Anna Bondestam hör till det fåtal finlandssvenska författare som skildrade den finlandssvenska arbetarklassen. Utom åt sitt skönlitterära och lokalhistoriska författarskap ägnade sig Bondestam bland annat åt folkbildning och översättning.
”Vägen var en smal byväg och brukade så här års vara en enda dyvälling. Men nu var den tillfrusen och kändes bra och stadig under foten fast den krasade ibland. Och småningom kände hon det där hon gick, i fötterna och benen och hela kroppen: att det egentligen var roligt att gå här. Det steg allt högre och högre och blev till slut till en tanke: Jag klarar mig nog, jag klarar mig säkert.”
Med Anna Bondestams böcker Vägen till staden (1957) och Stadens bröd (1960) vandrar en i finländsk historia rätt okänd grupp, fabriksarbeterskorna, in i litteraturen och samhällshistorien. Romanerna utspelar sig i den samhälleliga brytningstiden kring sekelskiftet 1900 och rörelsen går från den fattiga, österbottniska landsbygden till kuststaden och dess fabriker. I citatet ovan ur Vägen till staden bryter huvudpersonen, den 15-åriga Mia, upp från det fattiga hemmet och sin våldsamme far och vandrar in till staden. Hon arbetar först som piga i en rik familj och får i Stadens bröd arbete på en tobaksfabrik, där arbeterskornas krav på rättigheter blir upptakten till Mias engagemang i storstrejken 1905.
Anna Bondestam föddes den första april 1907 i ett arbetarhem i Jakobstad. Bakgrunden och inspirationen till de två ovannämnda böckerna kom säkert från hennes egen mors, Amalia Karolina Hiltunens, liv; hon arbetade hela sitt liv på tobaksfabriken i Jakobstad och hörde till den svenska arbetarföreningen. Efter studentexamen 1925 flyttade Anna Bondestam till Helsingfors, där hon började studera historia och litteratur vid universitetet. Hon avlade filosofie kandidatexamen 1931 och var 1933–1937 sekreterare i småbrukarförbundet Pienviljelijäin liitto. År 1936 vann hon andra pris i en romantävling anordnad av Holger Schildts förlag, där första priset gick till åländskan Sally Salminens roman Katrina. Bondestams pris- och debutbok hette Panik i Rölleby och är en småstadsskildring från 1700-talets Jakobstad med humoristiska och ironiska människoporträtt. I centrum av berättelsen står den romantiska kärlekshistorien mellan en piga och stadens präst. Panik i Rölleby har senare dramatiserats två gånger, 1948 av Bondestam själv och 1975 i samarbete med regissören Bengt Ahlfors. Efter debuten gav Bondestam ut en roman som utspelar sig i helsingforsisk kontorsmiljö, Fröken Elna Johansson (1939) och 1941 en novellsamling, Bergtagen. I romanen Lågt i tak (1943) skildrar hon arbetarungdomarnas liv i Jakobstad under 1920- och 1930-talets ekonomiska depression och lapporörelseåren. Det är sin egen ungdomsmiljö Bondestam beskriver och romanen pekar framåt mot nästa självbiografiska roman, Klyftan, som anses vara hennes konstnärliga genombrott.
I Klyftan (1946) skildrar Bondestam inbördeskrigets händelser i Jakobstad och klyftan mellan de röda och vita ses i den tioåriga arbetarflickan Ruts perspektiv. Bondestam var själv tio år gammal när inbördeskriget bröt ut. Kriget skapar också andra klyftor i Ruts liv än de rent politiska. Påtagligare i hennes tillvaro är skräcken som sprider sig i hemkvarteren när budet kommer att sju röda arkebuserats och moderns och hennes ständiga rädsla för att fadern ska tas tillfånga av de vita. Rut tvingas tidigt göra upptäckten att hon står ensam med sin rädsla och alla sina frågor, när hon förstår att modern i sin egen rädsla och ångest inte förmår hjälpa henne.
Anna Bondestam återkom senare till inbördeskriget i två historiska arbeten, Åland vintern 1918 (1972) och Jakobstad, vintern 1918 (1990). Hon har också skrivit några historiska verk kring arbetarrörelsen, som hon själv stod nära. Hon var medarbetare i Arbetarbladet och 1950–1964 var hon sekreterare i Arbetarnas bildningsförbund. År 1968 gav hon ut en historik över Arbetet, en tidning som publicerades i Åbo 1908–1918, och 1964 en historik över Jakobstads svenska arbetarförening till dess 60-års jubileum. Som en stubbe i en stubbåker (1978) är titeln på en bok som hon tillsammans med Alf-Erik Helsing har skrivit om Finlands svenska arbetarförbund 1899–1974.
Anna Bondestam var också aktiv i Finlands svenska författareförening, där hon var sekreterare 1938–1945. Förutom sitt skönlitterära och historiska författarskap har hon också ägnat sig åt översättning av finska romaner till svenska. Hon har översatt romaner av bl.a. Mika Waltari, Hella Wuolijoki och Eeva Peltomaa.
Hedvig Rask
Anna Karolina Elfving, född 1.4.1907 i Jakobstad, död 6.3.1995 i Jakobstad. Föräldrar plåtslagaren Otto Wilhelm Elfving och Amalia Karolina Hiltunen. Gift 1936 med redaktören Henning Calixtus Bondestam.
PRODUKTION. Panik i Rölleby (1936); Fröken Elna Johansson (1939); Bergtagen. Noveller (1941); Lågt i tak (1943); Klyftan (1946); Sällboda frivilliga deckarkår (1949); Enskilt område (1952); Vägen till staden (1957); Stadens bröd (1960); Jakobstads svenska arbetarförening 60 år (1964); Arbetet. En tidning i Åbo på 1910-talet och människorna kring den (1968); Jordnära. Dikter (1972); Åland vintern 1918 (1972); En stad förvandlas (1978); Som en stubbe i en stubbåker. Finlands svenska arbetarförbund 1899−1974 (1978); Sallys Saga. En bok om Sally Salminen till 50-årsminnet av ”Katrina”. Red. A. Bondestam (1986); Jakobstad, vintern 1918 (1990); Eldsjälar (2001). Se även Finlands författare 1917−1944 (1981).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. M. Antas. Klarsynthet och kollektivitet. Variationer på Anna Bondestams upplysningstema. Historiska och litteraturhistoriska studier 72/1997; M. Ekman, Anna Bondestam. Finlands svenska litteraturhistoria II (2000); E. E. Johansson, Två romaner om trettiotalets kontorsflicka och hennes vardag, Kvinnornas Helsingfors. En kulturhistorisk guide (2010); E. E. Johansson, Den finlandssvenska realismen och romanen ”Fröken Elna Johansson”. Gränser i nordisk litteratur I (2008); M. Lival-Lindström, Anna Bondestams Fröken Elna Johansson (1939), Mot ett eget rum. Den kvinnliga bildningsromanen i Finlands svenska litteratur (2009); Å. Stenwall, Den omöjliga hemkomsten. Rötter och rotlöshet hos några österbottniska författare (2006); T. Warburton, Anna Bondestam. Åttio år finlandssvensk litteratur (1984); I. B. Wik, De vita och de röda. Nordisk kvinnolitteraturhistoria III. Höganäs (1996).
BILDKÄLLA. Bondestam, Anna. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.