Solveig von Schoultz räknas till den andra vågen av modernister inom den finlandssvenska litteraturen. Hon nådde konstnärligt mästerskap både som lyriker och som novellist och har i många av sina texter behandlat kvinnlighet och moderskap som centrala teman.
År 1940 utkom Solveig von Schoultz med sin första diktsamling, Min timme. Kriget hade stor betydelse för henne, liksom för många av de kvinnliga författare som debuterade på 1930-talet och skulle räknas till modernismens andra våg. Av den självbiografiska Längs vattenbrynet från 1992 framgår det att det var upplevelserna under kriget som drev fram hennes lyriska debut, och hon har också själv kallat lyriken för sitt modersmål. Litteraturkritiken har i efterhand funnit det anmärkningsvärt att von Schoultz vid tiden för sin debut drogs till modernismen, som i början av 1940-talet ännu var mycket omstridd.
Solveig von Schoultz hade debuterat 1932 med ungdomsromanen Petra och silverapan, som följdes av romanen December fem år senare. Men trots att hon inlett sin författarbana som prosaist upplevde hon alltså starkt efter den lyriska debuten 1940 att poesin var hennes språk. Det hindrar inte att hon så småningom utvecklades till en betydande novellist och dramatiker. Som läsare kan man konstatera att språket i von Schoultz noveller är besläktat med språket i hennes poesi. Även innehållsmässigt förekommer likheter mellan poesin och prosan. Hela författarskapet kretsar egentligen kring människans inre och kring relationer mellan människor. Texterna speglar, ofta genom de fiktiva personernas repliker, konflikter under en till synes lugn yta. De handlar om kvinnor i alla åldrar, ofta placerade i vardagliga och välbekanta miljöer och situationer, men också om män och barn.
Solveig von Schoultz föddes som det yngsta av åtta barn i familjen Segerstråle i Borgå. Modern, Hanna Frosterus-Segerstråle, var bildkonstnär och hade studerat i Paris i slutet av 1800-talet. Fadern Albert Segerstråle var präst och lektor vid Borgå lyceum. Själv utbildade sig Solveig till lärare och tjänstgjorde som både journalist och pedagog vid sidan av författarskapet och familjen. Sin egen uppväxttid skildrar hon i den maskerade självbiografin Ansa och samvetet (1954). I boken får den skenbara idyllen spänningar och inre konflikter genom det religiösa hemmets moraliska krav och förväntningar. Samma funktion har delvis också Där står du från 1973 och biografin över modern, Porträtt av Hanna, från 1978. Solveig von Schoultz var i sitt andra äktenskap gift med tonsättaren och dirigenten Erik Bergman.
I den första diktsamlingen Min timme finns dikter med motiv från kriget och även dikter som ger uttryck för konflikten mellan moderskap och konstnärskap. Både kriget och moderskapet återkommer som teman i De sju dagarna (1942) där von Schoultz bland annat utgår från anteckningar hon gjort kring vardagen tillsammans med sina egna två döttrar. Denna bok har ansetts vara ovanligt förståelsefull genom att von Schoultz här ger uttryck för ett personligt engagemang, samtidigt som hon använder sig av sina teoretiska kunskaper som pedagog. Också barnboken Nalleresan, som kom ut 1944 med illustrationer av Tove Jansson, hör till samma kategori av böcker i von Schoultz författarskap eftersom den handlar om krigsbarnsproblematiken.
Moderskapet återkommer som tema genom hela von Schoultz författarskap. Också inom litteratur- och kvinnoforskningen har man fäst uppmärksamhet vid von Schoultz utforskande av ”samhällsmodern”, en kvinnotyp som ofta förekommer i kvinnotexter från kriget och efterkrigstiden. Solveig von Schoultz skildrar, ofta med en viss ironi, moderskapets många aspekter, från lycka till självuppoffring och åsidosättande av egna behov. Under hennes långa författarbana har just moderskapet i hennes texter bemötts på olika sätt av kritiken. Under de första årtiondena fick hon god kritik för sin psykologiska insikt och sina kunskaper om kvinnor och barn. Under könsrollsdebatten på 1970-talet var kritiken njuggare, medan hennes texter under de senaste decennierna har bemötts med uppskattning bland annat från feministiskt håll.
Från diktsamlingar som Allt sker nu (1952) och Nätet (1956) till den sista samlingen, Molnskugga, som gavs ut 1996 under författarens sista levnadsår, utvecklades Solveig von Schoultz lyrik mot en knappare och stramare form. Objektiv reflexionsdikt med en samtidig förmåga till inlevelse och empati kan anses vara utmärkande för hennes dikter. Man har lyft fram hennes enkla språk och förmåga att på ett omedelbart sätt belysa människans inre genom uppenbara men obrukade naturmetaforer. Också novellistiken utvecklades parallellt med lyriken mot en större förtätning. Med början på 1950-talet skrev von Schoultz också uppskattad radiodramatik och några pjäser för teaterscenen.
Katarina von Numers-Ekman
Solveig Margareta von Schoultz, född 5.8.1907 i Borgå, död 3.12.1996 i Helsingfors. Föräldrar lektorn, teologie kandidaten Knut Albert Segerstråle och konstnärinnan Johanna (Hanna) Wilhelmina Frosterus. Gift med (1) kanslichefen Sven Fritiof Karl von Schoultz 1930, (2) tonsättaren, akademikern, professor Erik Valdemar Bergman 1961.
PRODUKTION. Petra och silverapan (1932); December (1937); Min timme (1940); De sju dagarna. Två barn skapar sin värld (1942, 2:a uppl. 1987); Den bortvända glädjen (1943); Nalleresan (1945; med illustrationer av Tove Jansson, 2:a uppl. 1983); Eko av ett rop (1945); Ingenting ovanligt (1947); Nattlig äng (1949); Närmare någon (1951); Allt sker nu (1952); Ansa och samvetet (1954); Nätet (1956); Den blomstertid (1958); Terrassen. Tanka-svit (1959); Millaskolan (1961); Strumpan X (1963); Sänk ditt ljus (1963); Även dina kameler (1965); Klippbok. Äldre och nyare dikter (1968); Rymdbruden (1970); Där står du (1973); De fyra flöjtspelarna (1975); Somliga mornar (1976); Porträtt av Hanna (1978); Bortom träden hörs havet (1980); En enda minut. Dikter 1940−1980 (1981); Kolteckning, ofullbordad (1983); Ingen dag förgäves. Noveller 1947−1983 (1984); Vattenhjulet. Dikter (1986); Alla träd väntar fåglar. Dikter 1940−1986 (1988); Ett sätt att räkna tiden (1989); Nästa dag. Noveller i urval (1991); Längs vattenbrynet (1992); Samtal med en fjäril (1994). Molnskuggan. Dikter (1996); Den heliga oron. Dikter i urval 1940−1996 (1997); Det som har varit, det som är. Brev från Solveig von Schoultz (1999).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. P. Ahola, Pakenevista tytöistä pakenevia naisia. Solveig von Schoultz. ”Sain roolin johon en mahdu”. Suomalaisen naiskirjallisuuden linjoja (1989); S. Bø Grønstøl, Kvinnopsykets närläsare, och I.-B. Wiik, En nyposition i efterkrigstidens kvinnolitteratur. Nordisk kvinnolitteraturhistoria III. Vida världen. 1900−1960. Höganäs (1996); M. Mazzarella, Från Fredrika Runeberg till Märta Tikkanen. Frihet och beroende i finlandssvensk kvinnolitteratur (1985); T. Warburton, Psykologer och nervmänniskor. Åttio år finlandssvensk litteratur (1984).
BILDKÄLLA. von Schoultz, Solveig. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5163-1416928957769