Charles Bassi, som var av italiensk börd, var den första utbildade arkitekten som permanent verkade i Finland. Han blev också chef för det 1810 inrättade intendentskontoret som övervakade landets allmänna byggnader. Bassi hade fått en utpräglat klassicistisk utbildning i Sverige och tillbringat flera år i Rom. Efter att han flyttat till Finland 1802 övervakade han först byggandet av akademihuset i Åbo. Därefter blev han självständig arkitekt och kom att särskilt påverka uppförandet av Åbo stads empirecentrum. I egenskap av chef för intendentskontoret var Bassi också med om att planera ett flertal kyrkobyggnader. Bassis behärskade, gustavianska klassicism hamnade med tiden i skuggan av den petersburgska klassicism som Carl Ludwig Engel introducerade i Finland.
Charles Bassi flyttade från sitt hemland Italien till Sverige redan som 11-åring tillsammans med sin syster, dansösen Giovanna Bassi. Gustav III, som ofta anlitade utländska konstnärer, lockade Giovanna med sig till Sverige efter sin resa till Italien 1783. Hon blev den gustavianska operabalettens ledande dansös vid Kungliga operan i Stockholm. Charles Bassi var kunglig page innan han började studera arkitektur vid Konstakademien i Stockholm 1784. Hans huvudsakliga lärare var Louis Jean Desprez, arkitekt och scenograf, också han en av dem som Gustav III ”upptäckt” i samband med sin Italienresa. En annan av Desprez elever vid samma tid var Carl Christoffer Gjörwell, vars förtjänst det var att Bassi senare flyttade till Finland.
Bassi tilldelades åren 1788 och 1790 Konstakademiens pris. Det var antagligen det senare som möjliggjorde att han kunde ge sig iväg på en åtta år lång utlandsresa. Resan gick framförallt till Rom, vid den här tiden ett givet centrum för klassicismen och dess strävanden. I Rom verkade en betydande koloni nordiska konstnärer och Bassi deltog aktivt i dess verksamhet. Också Gjörwell vistades vid samma tidpunkt i Rom. När den danske skulptören Bertel Thorvaldsen första gången kom till Rom 1797 blev Bassi snart vän med honom och visade honom runt i staden. Thorvaldsen och Bassi anhölls tillsammans vid nyåret 1797–1798 i samband med de politiska oroligheter som brutit ut, och Bassi lämnade Rom och begav sig till Paris.
Efter att Bassi slutligen återvänt till Sverige blev han assistent åt Gjörwell som blivit stadsarkitekt i Stockholm. Några självständiga skapelser från tiden i Sverige är inte kända med undantag för Aske gård i Uppland, som har tagit intryck av italiensk villaarkitektur.
Efter att Gjörwell fått i uppdrag att uppföra det nya akademihuset i Åbo överflyttade Bassi i februari 1802 till Finland för att övervaka byggnadsarbetena. Bassi kom att stanna i landet, och på så sätt fick Finland sin första utbildade arkitekt. Det strikt klassicistiska akademihuset är Gjörwells mästerverk; Bassis andel var av allt att döma liten. Bassi närmast övervakade byggnadsarbetena, och vände sig även i fråga om små detaljer till Gjörwell i Stockholm. Bygget drog ut på tiden, och först 1815 stod byggnaden klar. Då hade Bassi redan skapat sig en bana som självständig arkitekt. Hans stil var vid denna tid präglad av samma svenska klassicism som Gjörwells akademihus: förebilden var antikens byggnadskonst, framförallt den doriska stilen. Den i detaljerna enkla, avskalade arkitekturen imiterade inte längre antikens bokstav utan snarare dess anda.
Herrgården Wiurila i Halikko är med sin enkla geometriska corps de logi det främsta exemplet på Bassis arkitektur under 1810-talet. Bassi övervakade även byggandet av Åminne gård i Halikko, som planerats av Gjörwell för Gustaf Mauritz Armfelt. Gårdens spannmålsmagasin, som Bassi ritade 1813, är det första exemplet i Finland på nygotik vid sidan av kyrkoarkitekturen och visar också på stilistiskt nytänkande hos arkitekten.
År 1810 utnämndes Bassi till chef för det nyinrättade intendentskontoret. I detta ämbete utförde han ritningar till flera landsortskyrkor, delvis tillsammans med Anton Wilhelm Arppe. Som grundmodell använde Bassi ofta den traditionella finländska korskyrkan, i enlighet med de lokala kyrkobyggarnas önskemål. Det hände sig dock att man ändrade i ritningarna i samband med byggandet. Den stora dubbelkorskyrkan i S:t Michels landsförsamling är i sin slutliga gestalt mer präglad av den folkliga byggmästaren Matti Salonen än av Bassi.
På äldre dagar besvärades Bassi av hälsoproblem och trivdes uppenbarligen sämre vid intendentskontoret, som 1821 hade flyttat till Helsingfors, den nya huvudstaden. År 1824 lämnade han sin post, som övertogs av Carl Ludwig Engel. Bassi flyttade tillbaka till Åbo där han verkade som självständig arkitekt. En stor del av tiden tillbringade han på sin gård Gammelby i Kimito. På beställning ritade han ännu många bostadshus åt rika köpmannasläkter i Åbo. Av dem utgör kvarteret med tre stenhus mellan Västra Strandgatan och Auragatan den viktigaste helheten.
Det främsta av Bassis senare byggnader är Johan Christian Trapps hus (senare Åbo Akademis huvudbyggnad) vid Domkyrkotorget. Huset uppfördes 1832–1833 och i detta sammanhang använde Bassi för första gången en kolonnad mitt i fasaden. Han hade förmodligen hämtat inspiration till kolonnen av C. L. Engel som vid samma tid lät uppföra Helsingfors empirecentrum. Bassi utformade ändå i detta skede sin egen stil genom att ersätta de joniska och korintiska kolonner Engel använde sig av med toskanska kolonner och tympanon med en enkel, slät gavel.
Charles Bassis arkitektur dominerades av den gustavianska neoklassiska stil han hade tillägnat sig redan under studietiden i Stockholm. Hans år i Rom bidrog säkerligen till att förstärka hans dragning till det stränga, klassiska formspråket även om det är svårt att finna tecken som tyder på att åren i Rom skulle ha haft något direkt inflytande på honom. Bassi kom så småningom att hamna i skuggan av Engel, men han kom att utöva inflytande på arkitekten Charles Johnsson som var verksam i Åbo och delvis även på Pehr Johan Gylich.
Simo Örmä
Carlo Francesco Bassi, Charles född 12.11.1772 i Turin, död 11.1.1840 i Åbo. Föräldrar hovstallmästaren Stefano Bassi och Angela Ballino. Gift med (1) Helene Wetterbrun 1821, (2) Johanna Lovisa Lundgren 1825.
VERK. Viktigaste uppförda byggnader: Aske gård i Uppland (1802); Akademihuset i Åbo (huvudarkitekt Carl Christoffer Gjörwell) (1802–1815); Korpo gård (1802); Wiurila gård i Halikko (1811); Hotell Societetshuset i Åbo (1811–1812); Karaktärshuset på Fiskars bruk (1816–1818); Länsrättens tillbyggnad, det s.k. Landshövdingens magasin vid Domkyrkogatan i Åbo (1828); apotekaren Erik Julins hus i hörnet av Västra Strandgatan och Auragatan i Åbo (1829); Heurlinska skolan vid Västra Strandgatan i Åbo (1829); gamla sockerfabriken vid Västra Strandgatan i Åbo (1829); vågmästaren Johan Christian Trapps hus (Åbo akademis huvudbyggnad) i Åbo (1832–1833); John Julins hus i hörnet av Brahegatan och Slottsgatan i Åbo (1836, uppfört under ledning av Pehr Johan Gylich 1843).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. C. J. Gardberg, Den nyantika stadsbyggnadskonsten i Åbo. Bilder ur Åbo stads kulturhistoria under 1800-talet (1952); K. Lönnbohm-Leino, Charles Bassi, Suomen rakennushallituksen ensimmäinen intendentti. Aika 1907; U. Sjöberg, Carl Christoffer Gjörwell 1766–1837. Stockholm (1994).
BILDKÄLLA. Bassi, Charles. Oljemålning (detalj): J. E. Lindh, 1838. Museiverket.