WICHMAN, Eva


(1908–1975)


Författare


Eva Wichman räknas till den andra våg av finlandssvenska modernister som debuterade på 1930-talet. Hon är känd för sina känslostarka och ofta sarkastiska men också lyriska skildringar av ångest och mänskligt lidande. På 1950-talet var Wichman var aktiv inom den kommunistiska rörelsen och skrev även politiska kampdikter.


 

Eva Wichmans mycket personliga prosa präglas av svängningar mellan olika känslolägen. Tillsammans med andra kvinnliga författare som Mirjam Tuominen och Solveig von Schoultz, som också debuterade på 1930-talet, räknas hon till modernismens andra våg. Wichman debuterade 1937 med novellsamlingen Mania, som genast väckte litteraturkritikernas intresse. Utöver Elmer Diktonius Janne Kubik och Medborgare ansåg man inte att det under denna tid skrivits någon nyskapande prosa bland de finlandssvenska författarna. Novellerna i debutverket handlar om en kvinnlig leksaksdesigner som bryter sig ut ur rutinerna och alldagligheten som präglar hennes vardag i ”Leksakskvarnen”.


 

Redan i Wichmans tidiga texter kan skönjas ett senare återkommande spår av smärta och ångest, men det döljs ofta av sarkasm och komik. Med diktsamlingarna Ormöga (1946) och Den andra tonen (1948) framträdde hon också som lyriker med ett mycket personligt språk, som uttrycker en längtan efter ljus och klarhet men samtidigt ett behov av kontakt med verkligheten. Mest känd är Wichman kanske för sin förmåga att i naturen finna symboler för den mänskliga tillvaron, som i berättelserna ”Kärret” och ”Gallret” i novellsamlingen Molnet såg mig från 1942, vilka båda beskriver människans lidande i den obarmhärtiga tillvaron.


 

Eva Wichman, som var född 1908, tillhörde den generation av skrivande kvinnor som under vinterkriget 1939 och fortsättningskriget 1941–1945 fick kämpa hårt för sina uttrycksmöjligheter då de tvingades ta hela ansvaret för hem och barn. Kriget ändrade inte bara de praktiska förutsättningarna för deras skrivande utan förde också med sig en ny intensitet i texterna. Wichman greps 1949 av ett starkt socialt engagemang. Hon var under hela 50-talet aktiv i den kommunistiska rörelsen och såg det som en konstnärlig plikt att skriva socialistisk kampdikt. Hon hör till de få finlandssvenska poeter som skrev talkörsdikt för politiska evenemang.


 

I sin prosa behöll Wichman däremot en mera privat synvinkel. Man har antagit att det var partidisciplinens krav på konstnärlig följsamhet som fick Eva Wichman att släppa sitt sociala engagemang under 60-talet. Men efter, och säkert delvis tack vare, detta engagemang fick hennes lyrik en ny kraft från och med diktsamlingen Det sker med ens (1964). Denna kraft finns fortfarande kvar i den sista diktsamlingen, Dikter nu, som kom ut 1975 – samma år som Eva Wichman dog – och uttrycker ett medvetet avsked till livet.


 

Katarina von Numers-Ekman


 

Eva Aline Wichman, tidigare Wichmann, född 28.3.1908 i Helsingfors, död 5.6.1975 i Helsingfors. Föräldrar lasarettsläkaren Karl Theodor Wichman och Agnes Augusta Frosterus. Gift med (1) redaktionschefen Eric Rudolf Gardberg 1930, (2) författaren Ralf Friedrich Parland 1938.


 

PRODUKTION. Mania. Noveller (1937); Här är allt som förut. Noveller (1938); Molnet såg mig. Noveller (1942); Ohörbart vattenfall (1944); Ormöga. Dikter (1946); Den andra tonen. Dikter (1948); Där vi går. Prosa (1949); Dikt i dag (1951); De levande. Dikter (1954); Färgernas strand. Dikter (1956); Andarnas flykt. Vårt hjärtas kultur. Inbillning (1957); Dikter (1960); Det sker med ens. Dikter (1964); Orientering. Dikter (1967); Dikter nu (1975); Småkryp i blåsten. Urval 1937−1949. Noveller (1954); Diktarväg (1961); Se dig omkring. Molnet såg mig och andra berättelser (1962); Bitar av livet belysta. Eva Wichmans efterlämnade prosa (1977).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. M. von Bonsdorff, Eva Wichman och politiken (1983); J. Salminen, Eva Wichman. Levande och död tradition (1963); T. Warburton, Psykologer och nervmänniskor. Åttio år finlandssvensk litteratur (1984); I.-B. Wik, Finlandssvenska modernister. Om Solveig von Schoultz, Mirjam Tuominen och Eva Wichman. Nordisk kvinnolitteraturhistoria (1996); S. Willner, Vägar till poesin (1985).


 

BILDKÄLLA. Wichman, Eva. 1943. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5418-1416928958024

 

Upp