SARKOLA, Asko


(1945– )


Skådespelare, teaterchef


Asko Sarkola engagerades genast efter teaterskolan vid Lilla teatern, sin tids mest kända experimentella teater i Finland. Tea­tern samlade många starka skådespelare, och ut­märkande för den var omsorgen om en stark publikkontakt. Sarkolas hela verksamhet besjälas av samma strävan. Trots åren som chef för Lilla teatern och senare för Helsingfors stadsteater, har Sarkola behållit sitt anseende som först och främst en karismatisk och skicklig skådespelare.


 

Den fullständigt tvåspråkige Asko Sarkola genomgick Svenska teaterns elevskola och inledde 1967 sin karriär vid Lilla teatern under Vivica Bandlers ledning. Teaterns strategi var att spela både seriös aktuell dramatik och, för att få budgeten att gå ihop, komedier och kabaréer. Av skådespelarna krävdes flexibilitet och snabbhet, drag som var och är karaktäristiska för Sarkolas scenkonst.


 

När Bandler överlämnade sin teater till Lasse Pöysti och Birgitta Ulfsson, blev programpolitiken något mer samhälleligt inriktad, men principerna för skådespelararbetet ändrades inte. Sarkola spelade ett stort antal roller, men det var ensemblearbetet som betonades vid Lillan, och bland de individuella skådespelarna var det vid denna tid bara Pöysti och Ulfsson som särskilt uppmärksammades. När teatern nästa gång bytte ägare 1974, fick den då bara 28-årige Sarkola understödsföreningen bakom sig och blev teaterchef. Under Sarkolas tid, och tydligen delvis tack vare honom, specialiserade sig Lilla teatern på att efter en svensk säsong sätta upp sina succéer även på finska.


 

Sarkola hör till de bästa komediskådespelarna inom finländsk teater. Han uttrycker sig med hela kroppen, vilket man kan se redan i bildmaterial från tidiga uppsättningar, t.ex. i Phileas Foggs spända gestalt i Lillans storsuccé Jorden runt på 80 dagar. Sarkola behärskar även de franska klassikernas elegans ovanligt bra, vilket han visade redan i tolkningen av titelrollen i Den girige 1976. Till hans stora roller hör titelrollen i Hamlet i regi av Benno Besson, på svenska 1979 och finska 1985; båda tolkningarna stod länge på programmet. Det är betecknande för uppsättningens anda och huvudrollsinnehavarens vitalitet att texten framfördes nästa oförkortad, utan att exaktheten i uttrycket blev lidande eller att föreställningen blev längre än vanligt.


 

Asko Sarkola verkade vid Lilla teatern till 1997, med en paus 1982–1985, då han var professor vid Teaterhögskolan. År 1980 spelade han huvudrollen i filmen Eldsjälen, den hemlighetsfulle Algoth Untola, alias Maiju Lassila. Posten som chef för en stor teater, Helsingfors stadsteater, har inte inneburit att Sarkola har avstått från skådespeleriet; tvärtom har han årligen gjort en roll som förutsätter en stjärnskådespelare. Det har visat sig vara ett publikdragande grepp. Sarkola har överlag förändrat stadsteaterns image så att skådespelarna satts i ­fokus.


 

Pirkko Koski


 

Lauri Asko Antero Sarkola, född 3.9.1945. Föräldrar författaren Riku Jalmari Sarkola och Elsa Linnea Sjöblom. Gift med (1) diplomingenjören Emelie Enckell 1978, (2) skådespelerskan Irja Johanna (Jonna) Järnefelt 1990.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. L. Pöysti, Sortavalasta Pariisiin (2000).


 

BILDKÄLLA. Sarkola, Asko. Uusi Suomis bildarkiv.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4267-1416928956873

 

Upp