von WRIGHT, Ferdinand


(1822–1906)


Konstnär


Ferdinand von Wright var en av de första bildkonstnärerna i Finland som försörjde sig uteslutande på sin konst. Istället för att ägna sig åt traditionella altartavlor och porträtt valde han att ge sig i kast med nya motiv, speciellt landskap och djurbilder. Hans karriär tog sin början samtidigt som ett nytt konstliv växte fram i Finland på 1840-talet, och den fortsatte under 1880- och 1890-talens blomstringstid för finländsk målarkonst. Då stod von Wright redan utan­för omvälvningarna inom måleriet, men representerade traditionen från den finska nationella bildkonstens första tider.

 

Ferdinand von Wright avstod redan tidigt från möjligheterna till en socialt framträdande ställning och nöjde sig med ett anspråkslöst liv, huvudsakligen på fädernegården Haminanlaks utanför Kuopio. Främst genom sina konstnärsbröder Magnus och Wilhelm von Wright hade han kontakter med yttervärlden, men det nära och känsliga förhållandet till hembygden och naturen i Savolax var den viktigaste utgångspunkten för hans konstnärskap.


 

Ferdinand von Wright var den yngste i en familj med flera barn. Då Magnus von Wright, som hade börjat sin vetenskapliga och konstnärliga bana i Åbo och Stockholm, återvände till Haminanlaks 1829, var Ferdinand endast sju år gammal. De första skissböckerna är från 1830–1831, då hans äldre bror ännu bodde kvar på Haminanlaks.


 

Ferdinand von Wrights konstnärliga anlag förkovrades snabbt. Han vistades 1837–1844 hos brodern Wilhelm i Sverige och kom i fatt de äldre bröderna som zoologisk illustratör. Efter vad han själv uppgivit gick han vid denna tid även teckningsklassen vid Konstakademien i Stockholm och började studera i den så kallade antikklassen. Med all sannolikhet skulle han ha kunnat bli kvar i Sverige och följa bröderna i spåren som vetenskaplig illustratör, men han återvände 1844 till Finland.


 

Ferdinand von Wright gick i Finland målmedvetet och modigt in för att skapa sig en bana som fritt utövande konstnär. Han valde oljemålning och deltog 1846 i Finska konstföreningens första utställning. Hans tidiga 1840-talsproduktion i Finland var rätt begränsad, men motivvalet var brett: hit hörde utom fåglar, porträtt, stilleben och landskap även folkliv. Vägledning i folklivsskildring fick han av R.W. Ekman, vars elev han varit i Åbo två månader våren 1849. Det är däremot svårt att upptäcka något spår av Ekmans akademiska idealism i von Wrights målningar. Hans utgångspunkter och hans konstnärsnatur var helt olika Ekmans.


 

Ferdinand von Wright vistades 1850–­1852 återigen hos Wilhelm i Sverige, nu på västkusten på ön Orust i Bohuslän. Hans konst mognade och fick estetiskt en ny, självständig karaktär. I Sverige började en starkt kreativ fas, och den fortsatte efter hemkomsten till Finland. Kort efter resan målade han en klassisk bild av ett finskt insjölandskap, ”Vy från Haminanlaks” (1853), som blev en kejserlig donation till Finska konstföreningens samlingar. Konstnärligt mer betydande var flera småskaliga landskapsmålningar från 1850-talet. Dessa målningar intar en viktig plats i 1800-talets konsthistoria i Finland.


 

År 1858 begav sig von Wright på sin enda studieresa utanför Norden. I stället för att likt flertalet kolleger resa till Düsseldorf begav han sig till Dresden. Dresdenbesöket fick överraskande följder: tyngdpunkten förflyttades från landskapsmålning till fågelmålning. Konstnärens fina produktion av landskapsmålningar upphörde här lika snabbt som den i Orust hade fått sin början. Troligen hade studiet av samlingarna i detta stora centrum för konst och arbetena av konstnärerna i staden fått honom att känna att det fanns brister i hans teknik och utbildning som landskapsmålare. Fågelmåleriet var ett område som han kände sig mera hemma­stadd i.


 

Resan påverkade von Wrights konst på flera sätt. Hans fågelmålningar hade redan tidigare haft ett berättande innehåll, men det var ett drag som blev allt viktigare efter besöket i Dresden. Också medveten­heten om kompositionens betydelse stärktes – en enbart ornitologisk utgångspunkt räckte inte längre till. Efter resan målade von Wright alltmer dramatiska och monumentala verk. I de mest typiska av dem är det en rörelse hos en stor fågel som höjer vingarna som dominerar kompositionen (t.ex. ”Berguv slår hare” 1860).


 

Samtidigt började von Wright i mindre arbeten avbilda också mer intima objekt, så som egna tamduvor eller ripor i vinterdräkt, mycket noggrant och raffinerat. Till detta skede hör även mycket detaljerade målningar av havsfåglar (knipor, ejdrar), målningar som samtidigt är djupt koncentrerade på helheten och dess estetiska nyanser. Ferdinand von Wrights konstnärliga egenart framträder kanske allra bäst i dessa fågelmålningar från 1860-talet.


 

På 1870-talet höll von Wrights konst ännu hög nivå, men detta årtionde var för honom konsthistoriskt sett en kristid. Ett tyskt konstideal hade fått fotfäste i Finland, och i synnerhet ett gryende intresse för franskt friluftsmåleri skilde sig stort från von Wrights konstuppfattning.


 

Ferdinand von Wright hörde på 1880-­talet inte längre till den krets av konstnärer som intresserade expertisen. Vid samma tid nådde han emellertid med ett flertal små beställningsarbeten och speciellt med sin stora utställningsmålning ”Stridande tjädertuppar” (1886) en position i den stora publikens med­vetande, en position som visat sig vara bestående. Bland yngre konstnärer var han speciellt uppskattad av Hjalmar Munsterhjelm, Arvid Liljelund och Eero Järnefelt. Matti Karppanen, von Wrights assistent och elev, fortsatte som fågelmålare i lärarens fotspår. Delvis genom Karppanens förmedling, delvis i andra sammanhang har Ferdinand von Wright utövat ett inflytande som fortgått ända fram till 2000-­talet, dock i konstlivets marginal.


 

Jukka Ervamaa


 

Ferdinand von Wright, född 19.3.1822 på Hami­nanlaks gård, Kuopio socken, död på Hami­nanlaks gård, Kuopio socken, 31.7.1906. Föräldrar majoren Henrik Magnus von Wright och Maria Elisabet Tuderus.


 

VERK. Representerad i Konstmuseet Ateneum, Helsingfors; Cygnaei galleri, Helsingfors; Åbo konstmuseum; Österbottens museum, Vasa; Kuopio konstmuseum. Verkförteckning, se A. Leikola, J. Lokki och T. Stjernberg, Bröderna von Wrights fåglar (1989).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. J. Ervamaa & L. Peltola, Konstnärsbröderna von Wright. Konstmuseet Ateneum, Helsingfors 5.3–2.5.1982 (1982); J. Ervamaa et al., Konstnärsbröderna von Wright. Konstcentret Retretti, Punkaharju 31.5–27.8.2000 (2000); A. Leikola et al., Konstnärsbröderna von Wrights dagböcker I–VI (1998–2008); A. Leikola, J. Lokki och T. Stjernberg, Bröderna von Wrights fåglar (1989); V. Lindberg, v. Wrightarna på Haminanlaks (1926); A. Lindström, Taiteilijaveljekset von Wright (1932).


 

BILDKÄLLA. von Wright, Ferdinand. Museiverket.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4928-1416928957534

 

Upp