CATILLUS 

(d. 1286) 

Biskop av Åbo 

Catillus var den tredje och sista av Finlands så kallade kanslibiskopar, som hörde till svenske kungens närmaste krets. De utnämndes av kungen och tjänade honom i Finland. Catillus var den förste som använde titeln biskop av Åbo. Under hans tid grundades Åbo domkapitel.

Enligt Biskopskrönikan kom Catillus eller Kettil från Västergötland och hade varit kansler hos kung Valdemar innan han utnämndes till biskop. Förmodligen var han dock endast kungens kaplan och sekreterare, liksom sina företrädare. 

Catillus blev antagligen biskop i Finland 1266, sedan hans företrädare Ragvaldus avlidit. Catillus var den förste som tog titeln biskop av Åbo – episcopus Aboensis – i bruk, även om biskopssätet under hans tid fortfarande var beläget i Korois. Tidigare antog man att det var Catillus som hade satt igång uppförandet av Åbo domkyrka, men nyare undersökningar har kopplat påbörjandet av byggnadsarbetet till Catillus efterträdare Johannes. Däremot lät Catillus uppenbarligen bygga ett nytt kor av sten i Korois gamla domkyrka, samt en ny biskopsgård i Korois. 

Catillus mest betydelsefulla insats för sitt stift torde ha varit att han grundade Åbo domkapitel. Grundandet av kapitlet har daterats till sommaren 1276, även om redan Ragvaldus uppenbarligen hade skaffat påvens tillstånd till det. Av allt att döma hörde grundandet ihop med Uppsala ärke-biskop Folkes eller Fulcos visitationsresa till Finland i sällskap med två medlemmar av Uppsala kapitel. Tidigare hade rätten att förrätta biskopsval hört till kungen, men nu överlämnade kung Magnus Ladulås rätten till Åbo kapitel. Till en början hade Åbo domkapitel fyra medlemmar som samtidigt tjänstgjorde som kyrkoherdar i de närliggande församlingarna. 

Till följd av sin svenska bakgrund reste biskop Catillus regelbundet över till Sverige, där han till exempel deltog i biskopsmöten, vilket det finns uppgifter om redan från 1270-talets början. Catillus biskopstid sammanföll med en viktig politisk brytningstid i Sverige: Magnus Ladulås tog makten från sin bror Valdemar 1275. För att säkra sin ställning sökte den nye kungen stöd hos biskoparna och tilldelade kyrkan stora privilegier. Biskop Catillus godkände maktskiftet, liksom biskoparna i Sverige. Han var närvarande såväl när Magnus valdes till kung i juli 1275 som när han kröntes i maj 1276. Tre år senare, år 1279, deltog han i mötet i Alsnö, där kungen utfärdade den kända Alsnö stadga, samt vid provinsialkonciliet, d.v.s. biskopsmötet i Tälje. 

Vid nämnda möten fattades många beslut som rörde kyrkans egendom och det andliga ståndets privilegier. Detta ledde uppenbarligen till att man började granska kyrkans äganderätt även i Finland. År 1283 gav påven två svenska biskopar fullmakt att till Åbo biskopsbord återföra ägor som hade förskingrats. 

År 1275 uppmanade påven biskoparna i Uppsala kyrkoprovins att hålla korstågspredikningar mot de ”hedniska” karelarna och förbjöd samtidigt handel med dem. De ledande männen i Sverige hade redan under Catillus biskopstid som mål att utvidga sin makt till Karelen, men de vidtog inga omfattande åtgärder för att förverkliga sina planer. Catillus fick således leda Åbo stift under förhållandevis lugna omständigheter. 

Biskop Catillus dog förmodligen i början av år 1286, även om den sista säkra uppgiften om honom dateras till den 21 oktober 1281. Han var den siste biskopen i Åbo som begravdes i Korois. Man har funnit Catillus gravplats i koret i Korois kyrka. 

Ari-Pekka Palola 

Catillus, Ketillus, Kettil, född i Västergötland, död 1286. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Diplomatarium Svecanum I. Stockholm (1829); Finlands medeltidsurkunder I (1910); P. Juusten, Suomen piispainkroniikka (1988); Registrum ecclesiæ Aboensis (1890); E. Anthoni, Om 1283 års påvebulla. Historisk tidskrift för Finland 1948; J. Gallén, När blev Åbo biskopssäte? Historisk tidskrift för Finland 1978; J. Gallén, Studier i Åbo domkyrkas Svartbok. Historisk tidskrift för Finland 1978; C.J. Gardberg, Åbo stads historia från mitten av 1100-talet till år 1366 (1973); C.J. Gardberg, Åbo domkyrkas tjugo byggnadsskeden. Muistomerkki. Kirjoituksia Antero Sinisalolle (1987); S. Heininen, Suomalaisen historiankirjoituksen synty. Tutkimus Paavali Juustenin piispainkronikasta (1989); M. Hiekkanen, The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku (1994); J. Kostet, Tre medeltida kyrkor. Missionskyrkor eller köpmannakyrkor. Aboa 48 (1984); A. Läntinen, Turun keskiaikainen piispanpöytä (1978); E. Osmonsalo, Eräs huomautus piispa Kettilin toiminnan valaisemiseksi. Historiallinen aikakauskirja 1919; K. Pirinen, Keskiajan ja uskonpuhdistuskauden tuomiokapituli. Turun tuomiokapituli 1276−1976 (1976); K. Pirinen, Finlands kyrkohistoria 1. Skellefteå (2000); J. Rinne, Turun tuomiokirkko keskiaikana I (1941); H. Schück, Kansler och capella regis under folkungatiden. Historisk tidskrift 1963. 

BILDKÄLLA. Catillus. Sigill med inskriften ”Ketillus”. B.E. Hildebrand, Svenska Sigiller från medeltiden. Första bandet. Stockholm (1862–1867).

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4024-1416928956630

Upp