Matti Åkerblom hörde till de främsta kyrkobyggarna i Finland under senare delen av 1700-talet. Som länsbyggmästare i Tavastland byggde han förnämliga träkyrkor i sitt eget län, kyrkor som i all sin anspråkslöshet företräder en hundraårig tradition.
Matti (Mattias) Åkerblom föddes 18 juli 1740 i Pärmä torp vid Kappala rusthåll i Eräjärvi. Han flyttade till Åbo 1760, där han var dräng hos fabrikören Hans Henrik Wächter i tre år. År 1759 grundades i staden ett skrå för timmermän med den berömde kyrkobyggaren Anders Piimänen i spetsen. Åkerblom blev lärling 1763 och fem år senare gesäll.
Redan som gesäll tecknade Åkerblom ett avtal om att bygga en kyrka i Angelniemi. Denna långkyrka, vars klockstapel fogades till kyrkans västra sida enligt en modell av Anders Piimänen, uppfördes 1772–1774. Vid samma tid byggde Åkerblom utan tillstånd av skrået en klockstapel i Halikko, som yrkeskåren emellertid godkände som mästarprov under förutsättning att Åkerblom ersatte inspektörernas resor till och från Halikko. Åkerblom antecknades som mästare i skrået i Åbo, och han bevarade denna ställning till 1790, trots att han uppenbarligen redan 1775 flyttade till Tavastland.
Under sina aktiva år svarade Åkerblom för byggandet av tio kyrkor och fem klockstaplar. Hans första arbete i Tavastland var kyrkan i Orivesi, som timrades 1774–1775 men brann i samband med målningsarbeten inomhus i september 1779. Kyrkan följde uppenbarligen Piimänens modell, där klockstapeln omvandlats till det västra tornet och det södra sidoskeppet delvis eller helt förenats med huvudskeppet, medan sakristian bara upptog en del av det norra sidoskeppet. Enligt samma modell byggde Åkerblom senare tre kyrkor som ännu står kvar: i Kuorevesi 1779, i Kuru 1781 och i Pihlajavesi 1780–1782. Kännetecknet för den västfinska klockstapeln, löken, fick ett alltmer uppåtsträvande utseende. Framför allt kyrkan i Kuru har betraktats som ett av de vackraste exemplen på denna kyrkotyp.
Åkerblom föreslog också en likadan kyrka för sockenstämman i Ruovesi 1776 ”enledes utan flyglar”, men då ärendet gick till omröstning segrade anhängarna av en korskyrka med rösterna 43 mot 21. Ruovesiborna hade tydligen sett nyligen uppförda korskyrkor i Österbotten. Följden blev att Åkerblom 1777–1778 byggde en korskyrka som till sina detaljer företrädde en västfinsk tradition, bl.a. genom sin mellantakskupol. Som helhet var den ändå mycket nära besläktad med en del korskyrkor i Österbotten. Åkerblom föreslog själv att de inre hörnen skulle avsneddas, och när man slutligen beslöt att avfasa även korsarmarnas yttre hörn uppkom en korskyrka med 24 hörn. Till saken hör att ritningarna inte godkändes i Stockholm, men när kungens beslut nådde Ruovesi stod kyrkan redan färdig.
Det var synbarligen varken Åkerblom eller beställaren som stod bakom denna modell, för ett år tidigare hade en likadan kyrka byggts i Kuortane av österbottningen Antti Hakola. Det var den första i sitt slag i Finland. Antti Hakolas son Kaapo byggde en tredje kyrka enligt samma modell i Ylihärmä 1785–1787. Matti Åkerblom planerade att bygga likadana kyrkor i Orivesi 1779 och i Teisko 1780, men de uppfördes inte. Som Lars Pettersson påvisat förefaller Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, ritad av Carl Fredrik Adelcrantz i början av 1760-talet och färdigställd 1774, ha utgjort den ursprungliga förebilden för Finlands kyrkor med avfasade hörn och 24-hörnigt bottenplan.
Efter Ruovesi byggde Matti Åkerblom mer sedvanliga korskyrkor i Orivesi 1780–1781 (i stället för den nerbrunna), i Kuhmois 1784–1785, i Teisko 1787–1788, i Nurmijärvi 1793 och i Tyrväntö 1799–1800. Dessa var alla avsneddade. Kyrkan i Orivesi brann 1958, men de andra har bevarats.
Redan då Ruovesi kyrka byggdes anlitade Åkerblom sin systerson Matti Juhanpoika Åkergren (ursprungligen Raukola, 1752–1839) som medhjälpare. Denne byggde senare själv bl.a. kyrkan i Kuru utgående från sin morbrors ritningar. Senare byggde han kyrkan i Buckila i Pikis 1814 samt klockstaplarna i Ruovesi och Nurmijärvi 1794 och i Askola 1800 efter egna ritningar.
Carl Jacob Gardberg
Matti (Mattias) Matinpoika Åkerblom, född 18.7. 1740 i Eräjärvi, död 10.6.1819 i Orivesi. Föräldrar torparen Matti Tapaninpoika och Beata Niilontytär. Gift med Maria Niilontytär.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. H. Klemetti, Suomalaisia kirkonrakentajia 1600- ja 1700-luvuilla (1927); H. Klemetti, Åkerblom, Matti Matinpoika. Kansallinen elämäkerrasto V (1934); N. Lindfors, Timmermansämbetet i Åbo 1745−1808. Avhandling pro gradu vid Åbo Akademi (1952); L. Pettersson, Kaksikymmentäneljäkulmaisen ristikirkon syntyongelmia. Finska Fornminnesföreningens tidskrift 79 (1979); L. Pettersson, Kirkkojen rakentaminen 1800-luvun alkukymmenille. Ars. Suomen taide 4 (1989).
BILDKÄLLA. Åkerblom, Matti. Namnteckning. H. Klemetti, Suomalaisia kirkonrakentajia 1600-ja 1700-luvuilla (1927).
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4533-1416928957139