BERGBOM, Emilie


(1834–1905)


Teatergrundare


Emilie Bergboms namn förknippas i första hand med brodern Kaarlo Bergbom och Finska teatern (Suomalainen Teatteri). På Emilie Bergboms lott föll det att ägna sig åt teaterns många administrativa och finansiella bekymmer medan Kaarlo Bergbom koncentrerade sig på den konstnärliga delen av verksamheten.

 

Emilie Bergbom var den förstfödda dottern till den finsksinnade senatorn Johan Erik Bergbom. Hon visade ett intresse för den lärda banan, vilket uppmärksammades av familjen på ett tidigt stadium. När familjen Bergbom flyttade från Vasa till Viborg 1839, kunde Emilie börja gå i Viborgs tyskspråkiga flickskola. Efter att familjen flyttat till Helsingfors fortsatte Emilie­ Bergbom skolgången vid Helsingfors svenska flickskola under tre års tid. När hon fyllde sexton fortsatte hon att studera under ledning av privatlärare. Hennes kunskaper i franska och engelska var goda och studierna i finska kom igång på ett tidigt stadium. Fredrik Cygnaeus och J. V. Snellman, de mest berömda medlemmarna i den finsksinnade vänskapskretsen, gjorde ett bestående intryck på Emilie Bergbom.


 

Uppenbarligen hade hon även konstnärliga ambitioner, men hon sägs ha lämnat diktningen på modern Fredrika Juliana Roschiers uppmaning. Modern förpliktade sin äldsta dotter att ta hand om de sex yngre syskonen, en önskan Emilie Bergbom plikttroget hörsammade från 20 års ålder då modern dog. Som fosterförälder hade hon stort inflytande på de yngre syskonens konstnärliga ambitioner och patriotiska ideal. När det gäller brodern Kaarlo är detta bättre känt, men Emilie uppfostrade även de finsksinnade systrarna och den broder som blev känd som senator Ossian Wuorenheimo.


 

Emilie Bergbom bildade aldrig någon egen familj, trots att det är känt att J. V. Snellman som änkling erbjöd henne giftermål. Istället är Emilie Bergbom känd som den första kvinnan i Finland som innehade en offentlig tjänst, för vid sidan av de dagliga bestyren verkade hon vid Hypo­teksföreningen under 30 år, 1869–1900. På 1850-talet var hon medarbetare i Snellmans Litteraturblad och verkade då bland annat som översättare. Hennes egentliga intresse riktade sig dock mot teatern. På 1860-talet hörde hon till styrelsen för Oscar Toppelius teaterskola och understödde företaget genom att bland ­annat ge eleverna lektioner i franska. Emilie ­Bergboms aktiva läggning kan ses i de många penningansökningar och planer hon kom upp med till förmån för teater­väsendet och senare Finska teatern (Suomalainen Teatteri). I hennes namn arrangerades många finsksinnade förströelser, lotterier och amatörvisningar. Även uppförandet av Aleksis Kivis pjäs Lea den 10 maj 1869, vilket karaktäriserats som starten för Finska teatern, arrangerades i Emilie Bergboms namn.


 

Efter faderns död 1869 skingrades barndomshemmet och idén om den finskspråkiga teatern blev i än högre grad föremål för Emilie Bergboms driftighet. Efter grundandet av Finska teatern 1872 tog sig Emilie an dess kostymateljé samt rekvisita och tog i praktiken ensam hand om teaterns ekonomi. Dessutom skötte hon likt brodern teaterns relationer till författare, konstnärer och det omgivande samhället. När teatern var på turné eller Kaarlo Bergbom var förhindrad så var det Emilie Bergbom som ledde repetitionerna. Hennes konstnärliga smak påverkades av de många gemensamma studieresor som syskonen företog till europeiska teatercentra.


 

Syskonen Bergbom såg ut att ha uppnått sina mål när Finska teatern 1902 döptes till Suomen Kansallisteatteri ­(Finska nationalteatern) och kunde flytta in i en ny byggnad. De åldrande syskonens sista tider med teatern var på många sätt tunga, men Emilie Bergbom hade då fått njuta frukterna av den uppskattning grundandet av den finska teatern rönt bland publiken.


 

Hanna Suutela


 

Emilia Sofia Bergbom, Emilie, född 7.2.1834 i Vasa, död 28.9.1905 i Helsingfors. Föräldrar senatorn Johan Erik Bergbom och Fredrika Juliana Roschier.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. E. Aspelin-Haapkylä, Suomalaisen teatterin historia I−IV (1906−1910); H. Krohn, Emilie Bergbom. Elämä ja työ (1917); H. Suutela, Impyet. Näyttelijättäret Suomalaisen Teatterin palveluksessa (2005).


 

BILDKÄLLA. Bergbom, Emilie. Foto: P. J. Bögelund, 1904. SKS/Litteraturarkivet.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4990-1416928957596

 

Upp