Elsi Borg var pionjär bland de finländska kvinnliga arkitekterna, inte minst som innehavare av en egen byrå. Borg var mångsidig och hennes arbeten omfattade allt från kyrkoarkitektur till offentliga byggnader och bruksgrafik. Hon är speciellt känd för att ha deltagit i planeringen av barnsjukhuset Barnets Borg i Helsingfors.
Elsi Borg utbildade sig vid avdelningen för arkitektur vid Tekniska högskolan i Helsingfors på 1910-talet. De kvinnliga arkitekturstuderandena i Finland var få vid denna tid, även om de var väl representerade i ett internationellt perspektiv. Undervisningen baserade sig i stor utsträckning på äldre material och metoder; modern arkitektur togs inte upp till behandling. För den huvudsakliga undervisningen i arkitektur svarade professor Gustaf Nyström, en stor beundrare av renässansen och nyklassicismen. Elsi Borgs tidigaste arbeten uttrycker också en klassicism som är typisk för 1920-talet.
Som motvikt mot Finlands arkitektförbund och polyteknikernas mansdominerade studentklubb grundade Elsi Borg och hennes kvinnliga kamrater den inofficiella klubben Tumstocken. Det skedde 1919, då de blivit klara med sin utbildning. Tjugo år senare, på arkitekten Wivi Lönns 70-årsfest hemma hos Elsi Borg, togs initiativet till grundandet av Architecta, den officiella föreningen för kvinnliga arkitekter i Finland, som fortfarande är verksam.
Elsi Borg var en av de få kvinnliga arkitekter som hade en egen byrå med assisterande arkitekter. Byrån utgjorde tydligen inte en tillräckligt stabil inkomstkälla, eftersom Borg tog anställning som arkitekt på försvarsministeriets byggnadskontor, där hon var verksam 1929–1956. På försvarsministeriet ritade hon, likt andra kvinnliga arkitekter, ett flertal bostäder och underhållsbyggnader för manskapet. På sin egen byrå utförde hon projekt som i allmänhet var mindre vanliga för kvinnor, såsom sjukhus, banker och kyrkliga byggnader.
Elsi Borg blev den första kvinnliga arkitekten i Finland som fick sin plan för en kyrka förverkligad. Med sitt förslag ”Mesak” segrade hon i en pristävling 1927, och resultatet blev Taulumäki kyrka i Jyväskylä landsförsamling. Enligt Elsi Borgs syster, Margit Borg-Sundman, uppstod det en viss tveksamhet när det visade sig att en kvinna dolde sig bakom signaturen. Man övervägde om det var fråga om ett skrivfel – kanske Elsi i själva verket var Elis. Därefter infann sig frågan om man kunde överlåta byggandet av en monumental kyrka till en kvinna. Elsi Borg fick trots allt rita kyrkan; till detta bidrog kanske att hon tillhörde en gammal prästsläkt. Hennes far, prosten Nathanael Borg, var präst i sjätte generationen, och hennes farfar Aron Gustaf Borg hade varit en av de mest betydande domprostarna på sin tid. Även hennes morfar Fritjof Calonius var präst.
Taulumäki kyrka i Jyväskylä landsförsamling blev ett av 1920-talets arkitektoniska mästerverk. Stilmässigt representerar kyrkan klassicismen, men med vissa tydligt modernistiska inslag. Det speciella med förslaget var trappstegsgaveln på västra fasaden, vilket var ovanligt i Finland. Influenserna hade Borg fått från Sverige och Danmark. Den tydliga trappstegsgaveln med sina rena linjer var ett motiv som Borg utvecklade och varierade i sina kyrkoritningar under hela sin karriär. Taulumäki kyrka blev inte Borgs enda. År 1933 stod kyrkan i Simpele i södra Karelen klar. Den ritade Borg tillsammans med Elsa Arokallio. Bland hennes andra kyrkobyggnader finns Östermarks kyrka samt begravningskapellen i Petäjävesi, Kides och på Vehmasmäki begravningsplats utanför Kuopio.
Elsi Borg var också en begåvad tecknare; hon hade från början drömt om en karriär som bildhuggare, men fann sig i familjens förväntningar om att hon skulle bli arkitekt, ett yrke som ansågs mera lämpat för en ung kvinna. Det bäst kända exemplet på Borgs färdigheter i teckning är perspektivbilderna av planerna för Helsingfors centrum som hon ritade på Oiva Kallios byrå 1927. Med sina fyrfiliga motorvägar och flygande biplan är de inte endast ett stycke kulturhistoria utan också fascinerande exempel på föreställningar om det urbana vid slutet av 1920-talet. Borg tecknade också träffande karikatyrer, som publicerades i tidskriften Arkitekten. Med några få streck skissade hon skarpsynt karaktärsdragen hos de personer hon avbildade.
Om Elsi Borgs intresse för skulptur och bildkonst vittnar även att hon vid sidan om sina arkitekturstudier också en tid bedrev studier vid Konstindustriella centralskolan. Jämte sin verksamhet som arkitekt var hon timlärare i projektions- och perspektivteckning samt linearritning vid Viborgs konstvänners ritskola, och senare lärare i teckning vid Tölö samskola i Helsingfors. Borg var en skicklig grafiker som illustrerade böcker, ritade etiketter och affischer samt deltog i tävlingar för planering av märken, scenografi, möbler och glas. Hennes teckningar var mer än vanliga arkitektritningar, de var konstverk i sig.
Kärleken till konsten stärktes när Elsi Borg gifte sig med konstnären Anton Lindforss. I många av sina arbeten strävade hon efter att engagera andra konstnärer och förenade de arbeten som konstnärer från skilda områden gjorde till monolitiska helheter. Tillsammans med Otto Flodin och Olavi Sortta (till 1935 Sahlbom) planerade Elsi Borg Barnets Borg i Helsingfors. Denna vårdinrättning för barn var resultatet av ett samarbete mellan olika arkitekter och stod klar 1948. Uppdraget att rita Barnets Borg ärvde Elsi Borg av sin bror, arkitekten Kaarlo Borg, som avled 1939 och som var vän med Arvo Ylppö, då överläkare vid barnsjukhuset. Sophie Mannerheim hade upprättat Barnets Borg för ensamstående mödrar, och Ylppö utvecklade det till en vårdinrättning för barn, som samtidigt var ett undervisningssjukhus underställt Mannerheims barnskyddsförbund.
Barnets Borg i Helsingfors hör till de nationella arkitekturminnesmärkena och är ett sällsynt exempel på offentligt byggande i 1940-talets Finland. I sin avindividualisering företräder byggnaden en återgång till det funktionalistiska formspråket, och den omsätter i praktiken sin tids nyheter för byggande. Den officiella kritiken ställde sig emellertid avvisande till byggnadens rikliga dekorationer och såg den som ett överdrivet uttryck för 1940-talets romantiska riktning. En senare iakttagare lägger däremot märke till Barnskyddsförbundets starkt ideologiska budskap.
Militärsjukhuset i Viborg (1932), som Elsi Borg ritade i samarbete med Olavi Sortta inom sin tjänst på försvarsministeriet, hör också till hennes mest betydelsefulla sjukhusritningar. I skisserna till sjukhuset kan man se ett djärvt modernistiskt formspråk, gemensamt med Barnets Borg. Detsamma gäller militärsjukhuset Tilkka (1936) i Helsingfors, ritat av Sortta.
Elsi Borgs efterlämnade ritningar i Finlands arkitekturmuseum är inte många, men av dem framgår bredden i hennes verksamhet, som omfattar allt från kyrkor till bruksgrafik. Tidsmässigt infaller Borgs produktion mellan 1920-talets klassicism och 1950-talets modernism. Vid försvarsministeriet tillägnade hon sig drag från 1930-talets funktionalism, men hon tillämpade inte den nya stilen lika renlärigt som de yngre arkitekterna, som hade skolats i den. Även om Borgs produktion följer de allmänna utvecklingslinjerna i finländsk arkitektur, förlorar den inte sin starka och personliga tolkning. I en intervju i tidskriften Kotiliesi 1953 konstaterade hon anspråkslöst: ”Arkitekten skapar inte så mycket själv, det är snarare tiden som tar sig uttryck genom henne”.
Maarit Henttonen
Elsi Naemi Borg, fr.o.m. 1930 Borg-Lindforss, född 3.10.1893 i Nastola, död 30.12.1958 i Helsingfors. Föräldrar prosten Nathanael Borg och Elin Fanny Calonius. Gift 1930 med konstnären Anton Lindforss.
VERK. Taulumäki kyrka, Jyväskylä (1928–1929); Simpele kyrka, Rautjärvi (tills. med Elsa Arokallio, 1932–1933); Östermarks kyrka (1953); begravningskapellen i Petäjävesi, Jyväskylä, Kides i norra Karelen, och Vehmasmäki, Kuopio; barnsjukhuset Barnets Borg, Helsingfors (tills. med Otto Flodin, Olavi Sortta, 1938–1948); militärsjukhuset, Viborg (tills. med Olavi Sortta, 1929–1932).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Ritningsarkivet, Finlands arkitekturmuseums arkiv. Försvarsförvaltningens byggnadsenhets arkiv, Krigsarkivet; Architectas arkiv. I. Haapio, Architecta 1942–1952 (1987); M. Henttonen, Elsi Borg 1893–1958, arkkitehti (1995); M. Henttonen, Elsi Borgin, Otto Flodinin ja Olavi Sorttan suunnittelema Helsingin Lastenlinna 1938–1948. ”Kauhean romantiikan” hyötyrakennus (licentiatavhandling, Helsingfors universitet, 1998); M. Henttonen, Kansakunnan parhaaksi. Suomalaiset naisten- ja lastensairaalat 1920–1940-luvulla (2009); A. Mäkinen, Hygieenistä, asiallista ja aistikaista meidän pojillemme. Suomen puolustuslaitoksen arkkitehtuuri 1928–1939 (1996); R. Nikula, R. Jallinoja, P. Kivinen, Profiles. Pioneering Women Architects from Finland (1983); R. Suominen-Kokkonen, The Fringe of a Profession. Women as Architects in Finland from the 1890s to the 1950s. Finska Fornminnesföreningens Tidskrift 98 (1992).
BILDKÄLLA. Borg, Elsi. Museiverket.