SANDMAN LILIUS, Irmelin


(1936– )


Författare, illustratör


Irmelin Sandman Lilius, en av de internationellt mest kända finländska författarna, har själv betecknat sig som ”kustbo”. Det hänvisar först och främst till bostadsorten Hangö. I djupare mening säger det något om hennes omfattande verk, som till största delen utspelar sig i Tulavall, en fiktiv småstad på den finländska kusten. I tredje hand är det en psykologisk definition av Sandman Lilius, vars barndomstid var fylld av osäkerhet. Kustbon i henne är summan av många erfarenheter: jordens beständighet och havets rörelse, beredskapen att ge sig av, kasta loss, och viljan att stanna kvar på fast mark.


 

Irmelin Sandman Lilius var äldsta barn till författaren Rut Forsblom och ingenjören Bruno Sandman. Hennes föräldrar träffades som studerande vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Bruno Sandmans ingenjörsstudier i Stockholm var fortfarande oavslutade, vilket ledde till att det unga paret inte kunde träffas så ofta. Dessutom var de ganska olika till sin läggning: Rut (Tutu) var konstnärligt lagd och passionerad, medan Bruno var blyg och pedantisk. Andra världskriget förvärrade situationen ytterligare. På grund av en knäskada var Bruno Sandman inte duglig till fronttjänst och fick industrikommendering. Inte heller nu kunde han alltså bevisa sin manlighet på traditionellt vis. För Tutu Forsblom-Sandman innebar krigstiden däremot nya utmaningar: hon deltog i Talkoungdomens insamlingsarbete och reste runt på olika håll i Finland. Samtidigt skrev hon och gav ut flera ungdomsböcker samt en roman.


 

Irmelin Sandman tillbringade ett halvår som krigsbarn i Sverige 1942. Fästpunkterna i hennes tidiga tillvaro utgjordes av släktingarna i Borgå och Nykarleby samt villan i Sibbo. Efter kriget skilde sig föräldrarna. Modern flyttade till Sverige, och Irmelin och hennes lillasyster Heddi bodde turvis hos vardera föräldern. Heddi stannade till sist i Sverige. Irmelin Sandman gick i skola både i Finland och i Sverige. I Helsingfors var hon elev i Läroverket för gossar och flickor (Brobergska samskolan). Hon slutade skolan som 18-åring, då hon gått ut sjunde klass, och försörjde sig till en början som butiksbiträde, först på ­Artek och sedan i Akademiska bokhandeln. Barndomen hade tagit slut redan tidigare, i en familjetragedi 1951. Då bragtes faderns nya hustru och lille son om livet av hustruns före detta man.


 

Förhållandet mellan Irmelin Sandman och hennes föräldrar präglades av distans och outtalade känslor, vilket kommit till uttryck i hennes författarskap. Moderns död 1963 var en av de bidragande orsakerna till böckerna om Tulavall. Kärleken till fadern, medkänslan och längtan efter honom har Sandman Lilius egentligen inte tagit upp förrän i sina barndomsminnen 1996, som hon skrev tillsammans med sin syster.


 

Eftersom Irmelin Sandmans mor var författare var hon själv van vid att uttrycka sig litterärt sedan hon var liten. ”Jag växte upp omgiven av berättelser” har hon sagt, och berättat att hon dikterade historier för sin mamma redan innan hon lärt sig läsa. Teckningsintresset föddes lika tidigt, och länge tvekade Sandman Lilius om vilken uttrycksform som stod henne närmare. Att teckna lärde hon sig i unga år av bland andra Tove Jansson, som var god vän med systrarna Sandman.


 

Redan förstlingsverket, diktsamlingen Trollsång (1955), innehåller en del frågor och teman som karaktäriserar hennes senare verk. Dels handlar det om det sago­aktiga i berättelserna och sagofigurerna som befolkar dem, dels om uppfattningen att verkligheten inte bara omfattar den synliga världen utan också den osynliga.


 

Efter debutsamlingen har Sandman ­Lilius bara gett ut en diktsamling till, men dessutom innehåller hennes s.k. Främlingssvit lyrik av poeten Rudolf Aronius, en av berättelsens huvudpersoner. Under 1950- och 1960-talen etablerade Sandman Lilius sin egen poetiska och sagoaktiga prosa. Strängt taget riktar den sig till vuxna i lika hög grad som till barn, men har trots detta hittats av en stor läsekrets. År 1957 gifte sig Sandman. Samma år flyttade hon till sin make Carl-Gustaf Lilius barndomshem i Hangö, och blev författare på heltid.


 

Under äktenskapets och dottern Suzannes första år föddes böckerna om Muddle, där huvudpersonen med detta namn råkar ut för äventyr som utspelar sig i gränstrakterna mellan saga och verklighet. I sann 1960-talsanda sammanvävs Muddles äventyr med världspolitiska frågor: Maharad­jan av Scha-scha-scha-slé (1964) skildrar i förtäckt form den kinesiska ockupationen av Tibet, som Carl-Gustaf Lilius skarpt protesterade mot i flera essäer i pressen. Också senare har Sandman Lilius tagit upp politiska frågor i sina Tulavallskildringar, som kurdernas frihetskamp och finländarnas avvisande inställning till flyktingar.


 

Böckerna om Tulavall inleddes med Bonadea 1967. Enligt Sandman Lilius utgjorde berättelsens sena 1800-talsmiljö en tillflykts­ort som var en motvikt mot den osäkerhet som präglade hennes egen barndom: ”Det var en hel värld, som jag rådde över.” Tulavall, som är skådeplatsen för flera bilder- och sagoböcker samt romaner, är en självständig värld, i stil med Narnia, Mumin­dalen eller greve Draculas Transsylvanien. Staden finns också noggrant utritad på kartan, och uppvisar många gemensamma drag med Borgå, Nykarleby och andra av författarens barndoms­miljöer. Även huvudpersonerna delar erfarenheter med henne själv: den föräldralösa Bonadea som är synsk och får se det som är osynligt för andra, Silja Halters känsla av lösryckthet och förlust, poeten Rudolf Aronius och den unga konstnärinnan Ellen Skärvmarck som när konstnärsdrömmar. Petra Wrede har också hittat referenser i Tulavallskildringarna till Sandman Lilius mors författar­skap, finlandssvensk folktro, isländska sagor, Zacharias Topelius, engelsk fantasy och romantikens naturfilosofi.


 

Det centrala verket bland böckerna om Tulavall är trilogin Fru Sola (1969–1971). Dels är det en utvecklingsroman som följer sjömansfamiljen Halters allt djupare fattig­dom och dagliga kamp för sin utkomst i ett strikt klassamhälle. Samtidigt ställs vetenskapens och teknikens ansvar mot en människonära och traditionell folklig visdom. Själva kärnpunkten i Sandman Lilius filosofi är uppfattningen om en mångbottnad verklighet, vars olika skikt påverkar varandra. I en feministisk läsning blir trilogin en hyllning till ett kvinnligt förhållningssätt, som nedärvs från mor till dotter. Dess motpol utgörs av en destruktiv, manlig, tillväxtorienterad syn, som grundar sig på absoluta värden.


 

På sätt och vis är Tulavall vilket västerländskt samhälle som helst i miniatyr. Det är en småstad framvuxen ur landsbygden, där människorna, deras utkomst och inbördes relationer formas i takt med att staden växer. Medan de fjärmas alltmer från naturen växer ojämlikheten, det politiska maktspelet tilltar och naturen förstörs. De svårigheter i relationerna människor emellan som följer i utvecklingens spår har Sandman Lilius framför allt skildrat i romansviten Främlingsstjärnan, Främlingsvägen, Främlingsstaden och Främlingsbilden (1980–1990). Där skildras kärleken mellan en familjeflicka som väljer att bli konstnär och en bohemisk diktare i slutet av 1800-talet.


 

Irmelin Sandman Lilius har själv illust­rerat sina böcker från och med 1966. Senare har hon också fångat flera av sin barndoms största skräckupplevelser och äventyr i bilderböcker. År 1996 gick hon ett steg längre och gav ut en minnesbok, Hand i hand, tillsammans med sin syster Heddi Böckman. Boken är skriven i dialogform och skildrar händelser i barndomen. Det huvudsakliga syftet med boken är att klargöra vad systrarna minns av sina tidigaste år och hur dessa händelser format dem. Boken liknar en helande terapisession där ömmande sår öppnas på nytt, men är samtidigt en detaljerad och stämningsfull släktkrönika­ och en levande vardagsskildring från 1930–­1950-talen.


 

År 2003 kom ett nytt tillskott i Irmelin Sandman Lilius minnesteckningar med Sjutusen år. En biografi över Carl-Gustaf Lilius. Den första delen av biografin över hennes framlidne konstnärsmake skildrar släkten Lilius under skilda tider och Carl-Gustaf Lilius liv fram till den stund då de två makarna träffas. Biografin inleds långt i det förflutna, med utgångspunkt i dokument över släkten som finns bevarade eftersom Lilius far, Karl August Kasimir­ Lilius, efterlämnade en grundlig men aldrig publicerad självbiografi. Början av boken är alltså snarare en släktkrönika än en biografi men är samtidigt en spännande och detaljrik skildring av finlandssvenskt familjeliv i början av 1900-talet.


 

Kärnan i Sjutusen år utgörs naturligtvis av den tidigt faderlöse och politiskt intresserade Carl-Gustaf Lilius uppväxt. Irmelin Sandman Lilius ger läsaren en noggrann skildring av hans utveckling som konstnär och människa. Biografin tar sin början i fjärran, i släktens bevarade manuskript och i fadern Karl August Kasimir Lilius noggranna biografiska anteckningar och formar sig till en bred släkthistoria. Biografin utökades med en andra del 2011. Sjutusen år II börjar 1957 då Irmelin Sandman och Carl-Gustaf Lilius gifte sig. Boken handlar om ett konstnärsäktenskap, resor till olika delar av Europa, vänskapsrelationer och de stundvis knappa levnadsförhållandena i Hangö.


 

Irmelin Sandman Lilius har mottagit många pris och utmärkelser, däribland Nils Holgersson-plaketten, Svenska Akademiens pris samt Tollanderska priset utdelat av Svenska litteratursällskapet i Finland. Förutom sitt författarskap ägnar hon sig åt Carl-Gustaf Lilius stiftelse, som grundades 2000 i Lilius hemstad Hangö. I stiftelsen ingår hans konstsamling och en förlagsverksamhet i liten skala.


 

Suvi Ahola


 

Rut Irmelin Sandman, från 1957 Sandman Lilius, född 14.6.1936 i Helsingfors. Föräldrar ingenjören Bruno Sandman och författarinnan Rut Magdalena Forsblom. Gift 1957 med bildkonstnären, författaren Carl-Gustaf Henrik Casimir Lilius.


 

PRODUKTION. Romaner och noveller: Trollsång (1955); Mänskor och fåglars vingar (1958); Mera vit (1959); Syrsan och planeten Pal (1960); Bönens ängar (1961); Mersina (1964); Morgonlandet (1968); Främlingsstjärnan (1980); Främlingsvägen (1982); Främlingsstaden (1985); Mattan från Kars (1989); Främlingsbilden (1990); Hand i hand (tills. med H. Böckman, 1996); Sjutusen år. En biografi över Carl-Gustaf Lilius (2003); Simpans hav och hamnar (2005); Sjutusen år II (2011). Barn-, ungdoms- och bilderböcker: Historien om oss (1958); Enhörningen (1962); Silverhästskon (1964); Maharadjan av Scha-Scha-Scha-Slé (1964); Katten Adamantios (1965); Om härligas hus (1966); Bonadea (1967); Fru Sola trilogin: Gullkrona gränd (1969), Gripanderska gärdet (1970), Gångande grå (1971); Kung Tulle (1972); Kapten Grunnstedt (1974); Tulles resa sunnantill (1975); Skeppet flygande Gedda (1976); Svanarna (1977); Storsjöhamnen (1978); Tomteluvan (1979); Kubb Karagg (1981); Bonadeas båt (1982); Oraklet på havets botten (1982); Apelsinträdshuset (1984); Observatoriet (1985); Barbidels hav (1986); Förklädet fullt (1986); Förvandlingstrappan (1987); Löpande ormen (1988); Brunnen från Haradal (1990); Hästen hemma (1991); Ängslyckan (1992); Korpfolksungen (1994); Petters valp (1995); Katten på stranden (1997); Öppna min sjösäck (1998); Sagor från Främlingsgatan (1999); Gröna öra (2001); Rasse Rask och bortrövade Lucia (2004); Simpans hav och hamnar (2005); Rasse rask flyger upp (2007); Rasse Rask följer spår (2009); Vattentrappor under jorden (2010).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. S. Ahola, Tulavallin valtia­tar. Helsingin Sanomat, Kuukausiliite 14/1993; S. Ahola, Näkyväinen on vain puoli todellisuutta. ”Sain roolin johon en mahdu” (1989); Finlandssvenska kvinnor skriver (1985); M. Nikolajeva, Barnlitteraturen efter krigen. Finlands svenska littera­turhistoria II (2000); I. Sandman Lilius & H. Böckman, Hand i hand (1996); S. Willner, Det anonyma 50-talet (1988); P. Wrede, Fru Sola­trilogin. En studie i Irmelin Sandman Lilius berättarkonst. Stockholm (1986).


 

BILDKÄLLA. Sandman Lilius, Irmelin. Foto: Jukka Uotila, 1989. Uusi Suomis bildarkiv.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4277-1416928956883

 

Upp