Jakov Grot, professor i Rysslands historia och statistik samt ryska språket och litteraturen vid Kejserliga Alexanders-universitetet i Helsingfors, gjorde vid mitten av 1800-talet en gedigen insats för att främja relationerna mellan regerings- och kulturkretsarna i Ryssland och Finland. I Ryssland gjorde han Finland känt genom sina skrifter och i Finland spred han kännedom om rysk kultur och det ryska språket genom sitt arbete som universitetslärare, läroboksförfattare och som kringresande inspektör av skolundervisningen i ryska. År 1853 kallades Grot till informator för den blivande kejsar Alexander II:s barn och till professor vid Alexanderslyceet.
Jakov Grot hade ärvt sin språkliga och vetenskapliga begåvning av sin tyska mor och av sin farfar som var teolog och född i Holstein, varifrån han sedermera flyttade till S:t Petersburg. Fadern hade i sin ungdom gett tronföljaren, den blivande Alexander I, konversationslektioner i tyska. Därför fick Jakov och hans bröder bli frielever i lyceet i Tsarskoje Selo, som kejsar Alexander hade grundat och där Grot senare skulle komma att bli lärare.
Grot, som intresserade sig för språk och poesi, blev statstjänsteman som 19-åring. Han kopplade av från det enformiga arbetet genom att översätta George Byron och genom att idka idrott i en anläggning vars ledare introducerade honom i det svenska språket och i Esaias Tegnérs poesi. Med sina poesiöversättningar väckte Grot uppmärksamhet hos Pjotr Aleksandrovitj Pletnev (1792–1865), som var rektor för universitetet i S:t Petersburg och redaktör för tidskriften Sovremennik, som Alexander Pusjkin hade grundat. Pletnev hade varit lärare för tronföljaren, sedermera Alexander II, och tillsammans med den dåvarande läraren rekommenderade han Grot till en tjänst vid statssekretariatet för Finland. Grot valde Helsingfors som tjänstgöringsort, och där slog han sig ner tillsammans med sin 60-åriga mor i juni 1840.
Alltsedan 1837 hade Grot liksom många andra förmögna ryssar tagit för vana att resa till Finland under sommarmånaderna. Han hade knutit kontakter med flera kulturpersonligheter i Finland och skrivit om dem i Sovremennik. Tack vare Grot och en del av de drivande krafterna bakom honom gestaltade sig Kejserliga Alexanders-universitetets 200-årsjubileum i Helsingfors sommaren 1840 till en imponerande fest och en manifestation av de kulturella banden mellan Finland och Ryssland. Grot redigerade därtill en jubileumsskrift som bekräftade dessa band. Skriften, som bl.a. innehöll universitetets historia skriven av honom själv, utkom på svenska och på ryska.
Under åren 1841–1853 var han professor i Rysslands historia och statistik samt ryska språket och litteraturen vid Kejserliga Alexanders-universitetet i Helsingfors. Hans föreläsningar hade även andra åhörare än studenterna i dessa ämnen, bl.a. kvinnliga åhörare, vilket för den tiden var ovanligt.
Grot skrev översikter av Finlands kulturella förhållanden för den ryska publiken och översatte finsk litteratur till ryska. Med sina många aktiviteter framstod han som något av en societetens gunstling. Grot blev medlem av såväl Finska Litteratursällskapet som Societas pro Fauna et Flora Fennica. Till det mera efemära bland hans mångsidiga verksamhetsbehov hörde hans intresse för att klippa silhuetter.
Vid tronföljarens Finlandsbesök 1842 instiftades ett Alexandersstipendium. Alexandersstipendiet och andra stipendier som var knutna till professuren och som beviljades för studier i Moskva var i början populära bland studenter som eftertraktade höga tjänster. År 1844 förändrades emellertid villkoren för stipendierna så att de kom att gynna studenter som utbildade sig till lärare i ryska. Intryck av europeiska stämningar och en fientligare hållning till Ryssland samt den ökade finskhetsivern minskade den förfinade och vänlige professorns popularitet i studentkretsarna. Våren 1846 utsattes Grots fönster för stenkastning. Han själv bagatelliserade händelsen, och den rubbade inte den humane professorns välvilliga inställning till finländarna.
De delar av brevväxlingen mellan Grot och Pletnev som berör Finland har getts ut även på svenska och de belyser den petersburgske ämbetsmannens kontakter i Helsingfors och på annat håll i Finland på 1840-talet. På Pletnevs uppmaning stiftade Grot närmare bekantskap med Rosina von Haartman, som varit allmän kransbinderska 1840, och hans känslor gentemot henne övergick i djup vänskap och sympati. Han blev också nära vän med fru Rosina Lavonius, som även hon varit allmän kransbinderska.
Grot själv gifte sig julen 1849 med Natalia Petrovna Semenoff, som han träffat i S:t Petersburg, och deras första barn föddes i Finland. Såväl Grots mor, som dog i september 1852, som hans syskon är begravda i Helsingfors.
I början av år 1853 kallades Grot från Helsingfors till informator för kejsarfamiljens barn och till lärare vid Alexanderslyceet som utbildade höga tjänstemän. Uppdraget som lärare för Alexander II:s barn upphörde 1859 och från lyceet avgick han tre år senare, för att som ledamot av Vetenskapsakademien i S:t Petersburg kunna koncentrera sig på språk- och litteraturvetenskap. Grot erhöll 1871 titeln verkligt geheimeråd. Han blev med tiden en auktoritet inom rysk ortografi, men arbetet med att redigera en ordbok och planerna på att skriva en grammatik avbröts av hans död.
Maija Väisänen
Jakov (Jakob) Karlovitj Grot, född 27.12.1812 i S:t Petersburg, död 5.6.1893 i S:t Petersburg. Föräldrar tjänstemannen i ryska finansministeriet Karl Grot och Karolina Ziesmer. Gift 1850 med Natalia Petrovna Semenoff.
PRODUKTION. Calender till minne af Kejserliga Alexandersuniversitetets andra secularfest (1842); Theoretisk och praktisk lärobok i ryska språket (1848); Rysk läsebok innehållande smärre arbeten på prosa och vers … med lexicon (1848); Handbok i ryska rikets historia I−II (1850−1851); Utdrag ur J. Grots brevväxling med P. Pletnjov angående finska förhållanden vid medlet av 1800-talet I–II (1912, 1915); Matka Suomessa 1846 (1983); Se även T. Carpelan & L. O. T. Tudeer, Helsingfors Universitet: lärare och tjänstemän från år 1828 (1925).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Manuskript i Nationalbiblioteket. J. K. Grot, Utdrag ur J. Grots brevväxling med P. Pletnjov angående finska förhållanden vid medlet av 1800-talet I−II (1912−1915); P. Hakamies, Jakov Grotin elämänvaiheet, J. Grot, Matka Suomessa 1846 (1983); M. Klinge, Studenter och idéer. Studentkåren vid Helsingfors universitet 1828−1960 I (1969); M. Klinge, Den politiske Runeberg (2004); M. Klinge et al., Kejserliga Alexanders-Universitetet 1809−1917 (1989).
BILDKÄLLA. Grot, Jakov Karlovitj. SKS/Litteraturarkivet.