JÄÄTTEENMÄKI, Anneli


(1955– )


Statsminister, partiordförande, ­vicehäradshövding


Anneli Jäätteenmäki blev Finlands första kvinnliga statsminister efter att ha lett Centern i Finland till en valseger i riksdagsvalet 2003 efter åtta år i opposition. Jäätteenmäkis karriär som statsminister varade dock inte längre än två månader, eftersom hon miste regeringspartnern SDP:s förtroende genom den så kallade Irakläckan.


 

Enligt författaren Ilmari Turja är en bärande egenskap hos sydösterbottningarna en ”ensidig ovillkorlighet och fanatism eller galen envishet som märks i allt som de ger sig i kast med”. Citatet återfanns tidigare på Lappobon Anneli Jäätteenmäkis egna hemsidor, men räcker inte som förklaring till det unika händelseförlopp där hon likt en raket steg upp till ordförandeskapet för Centern, ledde partiet till att bli landets största parti i riksdagsvalet 2003 och blev statsminister, bara för att tvingas avgå redan efter två månader.


 

Anneli Jäätteenmäki, som föddes i en jordbrukarfamilj, utexaminerades som juris kandidat från Helsingfors universitet 1980 och blev vicehäradshövding samma år efter att ha suttit ting i Kauhajoki. Under studietiden satt hon i styrelsen för Helsingfors universitets studentkår och juridikstuderandenas organisation Pykälä ry. Två år senare fick hon en ordinarie tjänst som stadsjurist i Lappo.


 

Jäätteenmäkis politiska karriär började redan följande år, 1983, när social- och hälsovårdsministern Eeva Kuuskoski ville ha henne till assistent. Till riksdagen blev Jäätteenmäki vald 1987 med över 9 000 röster. Det första lyftet i den politiska karriären inträffade under Esko Ahos regerings sista år 1994–1995, då Jäätteenmäki var justitieminister. Hon drev igenom en ny jämställdhetslag, där en kvot för representanter av olika kön i offentliga organ infördes.


 

När ordföranden för Centern i Finland, Esko Aho, med knapp marginal hade förlorat i presidentvalet 2000 och reste på ett sabbatsår till Förenta staterna var Anneli Jäätteenmäki hans ställföreträdare. Partimötet i juni 2002 föregicks av en omfattande landskapsturné. I ordförandevalet fick Jäätteenmäki 1 471 röster, professor Olli Rehn 764, europarlamentarikern, den före detta ordföranden och flerfaldige ministern Paavo Väyrynen 189, riksdagsledamoten Matti Vanhanen 120 och riksdagsledamoten Hannu Takkula 85 röster. Ett år senare blev Vanhanen, som hade kommit på fjärde plats, till allas förvåning Jäätteenmäkis efterträdare både som statsminister och som ordförande för partiet.


 

Centerns valkampanj, som hade riktat in sig på att bryta den åttaåriga oppositionsperioden, var i hög grad styrd av Jäätteenmäki. I valutfrågningen i tv-kanalen MTV3 antydde hon att hon hade fått ”vissa dokument” om samtalen mellan statsminister Paavo Lipponen och USA:s president George W. Bush i Washington i december 2002. Jäätteenmäki lät förstå att Lipponen hade förankrat Finland i en koalition ledd av USA, men preciserade inte om hon avsåg ett FN-styrt krig mot terrorismen eller USA:s förberedelser för anfallet mot Irak, som började senare. Förmodligen lyckades Jäätteenmäki i många väljares ögon stämpla Lipponen som utrikespolitiskt farlig, och med hjälp av detta påstående med liten marginal höja sitt parti i valet till det största i landet.


 

Enligt den nya grundlagen, som för första gången var i bruk, var det ordföranden för det största partiet som skulle leda regeringsförhandlingarna i riksdagen, medan presidenten i motsats till tidigare stod helt vid sidan om i processen. Före valet hade man också enats om att statsministerposten tillföll ordföranden för det största partiet, även om det inte stod något i grundlagen om detta. Den första regering som bildades enligt den nya statsförfattningen fick således den första kvinnliga statsministern i Finlands historia. Förutom Centern och Socialdemokraterna satt också Svenska folkpartiet i regeringen. Ordföranden för Finlands socialdemokratiska parti (SDP), Paavo Lipponen, som hade varit statsminister åtta år, ingick inte i regeringen, och blev i stället vald till riksdagens talman. Sannolikt berodde detta på att han hade tappat förtroendet för Jäätteenmäki på grund av hennes Irakuttalande.


 

Historiskt är det i Finland unikt att pressens, närmast kvällstidningen Ilta-Sanomats, avslöjanden ledde till att statsministern avgick. Tidningen kunde visa att statsministern bara delvis ­– eller inte alls – talade sanning när hon berättade om sina informationskällor rörande Iraksamtalen. Händelsen fick en avgörande vändning när Anneli Jäätteenmäki i riksdagen försäkrade att hon oförhappandes och utan att be om det hade fått information från rådgivaren på presidentens kansli, Martti Manninen. Samma eftermiddag meddelade Manninen offentligt att Jäätteenmäki uttryckligen hade bett att få Irakmaterial och gett honom numret till sin privata fax. Senare i polisförhören förklarade Jäätteenmäki att det överraskande var dokumentens oväntade innehåll.


 

De misstankar om statsministerns oärlighet som länge hade funnits hos regeringspartnern SDP växte sig så stora kring midsommaren 2003 att Anneli Jäätteenmäki blev tvungen att avgå. Enligt grundlagen innebar detta hela regeringens avgång. En ny regering under ledning av Matti Vanhanen utnämndes snabbt. Den hade förutom statsministern precis samma sammansättning som den föregående regeringen. I polisundersökningen framkom det att Manninen under tiden 28 januari–10 juni privat och med brott mot tjänstehemlighet per fax hade sänt 196 omgångar dokument och sammandrag av dem, sammanlagt 1 389 sidor, till Anneli Jäätteenmäki. Tingsrätten ansåg att Manninens redogörelse om händelseförloppet var trovärdigare än Jäätteenmäkis. Rätten dömde Manninen till 80 dagsböter för brott mot tjänstehemlighet, men friade Jäätteenmäki från anklagelserna om anstiftan och medhjälp till brott.


 

Anneli Jäätteenmäki, som ansåg sig vara helt oskyldig, fortsatte sin politiska verksamhet som vanlig riksdagsledamot och ställde upp som kandidat i valet till Europaparlamentet i juni 2004. Hon fick 149 000 röster och blev valets överlägsna segrare; hon omvaldes 2009 men med ett avsevärt lägre röstetal.


 

Martti Häikiö


 

Anneli Tuulikki Jäätteenmäki, född 11.2.1955 i Lappo. Föräldrar jordbrukaren Oiva Jaakoppi Jäätteenmäki och Anna Irja Latvala. Gift 1994 med nyhetschefen Jorma Melleri.


 

PRODUKTION. Oikeus voittaa (1999); Sillanrakentaja (2002).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. P. Ervasti, Irakgate. Pääministeri nousu ja ero (2004).


 

BILDKÄLLA. Jäätteenmäki, Anneli. Foto: Jari Tertti, 1994. Uusi Suomis bildarkiv.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4906-1416928957512

 

Upp