Vid sidan om sitt mångsidiga arbete som lärare gav Karl Gabriel Leinberg ut ett stort antal källskrifter som behandlade kyrkans och prästerskapets historia samt skolväsendet. Under hans tid skapades den så kallade seminariebacken i Jyväskylä med dess viktiga byggnader.
Karl Gabriel Leinberg efterträdde Uno Cygnaeus som direktör för seminariet i Jyväskylä 1868. Han hade goda meriter för detta uppdrag. Född och uppvuxen i Åbo blev han student från stadens gymnasium 1848. Fem år senare avlade han filosofie kandidatexamen, och 1854 blev han religionslärare vid Helsingfors privatlyceum, vars föreståndare han var 1856–1868. År 1868 avlade Leinberg teologie kandidatexamen. Han hade därutöver vid olika tillfällen redogjort för hur folkskoleidén genomförts i Danmark.
Under Leinbergs ledning utvidgades seminariet i Jyväskylä, och behovet av utrymme växte. Leinberg insåg att seminariet borde vara beläget i staden, för att få tillräckligt med bostäder för eleverna. Därför föreslog han att ett tolv hektar stort område på åsen i staden skulle tas i bruk för seminariet och ledde placeringen och byggandet av det som skulle bli seminariebacken. Från 1879 uppfördes inalles tolv byggnader i trä och tegel på området. Efter sin pensionering flyttade Leinberg till Helsingfors och verkade ännu i tio års tid som folkskoleinspektör för Helsingfors folkskoledistrikt.
Leinbergs far hade varit köpman, och i Jyväskylä visade Leinberg att han ärvt faderns sinne för affärer när han aktivt deltog i grundandet av Jyväskylä ångsågsaktiebolag. Leinbergs främsta intresse var ändå historia, och under ett halvt sekel (1853–1903) ägnade han sina semestrar och sin fritid åt att leta fram, kopiera och ge ut urkunder som behandlade kyrkans och prästerskapets samt skolväsendets historia. Arbetet underlättades av att Leinberg hade långa semestrar, och från 1856 biträddes han av sin hustru. Pedagogen Leinberg bidrog med artiklar till historiska tidskrifter och skrev läroböcker i biblisk historia som länge användes i skolorna.
Leinbergs intresse för forskning hade uppstått redan under barndomen. Han förlorade tidigt sin mor, och när han var två år avled fadern i kolera. Därefter togs han om hand av sin moster Gustafva Thunberg som under sommarferierna bodde granne med professor Hans Henrik Fattenborg. Den intelligente professor Fattenborg blev en förebild för Leinberg och gav honom inspiration att studera, även om Fattenborgs frisinne i religiösa frågor förbryllade den allvarligt lagde ynglingen. Impulsen att ge ut historiska urkunder fick Leinberg under studietiden.
Leinberg gifte sig 1856 med Hilma Rosaura Thuneberg. Paret fick 14 barn. Trots den talrika familjen följde hans hustru med honom på insamlingsresor till Stockholm, kopierade källor och hjälpte till med utgivningen. Hon gjorde också anteckningar om insamlingsresorna och om de olika skedena i sitt eget och släktens liv.
Karl Gabriel Leinberg tilldelades professors titel 1884 och utnämndes till filosofie hedersdoktor 1897.
Maija Väisänen
Karl Gabriel Leinberg, född 8.2.1830 i Åbo, död 31.10.1907 i Stockholm. Föräldrar handlanden Gabriel Leinberg och Lucina Carolina Thunberg. Gift 1856 med Hilma Rosaura (Lilli) Thuneberg.
PRODUKTION. Helsingfors lyceum under de trettiofem första åren af dess verksamhet (1866); Folkskoleförhållandena i Sverige och Norge (1873); Om snillevalet i vår äldre skollagstiftning (1884); Jyväskylän seminaarin opettajat ja päästökirjan saaneet oppilaat 1863−88 (1888); De finska klostrens historia (1890); Handlingar rörande finska skolväsendets historia I−IV (1884−1901); Bidrag till kännedom om vårt land I−VI (1885−1894); Om finske studerande i jesuitkollegier (1890); Hertig Johans af Finland diarium öfver utgångna bref (1891); Finlands territoriala församlingars ålder, utbildning och utgrening (1886, ny uppl. 1906); Handlingar rörande finska kyrkan och prästerskapet I−VII (1892−1907); Finska prästerskapets besvär och Kongl. Majestäts därpå gifna resolutioner. Från slutet af 1620-talet intill stora ofredens slut (1892); Skolstaten i nuvarande Åbo stift och dettas förra andel af Kuopio stift intill 1 juli 1870 (1893); Det odelade finska biskopsstiftets herdaminne (1894); Finske studerande vid utrikes universiteter före 1640 (1896); Om finske mäns studieresor i äldre tid (1898); Asiakirjoja, jotka valaisevat Suomen kameraalisia oloja 1500- ja 1600-luvuilla III (1899); Åbo stifts herdaminne 1554−1640 (1903).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Karl Gabriel Leinbergs arkiv, Jyväskylä landskapsarkiv; Hilma Rosaura (Lilli) Leinbergs (f. Thuneberg) anteckningar, Gertrud Wichmanns arkiv, Riksarkivet. T. Iisalo, The Science of Education in Finland 1828−1918. The History of Learning and Science in Finland 1828−1918 18 (1979); V. Perälä, K. G. Leinberg. Historiallinen aikakauskirja 1908; P. Tommila, Jyväskylän kaupungin historia 1837−1965 I (1972); P. Tommila, Suomen historiankirjoitus (1989).
BILDKÄLLA. Leinberg, Karl Gabriel. Foto: Ateljé C. A. Hårdh. Museiverket.