Kommerserådet Gustaf Wilhelm Edlund hörde till de mest betydande bokhandlarna och förläggarna i Finland vid 1800-talets slut. Han gav ut samtliga skrifter av Johan Ludvig och Fredrika Runeberg, samt flertalet av Zacharias Topelius skrifter. Edlund fick således ett stort kulturhistoriskt inflytande.
Gustaf Wilhelm Edlund föddes i Åbo, där fadern Erik Edlund, bördig från Närke, var faktor vid C. L. Hjelts boktryckeri. Vid 16 års ålder, 1845, avbröt G.W. Edlund sin skolgång och anställdes som lärling vid en bokhandel i hemstaden. Redan 1849 flyttade emellertid Edlund till Helsingfors, där han fick anställning som biträde vid Frenckell & Sons bokhandel i hörnet av Norra Esplanaden och Unionsgatan. År 1853 inledde han även förlagsverksamhet och blev snabbt en av vårt lands främsta bokförläggare. Skriften Finlands Grundlagar samlade och redigerade av professor J. P. Palmén gavs ut på både svenska och finska av Edlund hösten 1861, likaså de 52 frågor som skulle behandlas av det s.k. januariutskottet. Efter Edlunds död fortsatte företaget som aktiebolag tills det 1917 inköptes av Holger Schildt.
G. W. Edlund var framför allt en företagare med näsa för affärer, men han verkade också, särskilt på sin ålders höst, för utvecklandet av bildning och kultur. År 1863 förvärvade Edlund genom köp Frenckellska bokhandeln, som han till en början drev under det gamla firmanamnet. År 1879 ändrades namnet till G. W. Edlunds bokhandel, som bokhandeln hette ända tills Edlund 1900 sålde den till bröderna Oskar och Emil Hjorth. Dessa fortsatte rörelsen under firmanamnet Edlundska bokhandeln. Belägen i stans kanske livligaste korsning blev den snabbt ett begrepp och ännu hundra år senare kunde gamla helsingforsare tala om ”Edlundska hörnet”. Själv bodde Edlund bara ett stenkast därifrån, i en gård vid Fabiansgatan söder om Esplanaden. Han drev dessutom en antikvarisk bokhandel, också den belägen vid Fabiansgatan. Sedan 1863 var Edlund även en av fyra delägare i boktryckeriet G. W. Wilén & Co i Åbo. År 1870 erbjöd han sig även att inköpa Finska Litteratursällskapets tryckeri, men affären gick om intet.
I egenskap av förläggare och bokhandlare gjorde G. W. Edlund en stor kulturhistorisk insats. Vid 1890-talets början var han landets största förläggare. Från Öhmanska bokhandelns innehavare Theodor Sederholm övertog han förlagsrätterna till J. L. Runebergs (bl.a. Fänrik Ståls sägner och Kung Fjalar) och Fredrika Runebergs arbeten. Under senare hälften av 1800-talet utkom sålunda på hans förlag alla Runebergs och de flesta av Zacharias Topelius arbeten samt Fredrik Cygnaeus samlade skrifter. Edlund gav också ut bl.a. praktverket Finland i 19:e seklet på sex olika språk och de biografiska handböckerna Biografinen nimikirja och Finsk biografisk handbok. Han var även förläggare till en del tidningar och tidskrifter, t.ex. Nya Trollsländan 1886–1892 (redigerad av Toini Topelius och Alexandra Gripenberg) och Totuuden Tunnustaja, en religiös tidskrift som kom ut 1885. Dessutom utgav och redigerade G. W. Edlund Kansan Ystäwä 1882. Den var en av Finlands första illustrerade veckotidningar, tryckt på Hufvudstadsbladets Tryckeri, men efter ett år måste den läggas ned som ekonomiskt olönsam.
G. W. Edlund ägde även ett stort mått av politiskt förtroende, som i december 1874, med god marginal säkrade hans inval i Helsingfors första stadsfullmäktige. Politiskt stod han de s.k. dagbladsliberalerna nära, och han var en av dem som 1880 undertecknade det liberala partiprogrammet. På grund av sin ställning som landets ledande förläggare valdes Edlund 1878 till styrelseordförande i Finlands förlagsförening och erhöll 1884 kommerserådstitel. Han kvarstod som ordförande i förlagsföreningen ända till 1901.
G. W. Edlund tillhörde den gamla stammen av patriarkaliska arbetsgivare. Han var själv ytterst plikttrogen och arbetade i sin bokhandel från bittida till sent. Han brusade lätt upp och kunde till sitt yttre te sig sträng och kall, men under den grova ytan dolde sig ett varmt hjärta. Trots att Edlund som företagare var ytterst ekonomisk, var han i stort, t.ex. i fråga om kulturen, ytterst frikostig. Han levde ett förhållandevis långt liv och dog i Helsingfors, 77 år gammal, vårvintern 1907.
Lars-Folke Landgrén
Gustaf Wilhelm Edlund, född 19.8.1829 i Åbo, död 12.3.1907 i Helsingfors. Föräldrar faktorn Erik Edlund och Elisabeth Forséen. Gift med (1) Hedvig Charlotta Lindberg 1861, (2) Ida Augusta Landzett 1880.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. C.-R. Gardberg, Boktryckarkonsten i Finland III. Från Åbo brand till år 1918 (1973); J. Kuusanmäki, Stadsfullmäktigevalen i Helsingfors 1874−1918. Ur stadsfullmäktiges historia (1975); H. Nohrström, Förlagsverksamheten i Finland I (1933); Nya Pressen 13.3.1907; O. Zweygbergk, Om bokförlag och bokförläggare i Finland. Finlands förlagsförening 1858−1958 (1958).
BILDKÄLLA. Edlund, Gustaf Wilhelm. Foto: Daniel Nyblin. Museiverket.