CAPSIA, Margareta 

(1682–1759) 

Konstnär 

Finlands första kända kvinnliga konstnär Margareta Capsia var skicklig och mångsidig. En stor del av hennes produktion består av målningar avsedda för kyrkorummet, men hon gjorde också porträtt av biskopar, militärer och borgare och utförde dekorationsmålningar på beställning.

Margareta Capsia föddes i Stockholm 1682. Hon var yngsta barn till den förmögne handelsmannen Gottfried Capsius och hans hustru Anna Schultzin. Familjen var förmodligen av tysk härkomst, av namnen att döma hörde de till stadens tyska församling. Margaretas faddrar ger dock en antydan om att familjen kan ha härstammat från Nederländerna. Fadern var framgångsrik och familjens hus var centralt beläget. Fadern dog 1700 och Margareta levde med sin mor till 1711, men försvinner därefter från källorna för många år. Möjligen gifte hon sig, eller så lärde hon sig konstnärsyrket i någon ateljé utomlands eller i Sverige. 

Kvinnliga konstnärer var mycket sällsynta i Sverige under denna tid. Kvinnor kunde få lära sig måla i familjekretsen, men de förblev i allmänhet amatörer. Margareta Capsia däremot utvecklades till en yrkesskicklig konstnär, även om källorna inte röjer hur hon hade lärt sig måla. Med stöd i de fint utförda porträtten har hon dock räknats till kretsen kring målaren Martin Mijtens d.ä., född i Nederländerna men bosatt i Sverige från 1677. 

År 1719, vid 37 års ålder, gifte sig Margareta Capsia. Den ett år yngre brudgummen, Jacob Gavelin, kom från en förmögen köpmannasläkt i Vasa och hade flytt till Stockholm undan stora ofreden. Ett år tidigare hade han utnämnts till kaplan i sin hemstad. Genom sitt äktenskap kom Margareta Capsia därmed att flytta till Finland. Bruden fick en betydande summa, 500 riksdaler, i morgongåva. 

Det äkta paret kunde avresa till Vasa 1721, där de bodde i åtta år innan de flyttade till Åbo. Äktenskapet var barnlöst. Som kaplansfru torde Margareta Capsia dock ha uppfyllt de krav som ställdes på tidens kvinnor, eftersom tre barn från makens släkt växte upp på prästgården. Makarna upprättade ett inbördes testamente 1726. 

Under sin tid som kaplansfru i Vasa målade Margareta Capsia porträtt och altartavlor. De äldsta kända porträtten är från 1723; de av översten vid Österbottens regemente Christer Henric d’Albedyhll och dennes hustru Hedvig Ulrika Mörner, är signerade den 20 maj respektive den 24 juni. Två år senare målade Margareta Capsia biskop Herman Witte och möjligen också några andra porträtt. 

Till kyrkan i Vasa donerade Margareta Capsia och hennes make en tavla med korsfästelsemotiv. Från samma period är också hennes mest kända målning, altartavlan i Pedersöre kyrka, målad 1725, föreställande nattvardens instiftande, signerad ”Pinxit Margareta Gavelin aut Capsia”. Tavlan, som beställdes till ett färdigt ramverk, sändes till Helsingfors för att restaureras i slutet av 1800-talet och finns sedan dess i Nationalmuseum. 

Efter altartavlan för Pedersöre kyrka slutade Margareta Capsia att signera sina målningar. Enligt vedertagen uppfattning sjönk även kvaliteten på hennes arbeten. En möjlig förklaring är att hennes syn försämrades med stigande ålder. Eftersom verken är osignerade är inte mycket känt om hennes senare produktion. En altartavla som landshövdingen Reinhold Wilhelm von Essen skänkte till Paldamo kyrka 1727 är delvis identisk med altartavlan i Pedersöre och har därför tillskrivits Capsia. De två målningarna skiljer sig endast i några detaljer från motsvarande framställning i Matthäus Merians kända bildbibel. 

Man vet att Margareta Capsia målade sammanlagt åtta altartavlor, men alla har inte kunnat tidsbestämmas. Hon avbildade tre olika motiv; i Pedersöre, Paldamo och Säkylä (1739) nattvarden, i Mynämäki (1747), Kiikala (1736), Pargas (1738) och Vasa korsfästelsen och i Lojo (1738) nedtagningen från korset. Motiven hämtade hon från tidens allmänt kända bibelillustrationer och samtida kopparstick. Förlaga till altartavlan i Säkylä är ett kopparstick av Rapahel Sandler. Altartavlorna i Kiikala och Lojo kan indirekt härledas till målningar av Rubens. 

En del av Margareta Capsias verk är målade i Åbo, dit makarna flyttade 1730 efter att Jacob Gavelin utnämnts till domkyrkosyssloman. Capsia var nu etablerad som ledande porträttmålare i stiftet. Eftersom hon inte signerade sina arbeten kan man med säkerhet attribuera endast några få av hennes arbeten: porträtten av biskoparna Johannes Browallius, Jonas Fahlenius och Johan Amnell samt av handelsmannen Josef Pipping, det enda kända borgarporträttet. Akademin i Åbo åberopade hennes expertis i samband med nya anskaffningar till akademins porträttsamling, men det är omöjligt att säga i vilken utsträckning det rörde sig om porträtt som hon själv målade eller om målningar som utförts av andra och som hon skänkte till universitetet. Vissa uppgifter antyder att Capsia också målade landskap och att hon var väl bevandrad i litteratur. 

Enligt uppgifterna i församlingarnas räkenskaper gjorde Margareta Capsia goda förtjänster på sina arbeten: hennes inkomster var lika stora som makens. I räkenskaperna anges ofta att en altartavla beställts av Jacob Gavelin (enligt rådande lagar skulle en make vara förmyndare för sin maka). Gavelin tryggade också sin makas ålderdom genom att 1741 överlåta sin andel av hemmets lösöre samt en sjättedel av sin gård och sin tomt och samtidigt ge henne rätt att bo kvar i hemmet så länge hon levde. Margareta Capsia blev änka 1750. 

Margareta Capsias ekonomiska situation var god, och hon kunde bo kvar i gården 55 i Kyrkokvarteret i Åbo också efter makens död. Hon fortsatte att måla, åtminstone utförde hon kopior av porträttet av biskop Herman Witte, och ägnade sig även åt de österbottniska studenterna. Man vet också att hon tillverkade oblater för kyrkans räkning. Hon dog på dagen nio år efter maken. Det äkta paret hade köpt en gemensam gravplats i Åbo domkyrka redan 1735. I begravningslängden antecknades ”69 år” som Margareta Capsias ålder, vilket ledde forskarna på fel spår när de sökte uppgifter om hennes härkomst. 

Anneli Mäkelä-Alitalo 

Margareta Capsia, Gavelin, född 1682 i Stockholm, död 20.6.1759 i Åbo. Föräldrar handlanden Gottfried Capsius och Anna Schultzin. Gift 1719 med prästen, sedermera domkyrkosysslomannen Jacob Haqvini Gavelin. 

PRODUKTION. Porträtt: översten Christer Henric d’Albedyhll och dennes maka Hedvig Ulrika Mörner (båda 1723), biskop Herman Witte (1725), biskoparna Johan Browallius, Johan Fahlenius och Johan Amnell samt handlanden Josef Pipping. Altartavlor: Pedersöre (1725, numera i Finlands nationalmuseum), Paldamo kyrka (1727), Säkylä (1739), Virmo (1747), Kiikala (1736), Pargas, Vasa och Lojo (1738). 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. C. Granroth, Margareta Capsia. Biografiska uppgifter och tre bibliska motiv. Avhandling pro gradu, konsthistoriska institutionen, Helsingfors universitet (1985); C. Granroth, Margareta Capsia, Ars. Suomen taide 2 (1988); R. Kallio, Pinxit Margareta Gavelin aut Capsia. Pinx. Maalaustaide Suomessa (2001); A. Luukko, Vasa stads historia 2 (1981); Naisten salonki. 1700-luvun eurooppalaisia naistaiteilijoita. Sinebrychoffin taidemuseo (2007). 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4084-1416928956690

Upp