Aatos Erkko ärvde ett framgångsrikt tidningshus och den största dagstidningen i Finland efter sin far, minister Eljas Erkko. Under Aatos Erkkos tid, som tidningsföretagare i tredje generationen, har Sanoma Oy fortsatt sin framgångsrika utveckling och utsträckt sin verksamhet till nya områden. Helsingin Sanomat har vuxit till den största dagstidningen i Norden.
Den viljestarke Eljas Erkko önskade att sonen Aatos Erkko skulle fortsätta hans arbete i ledningen för det familjeägda tidningsbolaget Sanoma Osakeyhtiö. Även han hade varit redo att ta över företaget när hans far Eero Erkko hade bett honom om detsamma. Då de ärvda förpliktelserna ytterligare vuxit hade Aatos Erkko knappast heller några alternativ. Om han haft egna planer på en karriär, fick han nu skrinlägga dem.
Aatos Erkko trädde inte oförberedd in i sina krävande uppdrag. Efter andra världskriget gick han igenom Finska samskolan i Helsingfors, studerade i början av 1950-talet i London och tog 1953 journalistexamen vid Columbia University i New York. Efter återkomsten till hemlandet fick den 21-årige ynglingen genast visa prov på sin förmåga och skaffa sig erfarenhet som chefredaktör för veckotidningen Viikkosanomat. Denna period fram till 1961 upplevde han som ett av de bästa skedena i sin karriär.
När Erkko 1961 accepterade uppdraget som chefredaktör för Helsingin Sanomat, önskade han få den erfarne chefredaktören Teo Mertanen som arbetskamrat, vilket han också fick. Ledarduon började genast modernisera innehållet i Helsingin Sanomat, som vid den tiden utgavs på gammal rutin. Den av Eljas Erkko initierade stora tidningsreformen igångsattes på 1960-talet, och skörden härav kunde bärgas ända fram till 1980-talet.
Aatos Erkko fick under vinterkriget lov att byta miljö, då Eljas Erkko blev tillförordnad chargé-d’affaires för Finland i Stockholm. Sonen, som hunnit nå skolåldern, fattade tycke för förhållandena i grannlandet och ville gärna fortsätta skolgången där. Positiva barndomsminnen och goda personliga relationer har bundit Aatos Erkko till Sverige under hela hans karriär. Man kunde också tidigt hos honom se en dragning till vidare vyer.
Erkko, som vuxit upp i en hemmiljö präglad av diplomati och internationalism, har själv utan större publicitet gjort diplomatiska insatser. För utländska diplomater och journalister på hög nivå som besöker Finland och behöver färsk information anses ett sammanträffande med honom vara viktigt. Han har också känt många beskickningschefer redan innan de stationerats i Finland. I delegationen för internationell information var Erkko en självskriven medlem när det gällde att försöka forma den officiella bilden av Finland i det nya politiska klimat som uppstått i 1990-talets Europa.
Ju mer eftertraktansvärt eller skrämmande spaltutrymme i Sanoma Oy:s tidningar framstått, desto villigare har dess ägare dragit sig i bakgrunden. Tillbakadragenheten är mer ett utslag av Erkkos personlighet än hans önskan att spela en hemlighetsfull roll. Men saken har också en annan sida; ju mindre man vet om honom, desto mer talar folk om honom och desto ivrigare insisterar man på att få uttalanden av honom. Trots att Erkko sällan visat sig i den nationella offentligheten, har han inte undvikit den utan deltagit i mångahanda lokala begivenheter t.ex. i Kides, i Fredrikshamn (Tattoo) eller i Kotka (Havsdagarna).
När Erkko ger luft åt sina känslor i intervjuer, kan man mellan raderna möta en tämligen blyg påverkare som känner sig osäker i offentligheten, en samhällets fånge, som upplever att han på grund av sina tidningar förlorat sin personliga frihet.
Under årens lopp har emellertid den till synes viljelöse arvtagaren vuxit till en stark ledare och en av de mest inflytelserika och internationellt orienterade männen i Finland. Den pliktmedvetne Erkko uppskattar traditioner och respekterar i sitt eget arbete uppfattningar hos tidigare släktled. Medan farfadern anställde den första kvinnliga journalisten vid Päivälehti, har sonsonen talat om misshushållning med kvinnlig energi och valt kvinnor till ledande poster vid sina tidningar. Enligt Erkko bör hans tidningar i allt stå på den lilla människans sida, en inställning som stämmer överens med den linje som Päivälehti en gång i tiden förfäktade.
Trots att Erkko i likhet med sin far och farfar upplever det som sin viktigaste livsuppgift att arbeta för tidningsföretagets och Helsingin Sanomats bästa, har även han alltid haft tid för gemensamma strävanden inom tidningsvärlden. När han som festtalare på Tidningarnas förbund reflekterat över pressens uppgift har han upprepade gånger betonat läsarens synvinkel. Tidningen är för honom uttryckligen ett informationsmedium och inte en maskin som producerar pengar. Erkko har konstant understrukit tidningspressens kritiska uppdrag och trots att världen är en annan än på Päivälehtis tid, hyllar Erkko på sätt och vis fortfarande det gamla ungfinska partiets ideal.
Ute i världen har Erkko bidragit med sin sakkunskap bland annat i direktionen för Rupert Murdochs News Corporation samt i Bilderberggruppen. Han har fört tidningshusets traditioner vidare i styrelsen för Europeiska kulturfonden och Finland-Amerika föreningen och genom sitt deltagande i arrangemanget av en marinhistorisk utställning i London. Helsingin Sanomats 100-årsfond bidrar finansiellt till vetenskaplig forskning inom det grafiska området och andra områden. Tidningen har även i övrigt följt en linje som inneburit stöd för utbildning och vetenskap.
Ett av Erkko-tidningarnas mest framgångsrika företag har varit Helsingin Sanomats journalistskola, den första i sitt slag, grundad 1967. De nya tryckerierna i Vanda, Varkaus och Forssa vittnar om den starka expansionen inom bolaget. Tidningarna har ökat sina upplagor. Det senaste tillskottet är den ekonomiskt inriktade Taloussanomat, som började utkomma som tidning 1997 men som senare omvandlades till en nätpublikation.
Erkko har också haft förtroendeuppdrag utanför sina egna bolag. Han var ordförande för Kansallis-Osake-Pankkis förvaltningsråd i några år, men avgick 1990 på grund av problemen inom banksfären. Dessutom har han anförtrotts uppdrag i förvaltningen av en del företag inom sjöfarts- och luftfartsbranscherna. På grund av sitt intresse för papperssektorn inom tidningsbranschen har Erkko suttit i UPM-Kymmenes styrelse. I mindre utsträckning än sin far har Erkko deltagit i verksamheter utanför tidningsbolaget, bortsett från en del aktiviteter inom olika idrottsorganisationer.
Utvecklingen för Sanoma Oy efter Aatos Erkko kan skönjas i de reformer som genomfördes i mitten av 1990-talet, då bolagets struktur omvandlades till att allt bättre motsvara informationsförmedlingen i framtiden. Helsinki Media avskiljdes till en enhet för elektronisk kommunikation, multimedia och tidskriftspress. Sanoma Oy är dess minoritetsägare och ägarna av Sanoma Oy majoritetsägare. En stor förändring skedde 1999, när Sanoma Oy och Werner Söderström Oy fusionerades till SanomaWSOY, sedan 2008 Sanoma Oyj, som är börsnoterat i Helsingfors. Aatos Erkko avgick våren 2003 ur styrelsen för SanomaWSOY efter att ha verkat där i närmare femtio år.
Keijo K. Kulha
Juho Aatos Michel Erkko, född 16.9.1932 i Helsingfors, död 5.5.2012 i Helsingfors. Föräldrar huvudredaktören, utrikesministern, riksdagsmannen Eljas Erkko och Violet Eugenie Sutcliffe. Gift 1959 med Jane Airola.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Helsingin Sanomat 25.10.1998; Helsingin Sanomat: Päivälehti - Helsingin Sanomat 1889–1989 (specialnummer 1989); P. Klemola, Helsingin Sanomat. Sananvapauden monopoli (1981); Päivälehti – Helsingin Sanomat (1997); Suomen lehdistön historia III. Sanomalehdistö sodan murroksesta 1980-luvulle (1988).
BILDKÄLLA. Erkko, Aatos. 1995. Helsingfors universitets museum.