Karl-Erik Forssell, den tredje biskopen i det svenska Borgå stift, var framför allt en andlig ledare och förkunnare. Med sina framträdanden, tal och skrifter väckte han gensvar hos de finlandssvenska kulturkretsarna och i andliga kretsar även utanför den lutherska kyrkan.
Karl-Erik Forssell blev tidigt föräldralös och växte upp hos adoptivföräldrar. Andliga impulser fick han från Missionskyrkan, främst från väckelseledaren Karl August Wrede och pastor Uno Gräsbäck. I ungdomsåren var han aktiv i Kristliga Föreningen av Unga Män (KFUM) och den kristliga studentrörelsen. Han studerade teologi i Helsingfors och tog intryck främst av professor Aleksi Lehtonen, sedermera ärkebiskop. Senare intresserade han sig alltmer för liturgiska frågor samt för hur gudstjänstlivet skulle berikas, och han knöt nära kontakter även med den ortodoxa kyrkan.
Innan Forssell blev biskop var han 1927–1935 adjunkt och kaplan i Pernå och 1935–1961 kaplan respektive kyrkoherde i Åbo svenska församling samt assessor i Borgå domkapitel. Efter två administrativt starka biskopar riktades blickarna mot en person som man hoppades skulle bli i första hand en andlig ledare.
Forssell tillträdde biskopsämbetet 1961, under ett decennium som var starkt samhällsorienterat. Han höll ändå fast vid de frågor som han kände varmt för: predikan, bönen och psalmskatten. Forssell utövade sålunda inflytande främst via sina predikningar. Typiskt för dem var en klar struktur, en karaktär av dialog och andakt samt en språklig precision som gav psalmer och lyrik en framträdande plats. Sina ämnen valde han ur Bibeln eller vardagslivet, med tonvikt på människors inre spörsmål samt familjeliv och mänsklig gemenskap. Under tiden som biskop kom den kyrkocentrerade förkunnelsen klarare fram.
Forssell hämtade inspiration från musikens och litteraturens värld. Hans vetenskapliga verksamhet var inriktad på två områden av den praktiska teologin: psalmforskningen eller hymnologin och läran om predikokonsten eller homiletiken. Hans doktorsavhandling handlade om den finlandssvenska psalmboken av år 1943 och en synodalavhandling om konfirmandundervisningens ställning och funktion; utöver avhandlingarna publicerade han ett herdabrev samt predikosamlingar och memoarer, i vilka han dryftade det andliga livets fundamentala frågor.
Det svenska biskopsstiftet fick i Karl-Erik Forssell sin efterlängtade andlige ledare, som arbetade för en utveckling av bönen, gudstjänstlivet och predikan. 1960-talets utmaningar, speciellt de samhälleliga, krävde likväl även förändringar, och till Forssells efterträdare utsågs en kyrkoman med utpräglad samhällsanalytisk förmåga, nämligen John Vikström, senare ärkebiskop.
Gustav Björkstrand
Karl-Erik Forssell, född 27.11.1905 i Helsingfors, död 2.5.1995 i Åbo. Föräldrar maskinisten Carl Lindqvist och Elvina Salenius, adoptivföräldrar försäkringsdirektören Axel Forssell och Signe Richter. Gift 1929 med barnträdgårdslärarinnan Gurli Dagny Maria Björk.
PRODUKTION. Strövtåg i hembygden (1936); Öppna dörrar (1936); Villiga vandrare (1937); Förklädd konung (1944); Källorna (1945); Skriftskolan – uppgift och gåva (1947); Solvisarens skugga (1948); Studier i Finlands svenska psalmbok av år 1943 (1955); Vår gudstjänst (1957); Låt oss lyssna (1962); Det nära undret (1963); Men vid vår port (1964); Till församlingarna i Borgå stift (1966); Guds budbärare (1969); Ögonblick (1971); Trädet vid källan (1975); Vi kan förvandlas (1979); Vad är Ditt namn (1983).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Karl-Erik Forssells arkiv, Åbo Akademis bibliotek. J. Krokfors, Öppna dörrar. En homiletisk analys av Karl-Erik Forssells gudstjänstpredikan. Licentiatavhandling vid Åbo Akademi (1997); G. Träskman, Det svenska stiftet. Borgå domkapitel 1923–1983. Huset vid Kungsvägen. Borgå domkapitel 1723–1983 (1983).
BILDKÄLLA. Forssell, Karl-Erik. Uusi Suomis bildarkiv.