Orädd, kompromisslös och professionell både tekniskt och i sitt sätt att bygga upp sin karriär har Karita Mattila nått positionen som en av sin generations främsta operasångerskor. Hon har gått från lättare Mozartsopran till allt tyngre roller. Från mitten av 1990-talet har hon hörts i operor av Strauss, Verdi, Puccini, Wagner, och fortsättningsvis i Mozartoperor. Stor framgång har Karita Mattila också haft som uttolkare av de mångbottnade kvinnliga titelrollerna i Janáčeks operor (Jenufa och Katja Kabanová). Karita Mattila har anlitats av världens mest ansedda operahus i Europa och Förenta staterna. Hon framträder också som orkestersolist, ger gärna solokonserter och har en omfattande skivproduktion.
En mångsidig användning av röstens uttrycksmöjligheter är karaktäristisk för Karita Mattila. Under studietiden vid Sibelius-Akademin framträdde hon till och med som koloratursopran i rollen som Nattens drottning i en elevuppsättning av Trollflöjten. Viktigare Mozartroller i Mattilas tidiga karriär var grevinnan i Figaros bröllop, Fiordiligi i Così fan tutte, Pamina i Trollflöjten, Ilia i Idomeneo och Donna Elvira i Don Giovanni.
Liksom för många finländska sångare – däribland hennes kollega sopranen Soile Isokoski som också hon räknas till världseliten – började Karita Mattilas karriär med en seger i sångtävlingen i Villmanstrand. Mattila vann tävlingen 1981 endast 21 år gammal och två år senare segrade hon också i den första Cardiff Singer of the World-tävlingen. Nu tog arbetet på en karriär som internationell scenartist vid på fullaste allvar. Vägledning i röstutveckling fick hon från 1984 av sångpedagogen Vera Rozsa i London.
I Finland gjorde Karita Mattila sin debut på Nationaloperan som grevinnan i Figaros bröllop 1983. På Covent Garden i London debuterade hon som Fiordiligi i Mozarts Così fan tutte 1986. Där har Mattila framträtt regelbundet sedan dess. 1990 debuterade hon på Metropolitan i New York som Donna Elvira i Mozarts Don Giovanni. I Salzburg gjorde hon en Mozartroll första gången under festspelen 1999 då hon framträdde som Donna Anna i Don Giovanni med Lorin Maazel som dirigent. Följande år återvände hon som Fiordiligi. Men samtidigt som Mozart fortsatte att vara viktig för Karita Mattila utvecklades rösten och personligheten alltmera mot lirico spinto-repertoaren.
En kris i slutet av 1980-talet och en lyckad stämbandsoperation 1992 markerade inriktningen mot nya utmaningar. Första Verdi-rollen var Elisabeth i Don Carlos. Senare följde Desdemona i Otello. År 1995 var hon redo för Chrysothemis i Richard Strauss Elektra under Salzburgfestivalen. År 1999 sjöng Karita Mattila Puccinis Manon Lescaut, som blivit en hörnsten i hennes repertoar sedan dess. En annan långkörare har Beethovens Fidelio varit. Wagner införlivades i Mattilas repertoar via Eva i Mästersångarna i Nürnberg och Elsa i Lohengrin. Inte långt därefter upptog hennes rollista också Sieglinde i Valkyrian och Covent Garden-säsongen 2007–2008 inkluderar Karita Mattilas första Isolde i Wagners Tristan och Isolde. Hon gjorde Tosca när Metropolitan öppnade sin säsong 2009–2010. Sistnämnda år gestaltade hon Émilie på operan i Lyon i ett monodrama som Kaija Saariaho komponerat med henne i åtanke. Vid sidan av de nämnda scenerna framträder Mattila regelbundet på bl.a. Théâtre du Châtelet och Opéra Bastille i Paris och samarbetar med världens främsta orkestrar bl.a. i Wien och Berlin.
Samtidigt som Karita Mattila omsorgsfullt väljer vilka roller hon ger sig i kast med har hon också profilerat sig som en stilistiskt öppen och publikkär artist. Hon gav en omtalad 40-årskonsert i Helsingforsarenan för en åhörarskara på 12 000 personer. Repertoaren sträckte sig från lätta klassiker till populärmusik med en liten inmutning åt jazzhållet. Konserten spelades in på skiva. Mattilas rollista upptar också operettpartierna Rosalinde i Johann Strauss Läderlappen och Hanna Glawari i Franz Lehárs Glada änkan. Som artist med bred repertoar från lieder till evergreens har hennes soloskivor blivit bästsäljare.
Två av de operainspelningar hon medverkat i har vunnit Grammypriset, Mästersångarna i Nürnberg 1998 och Jenufa 2004. Hon har mottagit flera personliga utmärkelser som Finlandspriset 1996, MTV3:s kulturpris 1997, Francois Reichenbachpriset 1997, New York Times Singer of the Year 2001, Chevalier des Arts et des Lettres 2003 samt Musical America’s Musician of the Year 2005.
Lena von Bonsdorff
Karita Marjatta Mattila, född 5.9.1960 i Somero. Föräldrar jordbrukare Erkki Tapani Mattila och Arja Marjatta Somerikko. Gift 1992 med Tapio Kalervo Kuneinen.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Sopranos in Opera. London (2001); Opera. In Character. Great Singers in Great Roles. London (2004).
BILDKÄLLA. Mattila, Karita. Foto: Kari Laakso, 1994. Uusi Suomis bildarkiv.