tills en ny stor byggnad för en ångkvarn stod färdig 1874.
Ångkvarnen, tegelbruket och sågen blev inte Levóns enda företag. Han var även med om att grunda segelfartygsbolaget Wasa Warfsbolag, ångfartygsbolaget Wasa Ångfartygsbolag liksom även ett annat betydande ångfartygsbolag, Wasa–Nordsjö Ångbåtsaktiebolag. Han ägde också ett boktryckeri och ett förlagsaktiebolag, som först utgav tidningen Ilmarinen i Vasa och senare Wasabladet. Han var en betydande delägare i ett flertal viktiga företag, såsom Tammerfors Bomulls- och järnmanufaktur, och var en av grundarna av landets första affärsbank, Föreningsbanken i Finland, samt medlem av direktionen för dess kontor i Vasa.
Då man granskar Levóns livsverk bör man vid sidan av ångkvarnen också nämna Vasa Bomullsmanufaktur Aktiebolag. Denna bomullsfabrik i Vasa, som togs i bruk 1857, planerades och igångsattes av Levón, men fordrade ett så stort kapital att han inte ensam förmådde grunda den. Som aktieägare inkallades och anmälde sig nästan alla betydande företagare i Österbotten samt Bolinder, den svenska tillverkaren av ångmaskiner. Jämfört med ångkvarnen var bomullsfabriken vid den tiden ett betydligt större företag: vid Levóns död sysselsatte den mer än 500 arbetstagare. Han ledde bolaget ända från dess grundande till sin död.
Levón avled redan 1875 i en ålder av 54 år. Som företagare och företagsledare hann han dock verka i närmare trettio arbetsfyllda år. Under denna tid skaffade han sig ett gott rykte som en innovativ företagare som upprätthöll intima kontakter med tidens ledande industriidkare i Finland. Som industrialist var Levón en patriark, som tog hand om sina arbetare. Vasa bomulls föredömliga arbetarbostäder är ett utmärkt exempel på detta.
Levóns privatliv var dock inte särskilt lyckligt. I synnerhet de tidigaste åren i Vasa var speciellt svåra, och i olika sammanhang föreligger uppgifter om hans tungsinne. Hans tre barn från det första äktenskapet dog tidigt, och han miste även sin första maka då hon var blott 32 år gammal. Levón hade redan i barndomen en djup religiös övertygelse, och under sina ungdomsår hade han nära förbindelser med pietister i Vasatrakten, såsom Olof Henrik Helander, samt med grundaren av den evangeliska väckelserörelsen Fredrik Gabriel Hedberg. Under senare år förekom också ljusare stunder i privatlivet, framför allt tack vare hans nya maka och familj samt hans goda vän, affärs- och samtalspartner Alfred Kihlman. Två av hans döttrar gifte sig med två av J. L. Runebergs läkarsöner. I Vasa har man rest två statyer till åminnelse av Levón, och universitetet och Svenska handelshögskolan har uppkallat sin gemensamma forsknings- och utbildningsanstalt efter honom.
Kai Hoffman
August Alexander Levón, född 14.11.1820 i Brahestad, död 30.8.1875 i Vasa. Föräldrar mantalsskrivaren Johan Levón (tidigare Leinonen) och Brita Maria Ahlberg. Gift med (1) Margaretha Sophia Fonselius 1844, (2) Alexandra Theresia Gottsman 1852.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. K. Alho, Vasa ångkvarn 1849−1949. Ur en hundraårig handelskvarns hävder (1949); K. Alho, Suomen teollisuuden suurmiehiä (1961); V. Hoving, Vasa 1852−1952 (1956); A. Mäkelä, Vasa stads historia III. 1809−1852 (1985); W. Swanljung, Vasa Bomull ab 80 år 1857−1937 (1938); B. Thölix, En annan historia (1981).
BILDKÄLLA. Levón, August Alexander. Museiverket.