LANGE, Ina 

(1846–1930) 

Musiker, författare 

Ina Lange uträttade sitt livsverk som musiker, musiklärare och musikhistoriker i Sverige och Danmark, men hon gav i Finland ut skönlitteratur som anknyter till realismens genombrott och den strömning som lyfte fram kvinnofrågan och kvinnans underordnade samhällsställning. I sina musikstudier ägnade sig Lange framför allt åt musikhistoria och olika kompositörers personhistoria.

Ina Forstén föddes 1846 i Helsingfors. Hennes far Johan August Forstén var assessor i Tullstyrelsen, och hennes mor Augusta Wilhelmina Danielson var släkt med den fennomanske historikern och politikern J. R. Danielson-Kalmari. Ina Forstén undervisades först i hemmet av en guvernant. Hon studerade 1870–1871 i Berlin vid Julie Reyers ”högre flickskola” (höhere Töchterschule). Samtidigt idkade hon musikstudier, vilka hon fortsatte med senare vid konservatoriet i Moskva, för bl.a. Anton Rubinstein och Pjotr Tjajkovskij. Kring mitten av 1870-talet befann sig Ina Forstén i Stockholm, där hon sägs ha förmedlat bekantskapen mellan Siri von Essen och August Strindberg. Hon inspirerade också Strindberg till ett flertal mer eller mindre smickrande litterära porträtt. 

Ina Forstén gifte sig 1876 med den svenske operasångaren Algot Lange och flyttade till Stockholm. Därifrån flyttade paret 1884 till Köpenhamn, där Ina Lange blev kammarpianist vid danska hovet och spellärarinna för hovets prinsessor. Hon kallades på sin tid för klavervirtuos och uppträdde vid hoven i Skandinavien och England. Lange ömmade dock i första hand för samhällets mindre lyckligt lottade, och fann enligt egen utsago den största glädjen i att torgföra musiken till de stora, breda folklagren. Lange uppträdde bl.a. i Folkets hus i Malmö och Stockholm, där hon höll föredrag om de stora kompositörerna till musikackompanjemang. 

Äktenskapet mellan Ina och Algot Lange slutade i skilsmässa 1898. Ina Lange fick i början av 1890-talet en intressant politisk roll: hon förmedlade rapporter från J. R. Danielson-Kalmari till kejsarinnan Maria Fjodorovna genom kejsarinnans bror, kronprinsen av Danmark. 

Ina Langes litterära debut inföll samma år som flyttningen till Köpenhamn. Som brukligt var bland kvinnor vid denna tid publicerade hon sina skönlitterära alster under pseudonym. Hon använde bl.a. signaturerna Daniel Sten, Daniel Stern, Aino, -a-dt, -A-dt och -U. Sina arbeten om musikens historia och personligheter gav hon ut under eget namn. 

Ina Lange publicerade de flesta av sina skönlitterära verk under 1880-talet: Bland ödebygder och skär (1884), Sämre folk (1885), En skaebne (1887), Luba (1889) och Berättelser från Finland (1890). Ett återkommande tema i Langes böcker är skildringar av folkets liv, deras kamp mot naturen och överklassens likgiltighet. Ina Lange var den första i Finland som litterärt gestaltade de lägsta folkskikten i samhället; senare skulle författare som Runar Schildt och Sigrid Backman följa henne i spåren. Allmogekvinnors väg ned i prostitution är ett tema som särskilt sysselsatte henne. Exempelvis Sämre folk skildrar naturalistiskt en prostituerads öde, vilket tedde sig provokativt för de samtida läsarna, inte minst för att romanen skildrade nattlivet i ett igenkännbart Helsingfors. 

Ina Lange gav ut ett antal böcker om musik, den sista samma år hon dog, 1930. Hon intresserade sig särskilt för musikens historia, och behandlade t.ex. rokokoperiodens musik. Mest skrev hon om de stora kompositörernas liv, bl.a. om Georg Friedrich Händel, Ludwig van Beethoven, Frédéric Chopin, Christoph Willibald Gluck och Jean Sibelius. Hon skrev även en bok om Barberina Campanini, Fredrik den stores älskarinna. 

När Ina Lange dog den 25 oktober 1930 i Köpenhamn var det inte många i Finland som mindes henne; i Danmark och Sverige var hon en uppskattad pianist, musikpedagog och föreläsare. 

Maria-Liisa Nevala och Fredrik Hertzberg 

Ina Blenda Augusta Forstén, från 1876 Lange, som författare även Daniel Sten, Daniel Stern och Aino, född 14.12.1846 i Helsingfors, död 25.10.1930 i Köpenhamn. Föräldrar assessorn vid Tullstyrelsen Johan August Forstén och Augusta Fredrika Wilhelmina Danielson. Gift 1876 med operasångaren Algot Lange. 

PRODUKTION. Bland ödebygder och skär. Berättelser från Finland. Stockholm (1884); ”Sämre folk”. Stockholm (1885); Luba (1889); Berättelser från Finland. Stockholm (1890); Från rokokotidens musikliv. Stockholm (1912); Skilda tiders musikmästare. Stockholm (1913); Barberina Campanini. Fredrik den stores älskarinna. Stockholm (1915); Den unge Gluck. Stockholm (1917); Gluck. Mästaren. Västerås (1919); Frédéric Chopin och hans älskade (1920). 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. A. Mörne, Lyriker och berättare (1939); M.-L. Nevala, Kuka oli Daniel Sten? Sain roolin johon en mahdu. Suomalaisen naiskirjallisuuden linjoja (1989); T. Torvinen, Suomen puolustusta Kööpenhaminassa. Ina Langen salainen toiminta Danielson-Kalmarin asiamiehenä 1890-luvun alussa (1967). 

BILDKÄLLA. Lange, Ina. Museiverket.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4609-1416928957215

Upp