ACHTÉ, Kalle 

(1928– ) 

Psykiater 

Kalle Achté har haft en stor betydelse inom den finländska psykiatrin i egenskap av forskare, lärare och läkare. Han har bedrivit forskning särskilt i schizofreni och självmord. På Achtés initiativ började man i Finland använda sig av hypnos som psykiatrisk vårdmetod.

Karl (Kalle) Achté föddes i S:t Michel 1928, men familjen flyttade till Lahtis då han var sex år gammal. Den livlige och idrottsintresserade unge mannen hade att välja mellan en bana som idrottsman eller läkare. Han valde läkaryrket, och efter sin medicine licentiatexamen 1954 riktade han målmedvetet in sig på att hjälpa människor med mentala svårigheter. Vid Lappvikens sjukhus började Achté göra filminspelningar av patientintervjuer, för att kunna använda dem i sin undervisning. Tillsammans med sin kollega Leo Jarho beredde Achté en reform av lagen om skada ådragen i militärtjänst så att den bättre motsvarade krigsinvalidernas behov. Inom försäkringspsykiatrin introducerade han begreppet posttraumatisk neuros. 

I sin forskning koncentrerade sig Achté till stor del på schizofrenin, och kom att medverka till en större förståelse för de patienter som drabbats av denna sjukdom. Han har också forskat i självmord och självmordsprevention. Achté utnämndes till professor i psykiatri strax innan han fyllde 40. Vid universitetet verkade han för en utvidgning av psykiatrin bland annat genom att inrätta svenskspråkiga lärostolar i både barnpsykiatri och psykiatri. Dessutom insisterade han på att fakulteten skulle utöka undervisningen i psykiatri för samtliga läkarstuderande. 

I sin kliniska verksamhet var Achté särdeles aktiv när det gällde att utveckla nya vårdmetoder. Det var på hans initiativ som hypnos började användas inom psykiatrin i Finland, och det var också han som i ett tidigt skede upptäckte de positiva resultaten av att kombinera psykoterapi och psykofarmaka, medan andra ännu tvistade om vilketdera av de två botemedlen som var bäst. Han förespråkade öppen vård trots en tidvis hård kritik. Som human psykiater hade han framgång även i sin privatmottagning där han kunde upprätthålla sin sakkunskap i praktiken. Han reflekterade ingående över förhållandet mellan patient och läkare och patientens rätt att själv bestämma över sin vård. Dessa reflexioner utvidgades senare till en lärobok i medicinsk etik. 

Achté var aktiv också internationellt, han deltog flitigt i läkarorganisationernas verksamhet inom sitt eget område och inbjöd utländska föreläsare till Finland. Hans kontakter med sovjetiska psykiatriker väckte kritik både i Finland och i västvärlden, eftersom mentalsjukhusen i Sovjetunionen också användes som straffanstalter för dissidenter. Achté ansåg dock att dessa kontakter var det enda sättet att få nya vindar att blåsa inom psykiatrin även på andra sidan järnridån, såsom i Estland. 

Achté fördjupade sig grundligt i sin disciplin och var intresserad också av dess historia. Han var aktiv inom Finlands medicinhistoriska sällskap och under hans ordförandeskap grundades 1983 sällskapets årsbok Hippokrates, som snart blev en internationellt uppskattad skriftserie i medicinens historia. 

Kalle Achté är vida känd även utanför vetenskapssamfundet. Han har uppträtt i radio och hållit otaliga föreläsningar. Hans studie i Aleksis Kivi ur ett psykiatriskt perspektiv, Syksystä jouluun (1982, Från höst till jul), nådde en bred läsekrets. Sina memoarer publicerade han 1999. Achté har vidare förespråkat nyttan av motion och lockat mången ut i skidspåret eller på motionsbanan. 

Aura Korppi-Tommola 

Karl (Kalle) Aimo Achté, född 11.9.1928 i S:t Michel. Föräldrar forstmästaren Aimo Karl Achté och Hilma Elina Mustonen. Gift 1950 med tandläkaren Hilkka Terttu Tellervo Toiviala. 

PRODUKTION. Der Verlauf der Schizophrenien und der Schizophreniformen Psychosen. Kopenhagen (1961); Psykiatri (tills. med Y. O. Alanen & P. Tienari, 1985, fi. original 1971, 9. uppl. 1994); Professor A.  Th. Saelans anteckningar I–II (1981); Syksystä jouluun. Aleksis Kivi psykiatrin silmin (1982); Lääkärin taitovirhe ja vahingonkorvausvastuu (tills. med K. Hoppu, 1983); Seitsemän vuosikymmentä suomalaista psykiatriaa (1983); 150 vuotta psykiatriaa. Lapinlahden sairaalan historia 1841–1991 (1991); Lääkärikoulussa Paasikiven aikaan (1993); Optimistisen psykiatrin muistelmat (1999); Uuno Kailas. Runoilija psykiatrin silmin (2001). 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. 1897–1987. Yhdeksän vuosikymmentä mielenterveystyötä. Red. K. Achté et al. (1989); Kalle Achté muiden silmin. Red. P. Saarinen (1998). 

BILDKÄLLA. Achté, Kalle. 1983. Hufvudstadsbladets arkiv.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5269-1416928957875

Upp