Liksom sin far och farfar blev även Johannes Gezelius biskop. Under resor i utlandet studerade han de bibliska grundspråken och deltog sedan i utgivningen av Gezeliernas bibelverk. Gezelius Nepos var den förste biskopen i Borgå och det ankom på honom att efter den ryska ockupationen organisera förvaltningen i stiftet, som reducerats till följd av nederlaget i kriget.
Johannes Gezelius d.y:s son, faderns och farfaderns namne Johannes Gezelius var den siste medlemmen av den närmare sjuttioåriga Gezeliuska biskopsdynastin i Finland. Släktens position och höga samhällsställning kunde inte bibehållas i samtliga generationer; den yngste Gezelius innehade aldrig biskopsämbetet i Åbo. Det vedertagna tilltalsnamnet Nepos, sonson, åskådliggör hur eftervärlden strukturerat biskopssläkten och därigenom angett en värdeskala utgående från farfadern, Gezelius d.ä. Av biskoparna i Borgå fick den yngste emellertid äran av att vara den förste. Biskopssätet i Borgå inrättades nämligen sedan Viborg avträtts till ryssarna genom freden i Nystad 1721.
Den yngste Gezelius studieår uppvisar i hög grad samma mönster som det hans far följde under sina studieresor. Likaså var syftet uppenbarligen detsamma. Gezelius Nepos var tvungen att mäta sig med sin far, som under sina studieår ålagts inhämta den bästa undervisningen i de bibliska grundspråken som stod att få i Europa. Gezeliernas stora bibelförklaringsverk var ännu inte färdigt, varför friska krafter behövdes för redigeringen. Det var självklart en fördel att återväxten fanns inom den egna familjen, något som möjligen även betraktades som en hederssak.
År 1704 reste Gezelius Nepos först till Greifswald i Tyskland, kanske som ett slags förberedelse inför de viktigare resmålen, eller också för att ha ryggen fri, förrän studieresan fortsattes till miljöer av annan konfession. I Greifswald träffade Gezelius nämligen Johann Friedrich Mayer, som särskilt vad de svenska besittningarna i Tyskland beträffade strängeligen övervakade den lutherska ortodoxin. Fadern Gezelius d.y:s studier i Holland och England hade nämligen på sin tid väckt kritik i Åbo, och Mayer om någon kunde vid behov användas som en sköld mot eventuella anklagelser.
Efter Greifswald följde resans egentliga mål, de orientaliska språkens örtagårdar Leiden, Cambridge och Oxford. Därefter besökte Gezelius Jena för att komplettera sina insikter i orientalistik och samtidigt sätta sig in i en måttfull, men garanterat renlärig lutherdom. Gezelius företog ytterligare en resa till Rostock 1708–1709. Vid denna tid kastade stora nordiska kriget sin skugga över framtiden.
Efter återkomsten till Åbo följde Gezelius likaså i sin fars fotspår. Han fick en extraordinarie professur i teologi 1710, vilket bl.a. motiverades med arbetet på bibelverket. Han tog omedelbart itu med uppgiften och hjälpte dessutom sin far med förklaringar till böndagstexterna. Flykten över till Sverige 1713 undan den ryska ockupationen innebar ett tvärt avbrott i hans verksamhet i Åbo. På den svenska sidan fortsatte Gezelius arbetet på bibelverket tillsammans med sin svåger David Lund, som varit biskop i Viborg och som även han flytt undan kriget.
Stora ofreden satte tillfälligt stopp för Gezelius avancemang. När fredsslutet skymtade 1720 utnämndes han till ordinarie professor i teologi vid akademin i Åbo. Han kom dock inte att ta emot tjänsten eftersom han redan följande år utnämndes till biskop i Finlands östra stift. Han var alltjämt relativt ung och ansågs förmodligen därför ha goda förutsättningar att återställa förhållandena i stiftet som förhärjat låg i ruiner.
Gezelius var tvungen att bygga upp stiftets förvaltning praktiskt taget från början. Vid domkapitlets första möten, som hölls på Särklax i Pernå, var biskopens enda sällskap veteranprosten Petrus Serlachius från Pernå. Dennes kunskaper och erfarenhet var till stor nytta för Gezelius, i synnerhet som Serlachius lett ett interimskonsistorium under stora ofreden och sålunda var väl förtrogen med situationen i stiftet. Borgå utsågs till biskopssäte 1723, och följande år flyttade stiftsstyrelsen dit.
En av den förste efterkrigstida biskopens besvärligaste uppgifter var att försöka normalisera prästbefattningarna. Det gällde för honom att överväga om de präster som flytt och återvänt hade samma rätt till tjänster som de präster som skött sin församling under kriget. Vidare måste prästernas kunskaper prövas och kompletteras i de fall där utbildningen varit bristfällig. Att utveckla skolväsendet var för Gezelius ett intresse som han fått i arv efter sin far och farfar. Han medverkade aktivt till att Borgå gymnasium kunde inleda sin verksamhet 1724. Därigenom hade han inte mycket tid över för bibelverket, utan detta arbete fullföljdes av hans tidigare lärare och sedermera efterföljare i biskopsämbetet, Daniel Juslenius, samt av Isaac Björklund. Under Gezelius överinseende blev också den sista delen av verket äntligen färdig 1728. Gezelius deltog även i riksdagens arbete 1723 och 1731.
Johannes Gezelius livsverk har i efterhand befunnits väga lättare än faderns och farfaderns, karakteriserat av ett mindre mått driftighet och energi. Men å ena sidan var han verksam som biskop i ett läge som kanske inte gav honom särskilt många möjligheter till storartade prestationer. Åren efter stora ofreden upptogs av tröttande och föga meriterande rutingöromål i syfte att ställa församlingslivet i ordning. Och å andra sidan har han hyllats för ett mildare sinnelag.
Pentti Laasonen
Johannes Gezelius, Nepos född 6.5.1686 i Narva, död 18.5.1733 på Strömsberg i Borgå socken. Föräldrar biskop Johannes Gezelius d.y. och Hedvig Lietzen. Gift 1720 med Helena Arnell.
PRODUKTION. Dygde-prijs, : öfwer ... mag. Johannes Gezelius, wälförordnad kyrckioherde och probst öfwer Iacobs-stadz och Pedersöhre församblingar, sampt ... matrona, Anna Maria Lietzen, då de ett christeligt ächta förbund ... tilsammans slöto i Åbo den 22. febr. anno 1700, hwilcket sin bewågna herr Frände, och högt:de fru Moster til tienst fattat Johannes Gezelius J.f.J.n (1700); Ang. tillfällestryck (bröllops- och begravningstryck), se A.A. Stiernman, Aboa literata. Holmiæ (1719).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. V. Ahonen, Valistusmies piispojen varjossa. Laamanni Johan Gezelius-Olivecreutzin elämä 1721−1804 (1990); G. Fortelius, Enfaldig betrachtelse (1733) (Gezelius likpredikan);O. Grotenfelt, Borgå förste biskop Johannes Gezelius Nepos (1908); I. Mäntylä, Borgå stads historia II. 1602−1809 (1994); M. Rapola, Lutherilaisen puhdasoppisuuden ajan suomalainen saarna. Suomen kirjallisuus II (1993).
BILDKÄLLA. Gezelius, Johannes (Nepos). Oljemålning. Helsingfors universitets museum.