DAHLSTRÖM, Ernst


(1846–1924)


Kommerseråd, donator


Ernst Dahlström fortsatte att med framgång sköta det handelshus hans far grundat och verkade även i ledningen för många andra industriföretag och bolag. Han blev tillsammans med sin yngre bror Magnus Dahlström också känd som en betydande donator, och deras insats var av avgörande betydelse speciellt för tillkomsten av Åbo konstmuseum och Åbo Akademi.

 

Efter att ha gått i skola och verkat som praktikant i Viborg återvände Ernst Dahlström 1869 till hemstaden Åbo, där han blev bokhållare i sin far Carl Magnus Dahlströms handelshus. Sedan fadern insjuknat tog han tre år senare hand om hela företaget. Firman C. M. Dahlström hade då utvecklat sig från ett handelshus till ett företag som idkade sjöfart och industriell verksamhet, och Dahlström flyttade tyngdpunkten definitivt till industrin. År 1881 kom den yngre brodern Magnus Dahlström med i ledningen för företaget. Brödernas verksamhet, såväl i företagsvärlden som i egenskap av stordonatorer var så helgjuten och enhetlig att det ofta är omöjligt att skilja den enes insatser från den andres. Även deras hustrur var syskon: Ernst Dahlström gifte sig med Rosina Julin och Magnus Dahlström med systern Ellen Julin.


 

Firman C. M. Dahlström ägde andelar i ett flertal industriföretag. Såväl i ekonomiskt hänseende som personligen för Ernst Dahlström var den mest betydande av dessa andelar den i det 1873 grundade Kymmene Ab, som under 1900-talets första decennier växte till Finlands största företag inom pappersindustrin. Ernst Dahlström utnämndes som 27-åring till företagets första verkställande direktör, ett uppdrag han skötte i 31 år, dels från huvudkontoret i Åbo, dels på ort och ställe i Kuusankoski.


 

Ernst Dahlström innehade ledande befattningar även i andra bolag. Han satt bland annat i styrelserna för Littois klädesfabrik, Akkas ångsåg, Vartsala ångsåg och Aura sockerbruk. Inom verkstads- och varvsindustrin verkade han t.ex. som verkställande direktör för Åbo mekaniska verkstad och tillhörde ledningen för Crichton-Vulcan.


 

Inom sjöfarten fortsatte bröderna Dahlström handelshusets traditioner och grundade bland annat Transito­bolaget 1905. Bolaget var det första större Åboföretag som använde ångfartyg för transport av lösgods, mest virke och kol. Inom bank- och försäkringsvärlden tillhörde Dahlströms grundarna av ett flertal nya företag och stod i deras ledning. Livförsäkringsbolaget Fennia (1905), återförsäkrings­bolaget Verdandi (1905) och ömsesidiga försäkringsbolaget Sampo (1907–1909) fortsatte de gamla Åbotraditionerna inom försäkringsbranschen. Verdandi inledde sin verksamhet som brandförsäkringsbolag men specialiserade sig snart inom återförsäkringssektorn och omorganiserades i början av 1920-talet till ett livförsäkringsbolag. Vid sidan av specialiserad försäkringsverksamhet representerade Sampo ett nytt tänkande i Finland i och med att samma försäkringsbolag erbjöd sina kunder flera olika slags försäkringar.


 

Under första världskriget vidtogs förändringar av både ägandet och ledningen inom många av bolagen, genom att bröderna antingen avgick som aktiva ledare för att bli enbart aktieägare, eller helt och hållet lösgjorde sig från dem.


 

Bröderna Dahlströms mångsidiga kulturintressen och deras intresse för konst fyllde från 1890-talet och framåt en allt större del av deras liv. År 1895 skänkte Ernst och Magnus Dahlström – då fortfarande anonymt – 150 000 mark till stadsfullmäktige i Åbo för uppförandet av en biblioteksbyggnad och ett konstmuseum. Sedan kommerserådet Fredric Rettig 1897 meddelat att han donerar ett bibliotekshus, användes Dahlströms donation i sin helhet för uppförandet av ett konstmuseum. Arkitekttävlingen vanns av Gustaf Nyström, och det granitslott han ritade byggdes på en central plats på Puolalabacken, där det invigdes den 30 april 1904. I museet inrymdes Konstföreningen i Åbos samlingar och en ritskola.


 

Dahlströms var även delägare i aktiebolaget Åbo teaterhus, och 1912 räddades under deras ledning Svenska inhemska teatern ur sitt ekonomiska trångmål; teatern omvandlades 1919 till Åbo svenska teater.


 

År 1896 lät Ernst Dahlström uppföra en privatbostad, ett nyrenässanspalats efter ritningar av Gustaf Nyström, på en tomt mellan Biskopsgatan och Aura å. Huset övergick genom testamente 1930 till Åbo Akademi, som inrymde sin humanistiska fakultet i byggnaden. Då Åbo Akademi grundades 1919 hade Ernst och Magnus Dahlström en betydande, rent av av­görande andel i att planerna förverkligades. De hade deltagit i arbetet inom ramen för den kommitté som förberedde grundandet av ett privat svenskspråkigt universitet och gjort ett flertal större donationer som garanterade att verksamheten kunde inledas och att den ekonomiska grundvalen var tryggad under osäkra förhållanden.


 

Konstmuseet och Åbo Akademi utgjorde höjdpunkterna av Ernst och Magnus Dahlströms donationer, men bröderna stödde även folkhälsoarbetet i sin hemstad och enskilda studerande. De inspirerade också andra donatorer och medverkade i början av 1900-talet kanske mera än någon annan till att Åbo fick rykte om sig att vara donatorernas stad.


 

Veli-Matti Pussinen


 

Ernst Abraham Dahlström, född 26.3.1846 i Åbo, död 16.1.1924 i Åbo. Föräldrar kommerserådet Carl Magnus Dahlström och Sofia Karolina Kingelin. Gift 1875 med Rosina Sofia Julin.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. S. Dahlström, Dahlströmska kartoteket, Åbo landsarkiv; Handelshuset C. M. Dahlströms arkiv, Åbo landsarkiv; Åbo domkyrkoförsamlings arkiv, Åbo evangelisk-lutherska församlingars centralregister. K. Alho, Finska socker aktiebolaget 1918−1968 (1968); T. Carpelan, Åbo donatorer intill år 1909 (1910); A. Haartman, Konstföreningen i Åbo. En redogörelse för föreningens verksamhet 1891−1916 (1916); V. Hoving, Kymmene Ab 1872−1947 I–II (1947–1948); K. J. Huldén, Sjöassuransföreningen i Finland 1.8.1850−1.8.1950 (1950); E. Jutikkala, Åbo stads historia 1856−1917 (1985); M. Kallioinen, Suomen teollistajat. Vertaileva tutkimus kauppahuoneiden siirtymisestä teollisuuteen 1800-luvun jälkipuoliskolla (2004); M. Kallioinen, Verkostoitu tieto. Informaatio ja ulkomaiset markkinat Dahlströmin kauppahuoneen liiketoiminnassa 1800-luvulla (2002); W. E. Nordström, Academia Aboensis Rediviva 1918−1968 (1968); S. Ringbom, Akademiska gårdar. Arkitektur och miljöer kring Åbo Akademi (1985); T. Rinne, Försäkringsverksamheten i Finland 1816−1966 (1966); R. Urbans, Sockret i Finland 1500−1917 (1968); Åbo Underrättelser 22.2.1921, 17.1.1924.


 

BILDKÄLLA. Dahlström, Ernst. Foto: Ateljé Apollo. Museiverket.

 

BLF original
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4937-1416928957543

 

Upp