MERTHEN, Carl 

(d. 1743) 

Borgmästare, riksdagsman, handlande 

Carl Merthen var handelsman i Åbo, och deltog till skillnad från övriga storköpmän aktivt i såväl kommunal- som rikspolitiken. I riksdagen representerade han fyra gånger sin stad. Merthen, som valts till borgmästare 1731, var den mest auktoritativa representanten för borgerskapet i Finland vid lantdagen i Åbo i oktober 1742.

Carl Merthen tillhörde en gammal borgarsläkt som var verksam i Åbo redan på 1600-talet. Han lyckades vinna burskap 1710, eller några år innan den ryska ockupationen under stora ofreden inleddes. Sedan staden befriats från ryska soldater lyckades Merthen snabbt återuppta sin affärsverksamhet. Han blev en av de mäktiga borgare i Åbo som idkade handel med utlandet, men kom aldrig att tillhöra de allra förmögnaste. Tillsammans med sin kompanjon Henric Rungeen var Merthen den första borgare i Åbo som, vid sidan av sin verksamhet som handelsman, ägde en ny modern finbladig såg. Aro eller Högfors såg som de lät bygga i Pemar stod färdig omkring 1725. Efterfrågan på virke ökade kraftigt i västra Europa under 1700-talets början, varför de moderna sågarna med flera bett snabbt fick fotfäste på Finlands sydkust. 

Fastän Carl Merthen var en förmögen handlande och sågägare under 1720-talet, riktade sig hans energi i fortsättningen i allt högre grad mot politiken och en ämbetsmannabana. Under 1700-talet valdes rådmännen i Åbo i huvudsak bland ämbetsmännen; endast ett fåtal var ursprungligen borgare. Då man 1727 valde en efterträdare till rådman Carl Schaefer ansåg borgerskapet att en köpman borde väljas. Så skedde också, och Merthen vann valet. År 1729 valdes han till stadsmajor, d.v.s. till kommendör för borgargardet i Åbo. Tre år senare avancerade han till politieborgmästare i Åbo. 

Då man 1731 valde borgmästare i Åbo erhöll Merthen majoriteten av borgerskapets röster. Magistraten ställde honom dock först i andra förslagsrummet, efter en rådman som hade flera tjänsteår. Bland landshövdingens tre kandidater rymdes Merthen överhuvudtaget inte. Då ständerna behandlade utnämningsärendet konstaterade man att Merthen erhållit flest röster och att han var en meriterad riksdagsman. Sålunda utnämndes han till ämbetet. 

I de större städerna fanns det under 1700-talet två borgmästare. Politieborgmästaren var i första hand ordförande för magistraten och justitieborgmästaren för rådstugurätten. Tillsammans med stadens råd svarade borgmästarna för stadens rättsväsen och oklanderliga förvaltning. Justitieborgmästarämbetet, för vilket fordrades juridisk skolning, var något mer uppskattat än tjänsten som politieborgmästare. Inom tjänstehierarkin stod dock bägge lika högt på rangskalan. 

Merthen var en initiativrik förtroendeman, som åtnjöt både stadsbornas och kronans förtroende. Han deltog aktivt i den västra kommissionens arbete, som kartlade förhållandena i västra Finland efter stora ofreden. År 1723 presenterade han ett antal förslag angående Finlands försvar för ständernas försvarsutskott och föreslog, att man skulle förlägga en artillerienhet till Åbo och en till Tavastehus slott. Han ansåg även att man i Finland borde grunda proviantdepåer för armén, en av dem i Åbo. Vid sidan av försvarsfrågor tänkte nog Merthen också på Åbobornas egen fördel; armén var en inkomstbringande kund för borgerskapet. 

Redan långt före sin ämbetsmannabana hade Merthen hunnit meritera sig som riksdagsman. År 1723 utsågs han till Åbo stads andre representant vid ständerna. Inför följande riksdag vägrade han först att ställa upp som kandidat, men sedan stadsborna blivit osams fick de förmögna köpmännen honom att ändra åsikt. Till slut reste tre representanter från Åbo till 1726 års riksdag. Borgerskapet ifrågasatte först Merthens rätt att representera staden, men denne vände sig till kungen och lyckades få bekräftelse på sin representationsrätt. 

Till 1730 års riksdag valdes Merthen enhälligt. Som erfaren riksdagsman lyckades han då utverka olika slags skattelättnader för staden. Under de två följande riks-dagarna var Merthen inte med, men 1740 var han återigen på förslag. Man visste att denna riksdag skulle vara särskilt betydelsefull, då hattpartiet planerade en återerövring av de områden som förlorats till Ryssland. Den gamle borgmästaren sändes som Åbo stads enda representant till Stockholm. På riksdagen valdes han som en av sitt stånds representanter till det viktigaste av utskotten, sekreta utskottet, inom vilket han var med om att besluta om att inleda krig mot Ryssland. 

Ironiskt nog kulminerade borgmästaren Carl Merthens politiska karriär hösten 1742, då anfallskriget fick ett snöpligt slut och fiendearmén stod i Åbo. I oktober sammankallade ryssarna de finska ständerna till ett lantdagsmöte i Åbo. Staden representerades återigen av den gamle hattpolitikern, som ett år tidigare hade ställt sig positiv till krigsplanerna. Merthen hade ingått i samarbete med ryssarna och åtnjöt ockupationsarméns förtroende. General James Keith, som ledde den ryska administrationen, hade dessutom blivit förtjust i Merthens dotter Eva, som blev generalens icke lagvigda maka, kallad ”Hertiginnan av Finland”. 

Man vet mycket litet om vad som försiggick vid lantdagen i Åbo. Den nationella historieforskningen har dock poängterat mötets betydelse som ett steg mot Finlands frigörelse från Sverige. De finska representanterna torde nämligen ha föreslagit att hertig Karl Peter Ulrich av Holstein-Gottorp skulle väljas till regent. Han hade dock redan hunnit utses till tronföljare i Ryssland. Därtill hade kejsarinnan Elisabet av Ryssland återtagit det löfte om ett självständigt Finland hon gav vid krigets begynnelse, varför finnarnas förslag rann ut i sanden. 

I januari 1743 utnämnde ryssarna Carl Merthen till assessor vid Åbo hovrätt. Vid sidan av sin verksamhet som borgmästare hade han förvärvat juridisk sakkunskap som ordförande för den hall- och manufakturrätt som 1739 inrättades i Åbo. Den nyutnämnde assessorn avled dock redan några månader senare. Sedan kriget slutat på hösten samma år följde hans dotter Eva och två av hennes systrar general Keith till Ryssland. Carl Merthen begravdes i Åbo domkyrka och över hans grav står en ståtlig minnessten. 

Georg Haggrén 

Carl Merthen, född ca 1680−1685, död 31.3.1743 i Åbo. Föräldrar köpmannen Johan Merthen och Kirstin Påhlsdotter. Gift med Helena Kristina Sveder. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Länsi-Suomi III (1890). T. Carpelan, Åbo i genealogiskt hänseende på 1600- och början af 1700-talen (1890); O. Nikula, Åbo stads historia 1721−1809 I−II (1972). 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4571-1416928957177

Upp