Karl Konrad Meinander insåg tidigt den inhemska konstens och kulturföremålens historiska betydelse. Han forskade framför allt i medeltida skulpturer och finländsk porträttkonst. Under lång tid var han intendent för Nationalmuseets historiska avdelning, och utökade och kompletterade avsevärt museets historiska samlingar.
Karl Konrad Meinander hörde till den andra generationen konsthistoriker i Finland som gjorde sitt livsverk som museimän och inte inom universitetsvärlden. Han kände en viss misstro mot den akademiska konsthistoriska forskningen, eftersom han ansåg att den var onödigt estetiserande och i alltför hög grad betonade den utländska konstens överlägsenhet. I stället förlade han tyngdpunkten vid det inhemska materialet. Meinanders två mest betydande arbeten var banbrytande på respektive område. I doktorsavhandlingen Medeltida altarskåp och träsniderier i Finlands kyrkor ges en systematisk presentation av alla i Finland dittills kända medeltida skulpturer och altarskåp. I sin noggrannhet och omfattning var avhandlingen den första i sitt slag i hela Skandinavien. Lika betydelsefull är Porträtt i Finland före 1840-talet, som har bevarat sin ställning som grundläggande arbete på området. Där behandlar Meinander finländsk porträttkonst från medeltiden till mitten av 1800-talet. Han uppmärksammade även många andra föremålsgrupper som senare har blivit en viktig del av Finlands kulturhistoria.
Karl Konrad Meinander föddes och växte upp i Helsingfors och förblev sin hemstad trogen livet ut. Efter studentexamen vid Svenska normallyceum i Helsingfors började han studera konsthistoria för J. J. Tikkanen, och redan tidigt valde han den inhemska konsten som sitt forskningsobjekt. Efter filosofie kandidatexamen 1894 företog Meinander långa studieresor till olika delar av Europa, främst för att forska i medeltida skulptur. De kunskaper han inhämtade under sina resor utnyttjade han i doktorsavhandlingen om medeltida skulptur i Finland. Med stöd av utländskt jämförelsematerial kunde han bland annat påvisa att det berömda altarskåpet med scener ur den heliga Barbaras liv (senare införlivat med Nationalmuseums samlingar) var tillverkat i mäster Franckes verkstad i Hamburg. Redan innan doktorsavhandlingen hade Meinander intresserat sig för kyrkokonst. Han hade haft möjlighet att bekanta sig med kyrklig konst som deltagare i Finska fornminnesföreningens konsthistoriska expeditioner. Den sista expeditionen 1902 leddes av Meinander själv, och året därpå anordnades under hans ledning en utställning om expeditionerna. Utställningen fick stor betydelse för att väcka allmänhetens intresse för landets kulturhistoriska föremål, som på olika sätt höll på att gå förlorade.
Redan några år efter sin kandidatexamen fick Meinander anställning som amanuens vid Statens historiska museum, sedermera Finlands nationalmuseum. År 1912 blev han intendent vid museets historiska avdelning, en befattning som han innehade till sin död. Tidvis var han även föreståndare för avdelningen. Meinander byggde ut och kompletterade museets historiska samlingar på ett betydande sätt. En stor del av samlingarnas viktigaste och äldsta material förvärvades under hans tid. Bland annat altarskåpet från Kaland kyrka med scener ur den heliga Barbaras liv införskaffades på hans förslag. Meinander hade även hand om den porträttsamling som hörde till de Antellska samlingarna, som donerats till finska staten, och han ledde en landsomfattande porträttinventering som initierats av Fornminnesföreningen. Han gjorde också en viktig insats för museiverksamheten i Helsingfors, och deltog i grundandet av Helsingfors stadsmuseum 1912, som han en tid var intendent för.
Meinander blev medlem av Finska fornminnesföreningen 1897 och deltog aktivt i verksamheten fram till sin död. Åren 1923–1924 var han föreningens viceordförande. I många år var han redaktör för föreningens publikationsserie Finskt Museum. Han var en flitig föredragshållare vid föreningens möten, och ämnena för föredragen ger en god bild av hans mångsidighet som forskare inom den kulturhistoriska föremålsforskningen. I föredrag och artiklar behandlade han kyrkor och kyrkokonst, fanor och flaggor, herrgårdar, konstnärer, sjöhistoria, damastdukar, lampor och ljusstakar, över huvud taget mångahanda ämnen som hörde samman med högreståndskulturen. Han skrev också flera populärt hållna handböcker samt rapporter om utökandet av museets samlingar.
Karl Konrad Meinander gifte sig 1914 med Martha Schauman, dotter till generalen och senatorn Fredrik Waldemar Schauman. Bland parets fem barn märks sonen, arkeologiprofessorn Carl Fredrik Meinander.
Helena Edgren
Karl Konrad Meinander, född 9.4.1872 i Helsingfors, död 27.3.1933 i Helsingfors. Föräldrar rådmannen Konrad Meinander och Sally Meinander. Gift 1914 med Martha Schauman.
PRODUKTION. Medeltida altarskåp och träsniderier i Finlands kyrkor (1908); Porträtt i Finland före 1840-talet I–II (1931). Talrika artiklar i tidskriften Finskt Museum utgiven av Finska fornminnesföreningen, Suomen Museo – Finskt Museum 1894–1993. Register (1995).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. M. Härö, Suomen muinaismuistohallinto ja antikvaarinen tutkimus 1884–1917 (1984); S. Ringbom, Art History in Finland before 1920. The History of Learning and Science in Finland 1828–1919 15b (1986); A. M. Tallgren, K. K. Meinander. Suomen Museo 1933; T. Talvio, H. F. Antell ja Antellin valtuuskunta (1993); L. Wennervirta, K. K. Meinander. Finskt Museum 1933.
BILDKÄLLA. Meinander, Karl Konrad. 1932. Uusi Suomis bildarkiv.