Johan Georg Geitell var under ett par årtionden den ledande porträttmålaren i Åbo. Av allt att döma var han självlärd och inledde sin bana först på äldre dagar.
Johan Georg Geitell föddes 1683 i Geitelde, en by nära Wolfenbüttel i Braunschweig, Tyskland. Omkring 1750 kom han till Finland från Sverige, eventuellt på uppmaning av sin äldre bror, Henrik Levin Geitell (1680–1760), som redan gått i svensk tjänst. Efter att ha tillbringat en tid i Stockholm hade brodern 1701 blivit underfältskär vid Finska armén. Efter ännu en tid i Sverige blev han 1713 regementsfältskär vid Åbo läns dragoner, och han var ännu vid sin död bosatt i Åbotrakten.
Johan Georgs verksamhet före 1758 är inte känd, men detta år blev han ritmästare vid akademin i Åbo. De äldsta kända porträtten av Geitells hand är signerade 1751, då han var 68 år gammal. Året då han erhöll sin befattning vid akademin fyllde han uppenbarligen 75 år. Geitell var ritmästare till 1763 och konterfejare från 1766 till sin död 1771; han avled vid 88 års ålder. Han var uppenbart stolt över sin produktivitet vid höga år: ett 1769 målat porträtt är signerat ”J.G. Geitell alt 86 jahr, Pintz 9 juni 1769 in Abo”.
Under ett par årtionden var Geitell, som förblev ogift, den ledande konterfejaren i Åbo. Margareta Capsia hade avlidit 1759, ett år efter att Geitell blivit ritmästare, och några andra medtävlare av rang fanns inte. Ett tjugotal porträtt signerade av honom har bevarats. Geitell målade även altartavlor; åtminstone de i Pemar (1755), Nousis (1756), Letala (1758), Lembois (1760) och Kisko (1763) kyrkor kan tillskrivas honom. Altartavlorna avbildar korsfästelsen, i vissa fall kompletterade med en mindre målning som föreställer instiftandet av nattvarden (Nousis och Letala).
Det är lätt att identifiera Geitells porträtt även då de inte är signerade: de kännetecknas av en styv ställning hos den avporträtterade och av en ofta gråaktig och mindre harmonisk färgskala. Ett undantag utgör ett porträtt av den unge Erik Gustaf Geitlin. Pojken är klädd i blå uniform och röda strumpor och poserar tillsammans med ett jaktgevär och en liten hund. Målningen, signerad 1760, är ett av få bevarade barnporträtten i Finland från denna tid.
Om man betraktar porträtten i kronologisk ordning kan man se en viss utveckling mot en rikare komposition och en säkrare färgskala. Man kan därför förmoda att Geitell började måla först på äldre dagar och att han som målare var självlärd.
De flesta av Geitells bevarade arbeten finns i Åbo landskapsmuseum. Det bäst kända av hans porträtt föreställer brodern Henrik och är daterat 1751; enligt en anteckning på baksidan var denne då ”Provincial och Statz Chirurgus i Abo”. Bilden visar en äldre, reslig man med genomträngande blick, en karolin, som hade deltagit i Karl XII:s ödesdigra fälttåg mot Norge 1718.
Carl Jacob Gardberg
Johan Georg Geitell, även Jean Georg Geitel, född 1683 i Geitelde i Braunschweig, död 21.4.1771 i Åbo.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. J.R. Aspelin, Ritmästare vid Åbo Akademi. Finskt Museum (1900); K.K. Meinander, Porträtt i Finland före 1840-talet (1931); B. von Bonsdorff, Kuvataide 1600- ja 1700-luvulla. Ars. Suomen taide 2 (1988).
BILDKÄLLA. Geitell, Johan Georg. Oljemålning, möjligen självporträtt. Foto: I. Ràcz. Museiverket.
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4523-1416928957129