DAHLSTRÖM, Magnus


(1859–1924)


Kommerseråd, stordonator


Magnus Dahlström fortsatte att tillsammans med sin äldre bror Ernst Dahlström med framgång sköta det handelshus deras far grundat och verkade som han i ledande ställning för ett antal andra industriföretag och bolag. Bröderna var betydande donatorer, och blev kända framför allt för sina insatser för tillkomsten av Åbo konstmuseum och Åbo Akademi.

 

Magnus Dahlströms äldre bror blev 1869 bokhållare i deras fars Carl Magnus Dahlströms handelshus i Åbo. Sedan fadern insjuknat tog Ernst Dahlström tre år senare hand om hela företaget. Firman C. M. Dahlström hade då utvecklat sig från ett handelshus till ett företag som idkade sjöfart och industriell verksamhet. År 1881 kom den yngre brodern Magnus Dahlström, som studerat i Stuttgart, med i ledningen för företaget. Brödernas verksamhet, såväl i företagsvärlden som i egenskap av donatorer var så helgjuten och enhetlig att det ofta är omöjligt att skilja den enes insatser från den andres. Även deras hustrur­ var syskon: Magnus Dahlström gifte sig med Ellen Julin. Ernst Dahlström var sedan tidigare gift med systern Rosina Julin.


 

Firman C. M. Dahlström ägde andelar i ett flertal industriföretag. Den i ekonomiskt hänseende mest betydande av dessa andelar var den i det 1873 grundade Kymmene Ab, som under 1900-talets första decennier växte till Finlands största företag inom pappersindustrin. Firman Dahlström ägde andelar även i andra bolag, t.ex. Littois klädesfabrik, Akkas ångsåg, Vartsala ångsåg och Aura sockerbruk. Inom verkstads- och varvsindustrin koncentrerades intresset till hemstaden genom företag som Åbo mekaniska verkstad och Crichton-Vulcan. Inom de många företag där bröderna ägde bestämmanderätt hade Magnus Dahlström en ledande position åtminstone i Aura sockerbruk 1900–1918. År 1898 grundade Dahlström tillsammans med Henning von Rettig elbolaget Oy Electron Ab, som under en femårsperiod byggde stommen till Åbo stads elnät. Bolagets resurser var dock otillräckliga för att tillfredsställa den kraftigt växande elkonsumtionens krav. Bolagets offert för byggandet av ett elektriskt spårvagnsnät i Åbo accepterades inte, och slutligen lades bolaget ned 1908.


 

På sjöfartens område fortsatte bröderna Dahlström handelshusets traditioner och grundade bland annat Transito­bolaget 1905, medan bröderna inom bank- och försäkringsvärlden tillhörde grundarna och ledarna av ett flertal nya företag, inom försäkringsbranschen bl.a. livförsäkringsbolaget Fennia, återförsäkringsbolaget Verdandi och ömsesidiga försäkrings­bolaget Sampo (beträffande dessa bolag, se artikeln om Ernst Dahlström). Vid tiden för första världskriget avgick bröderna som aktiva företags­ledare från flera bolag, för att bli enbart aktieägare, och lösgjorde sig helt från andra bolag.


 

Bröderna Dahlströms mångsidiga kulturintressen och intresse för konst fyllde från 1890-talet och framåt en allt större del av deras liv. År 1895 skänkte Magnus Dahlström tillsammans med sin bror Ernst – då fortfarande anonymt – 150 000 mark till stadsfullmäktige i Åbo för uppförandet av en biblioteksbyggnad och ett konstmuseum. Donationen kom i sin helhet att användas för uppförandet av Åbo konstmuseum sedan kommerserådet Fredric Rettig 1897 meddelat att han donerar ett bibliotekshus. Konstmuseet, ritat av Gustaf Nyström, uppfördes på en central plats på Puolalabacken och invigdes den 30 april 1904.


 

Bröderna Dahlström var även delägare i aktiebolaget Åbo teaterhus. Under brödernas ledning räddades 1912 Svenska inhemska teatern ur sitt ekonomiska trångmål; teatern omvandlades 1919 till Åbo svenska teater. På Magnus Dahlströms initiativ donerades Teaterhusets aktier till Åbo Akademi för att garantera den svenskspråkiga teaterns fortbestånd.


 

Då Åbo Akademi grundades 1919 hade Ernst och Magnus Dahlström en betydande, rent av avgörande andel i att planerna förverkligades. De hade deltagit i arbetet inom ramen för den kommitté som förberedde grundandet av ett privat svenskspråkigt universitet och gjort ett flertal större donationer som garanterade att verksamheten kunde inledas och att den ekonomiska grundvalen var tryggad under osäkra förhållanden. Magnus Dahlström hade 1916 stått i spetsen för den lyckade insamling av de medel som var en förutsättning för att företaget kunde förverkligas. Då Magnus och Ellen Dahlström dog barnlösa tillföll största delen av deras förmögenhet genom testamente Stiftelsen för Åbo Akademi, Konstföreningen i Åbo och Åbo svenska teater. Även deras bostadshus i närheten av Åbo domkyrka kunde sedermera nyttjas av Åbo Akademi.


 

Utöver sina insatser för konstmuseet och Åbo Akademi understödde Ernst och Magnus Dahlströms folkhälsoarbetet i Åbo och även enskilda studerande. Deras frikostighet uppmuntrade också andra donatorer. I början av 1900-talet fick Åbo, kanske mera än någon annan ort, rykte om sig som donatorernas stad.


 

Veli-Matti Pussinen


 

Robert Magnus Dahlström, född 11.4.1859 i Åbo, död 5.3.1924 i Åbo. Föräldrar kommerserådet Carl Magnus Dahlström och Sofia Karolina Kingelin. Gift 1885 med Ellen Maria Julin.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. S. Dahlström, Dahlströmska kartoteket, Åbo landsarkiv; Handelshuset C. M. Dahlströms arkiv, Åbo landsarkiv; Åbo domkyrkoförsamlings arkiv, Åbo evangelisk-lutherska församlingars centralregister. K. Alho, Finska socker aktiebolaget 1918−1968 (1968); T. Carpelan, Åbo donatorer intill år 1909 (1910); A. Haartman, Konstföreningen i Åbo. En redogörelse för föreningens verksamhet 1891−1916 (1916); V. Hoving, Kymmene Ab 1872−1947 I–II (1947–1948); K. J. Huldén, Sjöassuransföreningen i Finland 1.8.1850−1.8.1950 (1950); E. Jutikkala, Åbo stads historia 1856−1917 (1985); M. Kallioinen, Suomen teollistajat. Vertaileva tutkimus kauppahuoneiden siirtymisestä teollisuuteen 1800-luvun jälkipuoliskolla (2004); M. Kallioinen, Verkostoitu tieto. Informaatio ja ulkomaiset markkinat Dahlströmin kauppahuoneen liiketoiminnassa 1800-luvulla (2002); W.E. Nordström, Academia Aboensis Rediviva 1918−1968 (1968); S. Ringbom, Akademiska gårdar. Arkitektur och miljöer kring Åbo Akademi (1985); T. Rinne, Försäkringsverksamheten i Finland 1816−1966 (1966); R. Urbans, Sockret i Finland 1500−1917 (1968); Åbo Underrättelser 22.2.1921, 6.3.1924.


 

BILDKÄLLA. Dahlström, Magnus. Museiverket.