Carl Magnus Dahlström inledde sin bana som handelsman inom detaljhandeln och blev efter Krimkriget en av Åbos främsta skeppsredare och delägare i flera ångfartygsbolag. Från och med 1850-talet överförde han en del av sina tillgångar och sin energi till industriell verksamhet, till en början sockerframställning. Dahlström insåg tidigt vilka möjligheter den avreglerade sågverksamheten och pappersindustrin erbjöd. Han investerade framgångsrikt i den expanderande skogsindustrin. Vid sin död efterlämnade Dahlström en stor förmögenhet. Hans affärsrörelse fortsattes av sönerna Ernst och Magnus Dahlström, senare kända som stordonatorer.
Carl Magnus Dahlströms far, trädgårdsmästaren Abraham Dahlström, hade i slutet av 1700-talet flyttat från Sverige till Elimä i Kymmenedalen och därifrån vidare till Lovisa. Vid sin fars frånfälle var Carl Magnus endast tolv år gammal.
I Lovisa fick Carl Magnus Dahlström tjänst hos handlanden Nordman men flyttade 1832 till Åbo för att bli bokhållare vid Abraham Kingelins handelshus. När Dahlström sommaren 1836 vann burskap i Åbo hade han varit verksam inom handeln redan i 17 år. Samma år grundade Dahlström med sin Lovisakollega Carl Gustaf Eschner en firma avsedd främst för salt- och minuthandel; Dahlström övertog firman 1842. Med hjälp av sin förre arbetsgivare Abraham Kingelin, som blev hans svärfar 1844, knöt Dahlström handelsförbindelser inom Östersjöområdet, närmast till S:t Petersburg, Stockholm, Hamburg och Lübeck. Genom personliga kontakter byggde han upp ett nätverk som förstärktes av de så gott som årliga resorna till Sverige, Tyskland och Frankrike. Det Kingelinska handelshuset råkade omsider i svårigheter och övertogs 1859 av Dahlström. Handelshuset, som starkt utvidgat sin verksamhet, sysslade främst med export av trävaror, smör, järn och tjära. De viktigaste importvarorna var kaffe, spannmål, socker, salt och alkoholdrycker.
Trygga och fördelaktiga sjöförbindelser var en förutsättning för handeln, och Dahlström engagerade sig gradvis även i sjöfarten. Vid decennieskiftet 1850–1860 var han en av de främsta idkarna av sjöfart i Åbo och tidvis stadens största redare, som delägare i flera partrederier. Förutom Östersjöfart och långfärder under segel sköttes från mitten av 1800-talet förbindelserna Åbo–Stockholm och Åbo–S:t Petersburg alltmer med ångfartyg. Pionjären på området – Åbo ångfartygsbolag, som gått i konkurs 1849 – övertogs av Åbo nya ångfartygsbolag, där Dahlström var delägare. Under hans ledning grundades 1856 Ångfartygsbolaget Aura, vars nya fartyg Aura tillryggalade sträckan Åbo–Stockholm på 14 timmar. Bolaget uppgick 1861 i Åbo nya ångfartygsbolag.
Framgångarna inom ångsjöfarten öppnade Dahlströms ögon för möjligheterna inom de mekaniska verkstäderna. Han var delägare i Åbo mekaniska verkstads Ab, grundat 1874 under ledning av kapten Carl Korsman. Den snabbt växande verkstaden bedrev först skeppsbyggnad men blev snart en beställningsverkstad för industrin.
Högkonjunkturen och den ekonomiska politiken efter Krimkriget gynnade den industriella utvecklingen i Finland. Även Dahlström investerade handels- och sjöfartsvinster i industrin, där han såg tillväxtmöjligheter. Landets produktion av socker låg på en blygsam nivå i början av 1800-talet, och upp till 90 procent av sockerbehovet tillgodosågs genom import. Finlands äldsta sockerbruk, i Åbo, hade upphört med sin verksamhet 1824. Efter detta hade dock en ny, utländsk teknik berett vägen för sockertillverkning som kunde konkurrera med det importerade sockret. Ett konsortium av handelsmän i Åbo, där förutom Dahlström ingick Fredrik Spoof, Gustaf Adolf Lindblom, E. P. Thomé och Abraham Kingelin d.y., lät 1856–1859 i Åbo uppföra den moderna anläggningen Aura sockerbruk. Driften var lönsam från första början och gav trots utvidgningar ränta på investerat kapital. Aura sockerbruk var en stark konkurrent till den andra inhemska aktören i branschen, Tölö sockerbruk i Helsingfors. Bägge sockerbruken skapade i sin tur konkurrens på en marknad som dominerades av importerat socker. Dahlström var fabrikens första verkställande direktör, och dess starka tillväxt kan anses vara hans förtjänst.
Den industriella verksamheten tog alltmer av Dahlströms tid och energi, och 1870 upphörde han med sin långvariga verksamhet inom minuthandeln. En del av hans industriella innehav hade kommit honom till del genom giftermål, såsom andelarna i Littois klädesfabrik i Lundo nära Åbo och Kingelin & Co:s ölbryggeri. Själv litade Dahlström särskilt på tillväxten inom den avreglerade sågverksamheten och pappersindustrin. Han var storägare i Akkas ångsågsbolag i Viiala, som grundats 1873 av företagare i Åbo och Tammerfors. Han var också med om att starta Kymmene aktiebolags träsliperi och pappersbruk vid Kuusankoskiforsen i Kymmene älv 1872. Han var största ägare med sex aktier av tjugo, och hans son Ernst Dahlström var bolagets första och långvariga verkställande direktör.
Vid sin död efterlämnade Dahlström en förmögenhet på över 1,5 miljoner finska mark varav omkring hälften i aktier. Det blomstrande företagets verksamhet fortsattes av sönerna Ernst och Magnus Dahlström, vilka som stordonatorer skulle ha en ansenlig förmögenhet att disponera. Själv hörde Carl Magnus Dahlström hörde inte till stordonatorerna i Åbo, men genom sin verksamhet stödde även han hemstadens allmänna utveckling.
Sålunda var han 1861 med om att grunda det gasverksbolag som satte upp Åbos gatubelysning. Från 1840-talet och framåt erhöll Dahlstöm också samhälleliga förtroendeuppgifter. År 1849 blev han invald i stadsäldste efter sin svärfar Abraham Kingelin och var verksam i flera direktioner för skolor och andra inrättningar. Vid lantdagen 1863–1864 företrädde Dahlström Åbo stad inom borgarståndet. Som ledamot av finansutskottet verkade han för reformer inom näringslagstiftningen och drev bl.a. frågan om en järnvägsförbindelse mellan Åbo och Helsingfors.
Veli-Matti Pussinen
Carl Magnus Dahlström, född 25.11.1805 i Lovisa, död 23.2.1875 i Åbo. Föräldrar trädgårdsmästaren Abraham Dahlström och Anna Sofia Tollet. Gift 1844 med Sofia Karolina Kingelin.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Handelshuset C. M. Dahlströms arkiv, Kartotek över rådstugurättens och magistratens i Åbo protokoll, tidningsartiklar och övrigt material rörande Åbo på 1500–1900-talet uppgjort av S. Dahlström, Åbo landskapsarkiv; Åbo domkyrkoförsamlings arkiv; Protokoll fördt hos Vällofliga Borgareståndet å Landtdagen i Helsingfors 1863−1864 (1864). T. Carpelan, Åbo donatorer intill år 1909 (1910); V. Hoving, Kymmene aktiebolag 1872−1947 I (1947); E. Jutikkala, Åbo stads historia 1856−1917 (1985); O. Nikula, Åbo stads historia 1809−1856 (1974); P. Suvanto, Akaan historia II (1954).
BILDKÄLLA. Dahlström, Carl Magnus. Museiverket.