HULDÉN, Lars


(1926–2016)


Professor, författare, översättare


Lars Huldén har vid sidan av sitt arbete som universitetslärare och forskare gjort sig känd som skönlitterär författare inom flera genrer och som översättare. Hans forskningsområden är främst svenska dialekter och ortnamn samt Bellmans och Runebergs diktning. I sin egen diktning har han sagts förena högt och lågt.

 

Lars Huldén föddes i Jakobstad den 5 februari 1926. Han inledde sina studier vid Helsingfors universitet 1944 och blev filosofie kandidat 1950. Läsåret 1947−1948 studerade han i Uppsala, där professor Ivar Modéer ledde hans studier i ortnamnsforskning. År 1957 disputerade han för doktorsgraden i Helsingfors på avhandlingen Verbböjningen i Österbottens svenska folkmål I. Han verkade därefter som docent och tf. professor och 1964−1989 som ordinarie professor i nordiska språk vid universitetet. Han var prefekt för institutionen Nordica från 1978 och prodekanus i Historisk-filologiska sektionen 1980−1984.


 

Huldén har verkat i flera lärda sällskap och kulturella föreningar. Han var bland annat ordförande i Finlands svenska författareförening 1972−1978, i Svenska litteratursällskapet 1983−1992, och på 1990-talet i styrelsen för Lilla teatern och i Finland-Samfundet. Från och med 1973 bebodde han hedersbostaden Diktarhemmet i Borgå i tjugo års tid.


 

Som lyriker debuterade Lars Huldén 1958 med häftet Dräpa näcken. Han har utgivit ett fyrtiotal diktsamlingar. Kritiken noterade från början hans humor, hans intresse för pastischer, hans förmåga att ur vardagliga iakttagelser härleda bärande poetiska tankar och hans litterära allusioner, som han själv betecknar som ett slags rim. I den prisbelönade samlingen Herdedikter (1973) förenar han en gammal litterär tradition med nya kärleksdikter och skarp samhällskritik, något som blev karakteristiskt för hela hans produktion. Samhällskritiken framförs oftast genom ironi och andra kringgående rörelser, vilket knappast minskar dess verkan.


 

Samlingen Läsning för vandrare (1974) följer ett annat klassiskt mönster, de grekiska epitafierna; det är fråga om inskrifter på nutida gravstenar. Ett par av Huldéns diktsamlingar är skrivna på hans österbottniska modersmål, dialekten i Munsala, och är en hyllning till hembygden med dess språk och traditioner, en värld för sig.


 

Ett brett urval av Huldéns lyrik gavs ut till hans åttioårsdag 2006 med titeln Utförlig beskrivning av en bärplockares väg. Samlingar av Huldéns lyrik har utkommit på finska, estniska, engelska, spanska, tyska, isländska, enskilda dikter på många andra språk. En specialitet för Huldén är de många tillfällesdikter han har skrivit, inte minst till akademiska promotioner och andra festligheter. Dessa finns samlade i volymen Akademiska dikter och visor (2008). Hans dikter har oftast fri form, men han behandlar ledigt även bundna versformer som hexameter, distikon, sonett, ghasel och villanell.


 

Lars Huldén har också skrivit ett sjuttiotal prosaberättelser, fördelade på fem olika böcker, samt skådespel, oratorier, operalibretton, kabaréer och ett rekviem. Samlingar av berättelser har utkommit på finska och tyska. Hans sång- och vistexter inom och utanför scenproduktionerna uppgår till flera hundra.


 

Även några psalmer är han upphovsman till. Allmänt sjungen i de finlandssvenska församlingarna är ”Jag har ett hem”, som ingår i Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) som nr 584. Med Kaj-Erik Gustafssons melodi har den blivit en av de folkkäraste psalmerna. Lars Huldén har samarbetat med många kompositörer: Kaj Chydenius, Kaj-Erik Gustafsson, Jack Mattsson, Lars Karlsson, Eskil Hemberg, Erik Bergman, Toni Edelmann, Lasse Mårtenson, Ralf Nyqvist, Alf Mylläri m.fl.


 

Lars Huldén har varit en flitig översättare som gett svensk språkdräkt åt bl.a. finsk dramatik (Aleksis Kivi, Paavo Haavikko, Jussi Kylätasku, Reko Lundán, Kristian Smeds, Arvo Salo, Liisamaija Laaksonen) samt verk av Shakespeare och Molière. En nyöversättning av Kalevala, som han gjort tillsammans med sonen Mats, utkom 1999. Mycket uppmärksammade har hans översättningar av finska schlagertexter blivit, t.ex. ”Ljuvliga ungdom”, ”Sagolandet”, ”Skogsblommor”, ”Rönnen i Ural”, ”Livet i löpgravarna”, sammanlagt ett trettiotal.


 

För sina insatser på olika områden har Huldén belönats med många pris, såsom Svenska Akademiens stora nordiska pris (2000), Hallbergska priset (1962) och Tollanderska priset (1995) av Svenska litteratursällskapet, kulturpris av Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner (1989), Finlandspriset, Dan Andersonpriset, Alf Henriksonpriset (2009), Finlands rundradios pris ”Den dansande björnen” (2000) för Kalevalaöversättningen samt det italienska priset Un ponte per l’Europa (1999). Han har utsetts till hedersmedlem i många organisationer och till hedersdoktor vid universiteten i Uppsala (1986) och Reykjavík (1996).


 

Ann-Mari Häggman


 

Lars Evert Huldén, född 5.2.1926 i Jakobstad, död 11.10.2016 i Helsingfors. Föräldrar bonden, författaren Elis Evert Huldén och lärarinnan Ester Sofia Nyvik. Gift 1948 med redaktören Ingeborg Helena Slotte.


 

PRODUKTION. Sakprosa: Ortnamnen i Munsala (1952); Verbböjningen i Österbottens svenska folkmål I (1957); Verbböjningen i Österbottens svenska folkmål II (1959); Namnet Vörå. Budkavlen 1959; Om den bottniska tungan. Horisont 2/1959; Om samordning hos Bellman (1951); Ordstudier i Fredmans epistlar (1963); Karlebydialekten. Karleby sockens historia I (1967); Genussystemet i Karleby och Nedervetil. Folkmålsstudier 1972; De försvurna doktorerna. Aftonföredrag vid Nordiska etnolog- och folkloristkongressen i Mols, Danmark den 30 maj 1983. Lars Huldén. Festskrift 5.2.1986; Carl Michael Bellman (1994); Finlandssvenska bebyggelsenamn. Namn på landskap, kommuner, byar i Finland av svenskt ursprung eller med särskild svensk form (2001); Vad berättar ortnamnen om den svens­ka bosättningens uppkomst i Finland? När kom svenskarna till Finland? (2002); Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg. Del XV. Kommentar till dramatik (2004). Se även Lars Huldén. Festskrift 5.2.1986 och Lars Huldén. Bibliografi 1949–2007. Dikter, berättelser, skådespel m.m.: Dräpa näcken (1958); Spöfågel (1964); Herdedikter (1973); Läsning för vandrare (1974); Heim/Hem (1977); J. L. Runeberg och hans vänner (1978); Jag blir gammal, kära du (1981); Mellan jul och ragnarök (1984); Resedikter (1987); Judas Iskariot Samfundets årsbok 1987 (1987); Dikter om Bellman (1992); Återkommen från Atlanta (2005); Utförlig beskrivning av en bärplockares väg. Dikter från femtio år (2006); Himmelshögt och vattentätt (2007); To å ja, vi boåda/Du och jag, vi båda (2010); Sånger, allvarsamma I–II (2000); Sånger för scen och kabaré (2002); Rödhamn. Ålandsope­ra i tre akter, musik Lars Karlsson (2002); Under torparsolen. Sångspel av Lars Huldén efter bok av Hugo Ekhammar, musik Toni Edelmann (2006); Joel. Opera om konstnären Joel Petterson från Åland, musik Nikolo Kotsev (2009).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Lars Huldén, samlingar i Åbo Akademis handskriftsavdelning och i Svenska litteratursällskapets arkiv. B. Berg, Stå häst – några spridda funderingar kring några ensamheter i Lars Huldéns bärskog. Horisont 2/2010; Finlands svenska litteraturhistoria II (2000); T. Hedlund, Lars Huldén – det lätta handlagets poet. Horisont 2/2010; A.-M. Ivars, Lars Huldén som språkforskare. Lars Huldén. Bibliografi 1949–2007; P. Kukkonen, Kärlekens grammatik hos Bellman, Runeberg och Södergran. Xenia Huldeniana. En vänskrift till Lars Huldén på hans 60-årsdag 5.2.1986; Lars Huldén. Bibliografi 1949–2007, red. L. Assmuth, G. Harling-Kranck och J. Lillqvist (2007); G. C. Schoolfield A History of Finland’s Literature. Lincoln NE, USA (1998); S. Storå, Gycklet skall hjälpa fram sanningens ord. Lek och allvar i Lars Huldéns lyrik. Finsk tidskrift 1975; Strövtåg i ordskogen. Lars Huldén om liv och verk. Red. I.-B. Wik (2002); P. Tarkka, 86 författarporträtt. Författare i Finland (1983); T. Warburton, Åttio år finlandssvensk litteratur (1984); S. Willner, Lars Huldén, tillfällighetsdiktare. Vägar till poesin (1985); H. von Wright, Fisksoppa, dikter och hjortron. Horisont 2/2010; C. Zilliacus, Författaren Lars Huldén. Lars Huldén. Bibliografi 1949–2007 (2007).


 

BILDKÄLLA. Huldén, Lars. Foto: Vidar Lindqvist. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.

 

BLF original
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Uppdaterad 28.10.2016.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5048-1416928957654

 

Upp