Terho Itkonen utvecklade nya metoder för insamling av finska språkets ordförråd och grundade ett morfologiarkiv. Han var också en berömd språkvårdare, som skrev artiklar om språkriktighet i olika publikationer samt författade Kieliopas (Språkhandboken), som trycktes i många upplagor.
Terho Itkonen avlade studentexamen vid Helsingfors finska lyceum 1951 och fortsatte med att studera finska språket och finsk-ugrisk språkforskning vid Helsingfors universitet, där han hade Paavo Ravila, Lauri Hakulinen, Lauri Posti och Martti Rapola som lärare. Redan under studietiden väckte hans exceptionella begåvning uppmärksamhet, och hans övningsuppsats samt hans laudatur- och licentiatarbeten gavs genast ut i tryck. Terho Itkonen hörde till de första i Finland som använde sig av den amerikanska strukturalismens begrepp i sin doktorsavhandling Proto-Finnic Final Consonants (1964). Han förenade redan på detta tidiga stadium sitt teoretiska resonemang med en diskussion kring dragen i finska språkets ljud-, form- och satslära samt med språkhistoriska frågeställningar.
Terho Itkonen rörde sig vittfamnande över finska språkets hela forskningsfält. Han utförde ett flertal fältstudier, förnyade fältundersökningsmetoderna inom den finska namnforskningen och publicerade på basen av dessa en handbok, Nimestäjän opas (1961, Namnforskarens handbok), som utkom i flera upplagor. Då han var arkivsekreterare vid Sanakirjasäätiö (Ordboksstiftelsen) anordnade han en omfattande och framgångsrik ordinsamlingstävling.
Till Terho Itkonens största prestationer på fältarbetsområdet hör grundandet av ett morfologiskt arkiv för de finska dialekterna samt otaliga studier som grundar sig på detta arkiv. Tiotals doktorsavhandlingar och övriga lärdomsprov har utarbetats utgående från arkivets material, delvis under Itkonens handledning. Till Terho Itkonens publikationer hör också Muoto-opin keruuopas (1969, Handbok i morfologisk insamling). Terho Itkonen har, som sin farbror Erkki Itkonen, utarbetat betydande språkhistoriska synteser speciellt om uppkomsten och utvecklingen av östfinska språkformer. Centrala är också de vetenskapliga artiklarna ”Aunuksen äänneopin erikoispiiteet ja aunukselaismurteiden synty” (1971, Olonetsiskans fonetik i huvuddrag och uppkomsten av olonetsiska dialekter), ”Historiantakaiset Häme ja Suomi kielentutkijan näkökulmasta” (1972, Det förhistoriska Tavastland och Finland ur språkforskarens synvinkel), ”Välikatsaus suomen kielen juuriin”, (Mellanrapport över finska språkets rötter), en tvådelad artikel på ca 80 sidor i tidskriften Virittäjä 1983. Artikeln ”Reflections on Pre-Uralic and the ’Saami-Finnic Protolanguage’” (1997) behandlar förhållandet mellan det samiska språket och de östfinska språken.
Terho Itkonen har även i egenskap av språkvårdare och värnare av det finska språket skrivit ett stort antal artiklar som publicerats i olika tidskrifter och tidningar. Dessa artiklar har samlats i flera monografier: Nykysuomen tutkimusta ja huoltoa (1966, Utforskning och vård av samtidsfinskan), Näillä näkymin (1975, Som det nu ser ut) samt Retkiä nykysuomeen (1979, Utflykter i den moderna finskan). År 1982 utkom Terho Itkonens Kieliopas (Språkhandboken), en syntes om språkriktighet, som har givits ut i flera upplagor.
Ulla-Maija Forsberg
Terho Klaus Itkonen, född 21.10.1933 i Helsingfors, död 29.3.1998 i Nurmijärvi. Föräldrar filosofie doktorn, avdelningsföreståndaren Toivo Immanuel Itkonen och filosofie magistern Iina Amanda Seppänen. Gift 1964 med filosofie licentiaten, lektorn Pirjo Aino Aulikki Ketonen.
PRODUKTION. Outakosken lapinmurteen vokaalisto (1956); Suomen kielen suksisanastoa (1957); Nimestäjän opas (1961); Keidas. Erään maastotermin vaiheita (1962); Proto-Finnic Final Consonants. Their History in the Finnic Languages with Particular Reference to the Finnish Dialects (1965); Nykysuomen tutkimusta ja huoltoa (1966); Muoto-opin keruuopas (1969); Aunuksen äänneopin erikoispiirteet ja aunukselaismurteiden synty. Virittäjä 75/1971; Kuoreveden ja Keuruun murretta (1972); Näillä näkymin. Kirjoituksia nykysuomesta ja sen huollosta (1975); Retkiä nykysuomeen (1979); Kieliopas (1982; 6 uppl. 1997); Selvää suomea (1985); Kielen kärjeltä (1987); Nurmijärven murrekirja (1989); Vierassanat. Kielenkäyttäjän opas (1990); Reflections on Pre-Uralic and the ”Saami-Finnic Protolanguage”, Finnisch-ugrische Forschungen 54/1997; Uusi kieliopas (tills. med S. Maamies, 2000). Fullständig bibliografi: Terho Itkosen julkaisut 1941−1993. Terho Itkonen. Aloja ja aiheita. Suomalais-Ugrilaisen Seuran toimituksia 216/1993.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Castrénin perilliset. Helsingin yliopiston suomen ja sen sukukielten professorit 1851–2001 (2001); P. Lehtimäki, Tutkijan tikapuut. Aloja ja aiheita. Suomalais-Ugrilaisen Seuran toimituksia 216/1993; H. Leskinen, Terho Itkonen 1933−1998. Virittäjä 102/1998; E. A. Virtanen, T. I. Itkonen 1891−1968. Finnisch-ugrische Forschungen 37/1969.
BILDKÄLLA. Itkonen, Terho. Uusi Suomis bildarkiv.