SPARRE, Louis 

(1863–1964) 

Möbeldesigner, målare och grafiker 

Den svenskfödde greven Louis Sparre, bosatt i Finland 1890–1908, var en av pionjärerna inom den moderna finska konstindustrin. Han grundlade fabriken Iris i Borgå, där man tillverkade framförallt möbler och keramiska föremål. I fabrikens produktion förenades på ett idealiskt vis industriell framställning i liten skala med en konstnärligt fulländad formgivning. Som kosmopolit tog Sparre färska intryck av art nouveau i europeiska centra för konstindustri. 

Louis Sparre kom till Finland på inbjudan av sin konstnärsvän från Paris, Axel Gallén (Akseli Gallen-Kallela). I början av 1890-talet gjorde Sparre tillsammans med andra finska karelianister fotvandringar i bl.a. Fjärrkarelen. Den andra resan 1893 var samtidigt Sparres bröllopsresa med Eva Mannerheim Sparre, syster till Gustaf Mannerheim. Under resan iakttog man naturen, folket och den materiella kulturen. Intrycken kom senare till synes i Sparres målningar och teckningar. 

Gallén fick Sparre att intressera sig även för konstindustri. Till Louis Sparres tidigaste möbelritningar hörde ett bidrag till en möbeltävling anordnad 1894 av Finska handarbetets vänner. Sparre kom på andra plats i tävlingen, som efterlyste inredning i finsk stil. Tävlingsbidraget ådagalade ”stor självständighet och idérikedom”, men enligt prisnämnden var det inte tillräckligt finskt. Denna invändning hindrade inte Sparre från att 1897 grunda möbelfabriken Iris, som snart utvidgades med en avdelning för keramik. Efter fabrikens tidiga konkurs 1902 grundade Sparre tillsammans med sin hustru ett ritkontor, Konstindustriella ritbyrån Eva och Louis Sparre, där paret fram till 1908 fortsatte sin mångsidiga verksamhet på olika områden av konstindustrin. 

Man har ofta förundrat sig över att Iris tvingades upphöra efter så kort tid, trots att fabriken har ett eftermäle som står sig än idag. En faktor kan ha varit en konflikt mellan Sparres personliga ideal och fabrikens förvaltning. Ledningen ville bredda verksamheten, varvid det enligt Sparre inte längre skulle vara möjligt att kontrollera den konstnärliga linjen. Redan innan fabriken gick i konkurs hade Sparre lämnat den. 

Iris tillverkade både separata möbler och möblemang efter ritningar. Dessutom fick man stora beställningar på hela inredningar. Utöver möblerna hade fabriken den finska agenturen för det engelska konstindustriföretaget Liberty & Co och hade därmed möjlighet att leverera utländska inredningstyger och mattor. De tidigaste helheterna var en fullständig inredning av alla rummen i två bostäder i Tammerfors. Iris exporterade flitigt till Ryssland, och de viktigaste leveranserna gick till överklassen i S:t Petersburg. Nämnas kan en salong, en matsal och ett herrum för grevinnan Marie von Etter. Ett viktigt arbete var också inredningen av sex rum i greve Tolstojs villa i närheten av Viborg. I Finland färdigställdes dessutom några offentliga inredningar, såsom den i Gamla studenthuset i Helsingfors 1901, samt i restaurangerna Kajsaniemi och Central. Iris stod också för möbleringen och utsmyckningen av en lägenhet som tjänstgjorde som officersklubb för Finska gardesbataljonen. 

Iris tillverkade också möbler ritade av utomstående designer. Förutom Sparre var bland annat den svenskfödde Hjalmar Nyström fast anställd konstnär vid fabriken. Denne fortsatte sin Irisinspirerade formgivning på Sandvikens snickerifabrik i Helsingfors. 

Iris internationella, ursprungligen engelskinfluerade möbelkollektion, bildade redan på 1890-talet en motvikt till Finska handarbetets vänners finskhetssträvanden. Sparres möbelkonst var avsedd för fabrikstillverkning och var alltid måttlig till form och proportion. Sparre utforskade konstruktioner, material och ytbehandling av trä. De dekorativa elementen begränsade sig till stora nyckelskyltar, gångjärnsplåtar och andra metallbeslag eller till glasmålning av dörrar. Även om den fabriksmässiga tillverkningen var inriktad på mångfaldigande av modeller, ville Sparre i sina möbler bevara en personlig prägel karakteristisk för unika föremål och en hög konstnärlig nivå. 

Sparre har främst blivit känd som möbeldesigner, men han var också förtrogen med metallsmide och ritade föremål i såväl järn och mässing som i koppar och silver. Föremålen i ädelmetall tillverkades av guldsmedsaffären A. A. Alm i Borgå. För Finska handarbetets vänner ritade Sparre flera hantverksmodeller, och också textilindustrin använde sig av hans ritningar. 

Den obestridlige fadersfiguren i finsk keramikhistoria var Alfred William Finch, som Sparre 1897 engagerade som chef för keramikverkstaden vid Iris. Ursprunget till den keramiska produktionen fanns i Belgien, där Finch bedrev ett nära samarbete med bland annat Henry van de Velde. Finchs keramik efter Irisperioden är ett av de tydligaste uttrycken för den så kallade japonismen i Finland. Från 1902 verkade Finch som lärare i keramik vid Centralskolan för konstflit och skapade en grund för den rustika riktning inom finsk keramikkonst som prövade form, olika kvaliteter av lera och glasering. Då Eva Mannerheim Sparre vid sidan av Sparres och Finchs produktion skapade läderplastik och textilier, var nästan alla konstindustriella områden representerade inom gruppen, vars verksamhet i Borgå kom att spela en viktig roll som vägvisare för finsk konstindustri. 

Vid sidan av målning och konstindustridesign sysslade Sparre också med grafik. Han var speciellt förtjust i de idylliska vyerna i hemstaden Borgå, som han avbildade i flera etsningar. Bildverket Det Gamla Borgå fick en speciell kulturhistorisk tyngd, i egenskap av pamflett för bevarande av det gamla Borgå. Boken fick visst inflytande på detta projekt. Därutöver illustrerade Sparre en praktupplaga av J. L. Runebergs epos Elgskyttarne (1892), och 1930 gav han ut teckningar som skildrar resan i Fjärrkarelen i boken Bland Kalevalafolkets ättlingar. 

Efter flyttningen till Sverige 1908 var Sparre huvudsakligen verksam som porträttmålare och grafiker. Som utövande idrottare och fäktare deltog han i de olympiska spelen i Stockholm 1912. Han företog även vidsträckta resor, som från Europa utsträcktes till Nordafrika och Egypten. I Sverige blev Gotland blev en viktig plats för honom. Han lät uppföra en villa i Ljugarn och riktade mycket av sitt konstnärliga intresse som tecknare och akvarellist mot den gotländska naturen. Rörlig upp i en mycket hög ålder dog han i Stockholm, 101 år gammal. 

Anna-Lisa Amberg 

Pehr Louis Sparre, född 3.8.1863 i Gravellona i Italien, död 26.10.1964 i Stockholm. Föräldrar uppfinnaren, civilingenjören, greve Pehr Ambjörn Sparre och Teresita Adèle Josefina Gaetana Barbavara di Gravellona. Gift 1893 med Eva Hedvig Wilhelmina Johanna Mannerheim. 

VERK. Konstindustrimuseet, Helsingfors; Statens konstmuseum, Helsingfors; Finlands nationalmuseum, Helsingfors; Borgå museum. 

PRODUKTION. Illustrationer till Elgskyttarne. En dikt i nio sånger (1892); Borgå barn och borgare (1906); Gamla Borgå (1919; 3 uppl. 1979); Bland Kalevalafolkets ättlingar (1930). 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. R. Konttinen, Konstnärspar (1991); R. Konttinen, Louis Sparres Finland (1980); E. Mannerheim-Sparre, Bröllopsresan. Beskrivning av en resa till Fjärrkarelen sommaren 1893. Stockholm (1945); E. Mannerheim-Sparre, Konstnärsliv. Sparre-minnen från gamla tider till 1908 (1951); A. Mäkelä-Alitalo, Borgå stads historia III:2 (2004); M. Supinen, Ab Iris. Suuri yritys (1993). 

BILDKÄLLA. Sparre, Louis. Foto: Herm. Hamnqvists fotografiatelier. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4826-1416928957432

Upp