SEGERSTAM, Leif 

(1944– ) 

Dirigent, tonsättare 

Redan som ung framträdde Leif Segerstam utomlands, och har sedan dess gång efter annan tagit emot nya utmaningar. Segerstam, som från slutet av 1900-talet haft viktiga musikaliska uppdrag runtom i de nordiska huvudstäderna, kallar gärna sig själv för ”Nordens generalmusikdirektor”. Förutom som dirigent är Segerstam också känd som tonsättare.

Segerstam kom tidigt i mångsidig kontakt med finlandssvenskt musikliv, från körsång till hornorkester. Hela familjen utövade musik. Han fick redan före skolåldern prova på dirigering. Som violinist och altviolinist anslöt han sig under sin skoltid till Helsingfors ungdomsorkester, vars dirigent Tauno Hannikainen även lät honom dirigera. Segerstam trakterade även blåsinstrument, från bleckinstrument till blockflöjt (för vilken han sedermera komponerade ett Cappriccio). I Sibelius-Akademin var hans huvudinstrument violin. Sin debutkonsert höll han 1962. Den utomordentliga lätthet med vilken han tillägnade sig olika instruments spelteknik framgår av att han samma år hade segrat i Maj Lind-tävlingen för pianister. 

Segerstam ställde dirigeringen i förgrunden efter fortsatta studier i New York. År 1965 engagerades han vid Nationaloperan, året därpå ledde han Radions symfoniorkester och kör i bl.a. Stravinskys Psalmsymfoni samt Helsingfors stadsorkester i bl.a. Sjostakovitjs första symfoni. Han deltog som andre dirigent i Helsingfors stadsorkesters turné till Förenta staterna 1968 och ledde 13 konserter, medan chefdirigenten Panula ledde 35. I hög grad inriktade han sig därefter på operadirigering. Meriterande engagemang i Norden och på den europeiska kontinenten följde, även kortvariga chefspositioner vid operorna i Helsingfors och Stockholm liksom även inspelningar med stjärnsolister som Birgit Nilsson. Dessutom gästdirigerade han på scener som Metropolitan, La Scala och Covent Garden. Han byggde upp en repertoar kring mästerverk av Verdi (Aida, Don Carlos m.fl.), Richard Strauss (Salome, Elektra) och Wagner (Tannhäuser, Den flygande holländaren), verk som han senare har dirigerat även vid operafestspelen i Nyslott. Att han var med om att uppföra Wagners storverk Der Ring des Nibelungen i sin helhet i början av 2000-talet i Stockholm och i Helsingfors framstår som en logisk kulmen. 

Som konsertdirigent fick Segerstam chefsengagemang i Wien, Rheinland-Pfalz, Köpenhamn och slutligen i Helsingfors, där han var chefdirigent för Radions symfoniorkester 1977–1979 och första gästdirigent till 1995. Chefdirigent för Helsingfors sadsorkester var han 1995–2009, varefter han bär titeln chefsdirigent emeritus. Dessutom är han sedan 1997 professor i orkesterdirigering vid Sibelius-Akademin. Hans dirigering utmärks av stor vitalitet och kolossalt engagemang. Under övningarna verbaliserar han gärna sina intentioner, medan konserterna uppvisar stor spontanitet. För sina elever har han framhållit att man bör ”skaffa sig en automatik i motoriken, ett eget body language, en teknisk kalligrafi”, och att det tar tid. 

År 1967 komponerade Segerstam baletten Pandora i postimpressionistisk stil; senare har han framträtt bl.a. med en lång rad ”fripulsativa” verk där angivna utgångspunkter vidareutvecklas av musikerna under framförandet; inspirationen för stunden har därigenom tilldelats en viktig roll. Många verk är avsedda att spelas utan dirigent. Segerstam har stundom beskrivit sig själv som ett ”medium” med ”visioner”, hans musik har kallats ”kosmisk”. Han har hunnit tonsätta över 250 symfonier. 

Genom sin uppseendeväckande mångsidighet har Segerstam förvärvat sig ett rykte som en veritabel renässansgestalt. 

Fabian Dahlström 

Leif Selim Segerstam, född 2.3.1944 i Vasa. Föräldrar kompositören Selim Segerstam och sång- och folkskollärarinnan Viola Maria Kronqvist. Gift med (1) konsertmästaren Anna-Liisa Hannele Angervo 1964, (2) harpisten Minnaleena Jankko 2002 (skild). 

VERK. I september 2011 upptar verkförteckningen bl.a. 251 symfonier, 31 stråkkvartetter och 13 violinkonserter. Se även M. Heiniö et al., Suomalaisia säveltäjiä (1994). 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. F. Dahlström, Sibelius-akademin 1882−1982 (1982); M. Heiniö, Suomen musiikin historia IV. Aikamme musiikki 1945−1993 (1995); A. Karttunen, Radion sinfoniaorkesteri 1927−2002 (2002); M. Knuuttila, L. S. Ihmelapsesta maailmanmaineeseen. Rondo 1/1975; M. Lindgren, Leif Segerstam’s Positive Life-score. Finnish Music Quarterly 1/1995; M. Lindgren, Leif Segerstam nyt! (2005); K. Maasalo, Radion sinfoniaorkesterin viisi vuosikymmentä 1927−1977 (1980); E. Marvia & M. Vainio, Helsingfors stadsorkester 1882−1982 (1994); P. Savolainen, Balladi Olavinlinnan oopperajuhlista (1995). 

BILDKÄLLA. Segerstam, Leif. Foto: Keijo Kokko, 1992. Uusi Suomis bildarkiv.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4375-1416928956981

Upp