Karl Hård af Segerstad var verksam som arkitekt i Viborg och i Helsingfors kring sekelskiftet 1900. Han företrädde en traditionsbunden arkitektur och hängav sig inte åt den finska nationalromantiken utan följde snarare arkitektoniska riktlinjer han tillägnat sig i Sverige.
Karl Hård af Segerstad var son till brukspatron Adam Hård af Segerstad (1822–1879) och Anna Gyllenberg (1846–1939). Han härstammade således från svenska adelssläkter både på fädernet och på mödernet. Adam Hård hade flyttat till Finland och var direktör för Åminnefors Ab. Karl föddes i Helsingfors 1873 och studerade vid Polytekniska institutet 1891–1895 där han avlade arkitektexamen. Finländskt medborgarskap erhöll han 1896.
Redan under skol- och studietiden var Karl Hård af Segerstad verksam vid arkitektbyråerna Kiseleff & Heikel samt Grahn, Hedman & Wasastjerna. Han var också till sjöss en tid, eftersom han måste hjälpa sin far som gjort konkurs och var förlamad. Han var även en ivrig seglare och aktiv medlem i Nyländska jaktklubben.
Efter avlagd examen grundade Hård af Segerstad en egen arkitektbyrå i Helsingfors. Till hans tidiga arbeten hör ett stenhus i tre våningar vid Sandvikskajen 13, som han ritade för August Ramsay, rektor i hans gamla skola Nya svenska läroverket, samt en trävilla i två våningar på Brovägen i Brunnsparken. Bägge byggnaderna är rivna.
Grundplanen till Kihlmanska huset på Högbergsgatan 19 är ritad av Hård af Segerstad. För samma tomt hade han redan tidigare ritat ett femvåningshus, som brukspatron Wolter Ramsay beställt, men detta hus uppfördes aldrig. När tomten 1897 övergick i Alfred Kihlmans ägo, fick Kihlman tillgång till Ramsays ritningar. Hård af Segerstad gjorde smärre förändringar i grundplanen enligt Kihlmans önskemål. Fasaden planerades av arkitekt Bertel Jung, med vilken Hård af Segerstad hade en gemensam arkitektbyrå vid denna tid. De planerade även ett bostadshus i flera våningar på Fredsgatan 13.
Hård af Segerstad hade starka band till Sverige, inte minst på grund av sin härstamning. Från Sverige och från Tyskland hämtade han även de flesta av sina arkitektoniska impulser. Fastighetsbolaget Falken på Bulevarden 30 är en av Hård af Segerstads största byggnadsprojekt från 1890-talet. Husets symmetriska fasader av tegel med sina runda burspråk i hörnen och gavelfälten som höjer sig ovanför taklisten samt detaljerna i huggen täljsten följer ett formspråk som var aktuellt i Sverige på 1890-talet. Liksom i de svenska förebilderna kan man i detaljerna se drag från 1600-talets nordeuropeiska byggnadsstil.
Nylands nations hus vid Kaserntorget anses vara Hård af Segerstads främsta byggnad. Man började planera ett nationshus redan på 1870-talet. Liljenstrands hus på Kaserngatan 40 köptes 1882 av nationen. I den andra arkitekttävlingen om ett nationshus, 1898, erhöll Hård af Segerstad både första och tredje pris, och hans förslag förverkligades. Man valde täljsten som fasadmaterial, men en rappad fasad och revetering av granit framfördes även som möjliga alternativ. I utformningen av fasaden kunde man skönja fransk slottsstil. Även i detta fall kom de närmaste förebilderna från Stockholm.
År 1902 utsågs Hård af Segerstad till biträdande länsarkitekt i Viborgs län. Den mest kända byggnaden som han planerade under sin Viborgstid är saluhallen, en lång tegelbyggnad med torn, belägen vid salutorget. Han ritade också bostadshus i flera våningar i Viborg. Hård af Segerstads enda industribyggnad är cellulosafabriken för Joutseno Pulp från 1907.
År 1907 utnämndes Hård af Segerstad till stadsarkitekt i Helsingfors, en nyinrättad tjänst vars förste innehavare han var. I Helsingfors ritade han många skolor, samt biblioteket i Berghäll. Som medhjälpare hade han arkitekterna Runar Eklund och Einar Flinckenberg.
Under 1909–1910 ritade Hård af Segerstad Bangatans folkskola, sedermera Cygnaeusskolan. Fasaden mot Skepparegatan är symmetrisk, men mot Bangatan är byggnaden indelad i tre olika stora delar. I gipsdekorationerna på den rappade fasaden kan man se klassiska motiv utförda i jugendstil. Folkskolan i Djurgården och Topeliusskolan är båda uppförda i tegel på 1910-talet. Fasadens symmetriska indelning tyder på intryck från den svenska stormaktstidens barockklassicism. De sparsamma detaljerna har genomförts i tegel. Laurellska skolan på Riddaregatan 5 (Svenska litteratursällskapets hus) är ett av Hård af Segerstads sista arbeten, från slutet av 1920-talet.
Hagnäs saluhall, den största i sitt slag i Finland, byggdes 1912–1913. Tegelbyggnadens formspråk företräder liksom försäljningsdiskarna av trä en klassicerande jugendstil. Biblioteket i Berghäll planerade Hård af Segerstad tillsammans med Runar Eklund. Det stod färdigt 1912. Tegelbyggnadens dimensioner, lanternintaket och detaljerna i huggen täljsten visar på intryck från 1600-talsarkitektur. Den runda utlåningsavdelningen med sin kupol väckte på sin tid stor förtjusning.
Som stadsarkitekt var Karl Hård af Segerstad även tvungen att sätta sig in i den sociala bostadsfrågan. Tillsammans med Einar Flinckenberg gjorde han modellritningar för ett trähus bestående av fyra lägenheter, som omfattade ett rum och kök. I denna plan för modellhus från 1915 fanns ”en viss lantlig prägel”, som man uttryckte det i samtida utlåtanden. Men när den unge Martti Välikangas planerade Trä-Kottby rimmade det inte med Hård af Segerstads arkitektursyn. Hård af Segerstad var sekreterare i drätselkammaren, och hans uppgift var att granska ritningarna. Han tyckte att de kubformade byggnadskropparna och de flacka taken helt enkelt var befängda. Välikangas skildring av händelsen låter Hård af Segerstads koleriska drag träda fram. Uppgifterna som stadsarkitekt och senare som sekreterare i drätselkammaren krävde en noggrannhet som var karaktäristisk för den samvetsgranne Hård af Segerstad. Den tunga arbetsbördan bröt emellertid ner hans hälsa i förtid. Karl Hård af Segerstad dog vid 58 års ålder 1931.
Timo Keinänen
Karl Adam Nils Gabriel Hård af Segerstad, född 28.1.1873 i Helsingfors, död 22.10.1931 i Helsingfors. Föräldrar brukspatronen Adam Fredrik Robert Hård af Segerstad och Anna Ottilia Eleonora Gyllenberg. Gift 1898 med Maria Landtman.
VERK. Bostadshuset Högbergsgatan 19 (Kihlmanska gården, 1897), Helsingfors; bostadshuset Falken, Bulevarden 40 (1898−1899), Helsingfors; Nylands nation, Kaserngatan 40 (1899−1901), Helsingfors; Saluhallen i Viborg (1904); bostadshuset Domus, Katarinagatan 11 (1904), Viborg; Joutseno Pulps cellulosafabrik (1907); Polisstationen, Bangatan 10 (1909), Helsingfors; Cygnaeusskolan, Bangatan 8 (1910−1911), Helsingfors; Hagnäs saluhall (1912−1913), Helsingfors; Berghälls bibliotek (1912), Helsingfors; Stadsträdgårdsmästarens hus (1913), Helsingfors; Paviljongen, Djurgårdens sportplan (1913), Helsingfors; Djurgårdens folkskola, Savolaxgatan 2 (1915), Helsingfors; Snellmans folkskola, Albertsgatan 11 (1917−1921), Helsingfors; Topeliusskolan, Topeliusgatan 22 (1917), Helsingfors; Laurellska skolan (Svenska litteratursällskapet), Riddaregatan 5 (1927), Helsingfors.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. B. Brunila & M. af Schultén, Stadsplan och byggnadskonst. Helsingfors stads historia IV (1956); M. Ehrström, Nationshuset vid Kaserngatan. ”Ett hem åt den Nyländska Afdelningen”. Finskt Museum 1989; B. Kihlman, Alfred Kihlman och Högbergsgatan 19 (1975); O.-I. Meurman, Viipurin arkkitehdit (1977); J. Vilja, Kallion kirjasto ja kaupunginarkkitehti Karl Hård af Segerstad (2007).
BILDKÄLLA. Hård af Segerstad, Karl. Foto: Ateljé Daniel Nyblin. Museiverket.