IDESTAM, Fredrik 

(1838–1916) 

Industriledare 

Fredrik Idestam införde träslipmassetekniken från Tyskland och anlade det första kommersiellt framgångsrika träsliperiet i Finland. Senare anlade han även en cellulosa- och pappersfabrik. Nokiakoncernen bygger på de industrier Idestam grundade. Idestam ansåg att pappersindustrins gemensamma fördel krävde att exportkonkurrensen stoppades. Följaktligen kom han att spela en avgörande roll när branschen organiserade sig.

Fredrik Idestam var den träbaserade pappersindustrins fader i Finland. Före honom tillverkades i landet endast lumppapper. Till sin utbildning var Idestam filosofie magister med bergsexamen. Han hade tänkt sig en karriär i fadern Gustaf Idestams fotspår som tjänsteman vid Bergsstyrelsen. Med stipendium från senaten förkovrade sig Idestam vid bergsakademin i Freiberg i Sachsen 1863–1864. Under denna tid blev han utnämnd till tjänsteman vid Bergsstyrelsen. Men redan sommaren 1864 ändrades hans planer. På hemresan från Freiberg bekantade han sig med ett träsliperi i Harzbergen. Det var en ny uppfinning, en liten fabrik som tillverkade pappersråvara av trä. Processen och apparaturen hade tagits fram av pappersfabrikören Heinrich Voelter. Anläggningen som Idestam såg var redan ett kommersiellt användbart träsliperi. 

Efterfrågan på papper växte starkt i den del av världen som industrialiserades, d.v.s. Europa och Nordamerika, men produktionen hämmades av att tillgången på lump som råvara var begränsad och inte kunde ökas tillräckligt. Idestam tänkte sig att Voelters teknik var lösningen på råvaruproblemet. Han insåg också vad detta betydde för Finland. Skogarna var fulla med råvara, och det fanns även gott om forsar som kunde tjäna som kraftkälla. Genast efter sin återkomst till Finland beställde Idestam från Tyskland en uppsättning Voelter-maskiner och fick av senaten koncession den 12 maj 1865, ett datum som Nokiakoncernen räknar som sin födelsedag. Sliperiet inledde sin verksamhet i Tammerfors vid det nedre vattenfallet i Tammerforsen i början av 1866. 

Idestam var dock inte den första på området i Finland. Apotekaren Achates Thuneberg hade grundat ett träsliperi nära Viborg redan 1860. Thunebergs utrustning var utvecklad i Viborg – synbarligen oberoende av Voelter – och tillverkad i Finland. Thuneberg hade dock ingen framgång. Hans sliperi fungerade sämre än Voelters och det småskaliga företaget upphörde snart. Idestam däremot lyckades och fick efterföljare. 

Idestam var tvungen att aktivt marknadsföra sin produkt på samma sätt som Voelter i Tyskland. Trämassan var billigare än lumpmassan men pappersfabrikörerna och konsumenterna tyckte att trämassan var ”trälump”, ett substitut av sämre kvalitet. På Frenckells pappersbruk i Tammerfors lät Idestam framställa papper utgående från en blandning bestående till hälften av lump, till hälften av hans egen slipmassa. I december 1866 trycktes Tampereen Sanomat som första tidning i Finland på detta trähaltiga papper. Helsingfors Dagblad följde snart exemplet. Idestam demonstrerade sin slipmassa på världsutställningen i Paris 1867 och mottog en bronsmedalj. Det var ett avgörande genombrott, ansåg han själv senare. Vid samma utställning fick Voelter guldmedalj, och först nu blev hans teknik allmänt erkänd med ökad efterfrågan som följd. 

Idestams första konkurrent i Finland var den tammerforsiske apotekaren Gustaf Adolf Serlachius, som hade bekantat sig med branschen som disponent för Idestams sliperi, då Idestam själv var förhindrad på grund av sitt ämbete. Serlachius grundade ett träsliperi i Mänttä 1868. Tammerfors förlorade även sin andra apotekare till pappersindustrin genom att Edvard Granberg anlade ett träsliperi och ett pappersbruk i Valkeakoski 1871. Idestam byggde sitt andra sliperi i Nokia 1868. 

I början av 1870-talet grundades flera träsliperier i Finland. Där hade sågindustrin kommit i gång ett tjugotal år senare än i Sverige och Norge, men inom trämasseindustrin var starten samtidig och utvecklingen höll jämna steg med branschen i grannländerna. Från början av 1870-talet till första världskriget ökade den kemiska skogsindustrins andel av Finlands export från noll till 20 procent. Samtidigt ökade värdet av landets hela export tiofaldigt. 

År 1871 gjorde Idestam sitt företag till aktiebolag. Med en av sina närmaste vänner, Leo Mechelin, grundade han Nokia Ab och överflyttade all verksamhet till Nokia nära Tammerfors. I Nokia uppfördes ett nytt träsliperi. Idestams sliperier och Mechelins Nokiagård med tillhörande andel i Nokia fors övertogs av det nya bolaget. Idestam innehade drygt hälften av aktierna. Han sade upp sig från sin tjänst vid Bergsstyrelsen och chefskapet för Myntverket och ägnade sig helt åt Nokia Ab. Mechelin hade en viktig roll som anskaffare av kapital och finansiering. 

Nokia Ab utvecklades framgångsrikt. Idestam var en försiktig företagsledare och förstod att även beakta sämre tider i kalkylerna. Trots att Nokia investerat stort i utvidgad produktion och förhöjd förädlingsgrad klarade sig Idestam utan kriser. Det samma kan inte sägas om många andra industripionjärer i Finland. I början av 1880-talet byggdes tre pappersmaskiner i Nokia, och 1885 uppfördes Finlands första sulfitcellulosafabrik. Den första sulfatcellulosafabriken fanns sedan 1880 i Valkeakoski. Cellulosan ersatte nu lumpmassan som råvara för så gott som alla papperskvaliteter. I slutet av 1880-talet förädlade Nokia all sin slipmassa och cellulosa till papper. 

På Idestams initiativ och under hans ledning grundade pappersbrukspatronerna sina branschorganisationer: en förening av träpappfabrikanter 1874, Trämasseföreningen 1875 och Finska pappersföreningen 1892. De var karteller med vilka finländarna delade upp sitt viktigaste marknadsområde Ryssland och upphörde med konkurrensen där. Idestam var verkställande direktör och ordförande för Pappersföreningen till 1903. År 1896 drog han sig tillbaka från Nokias ledning. På vd-posten efterträddes han av sin svåger Gustaf Fogelholm med Leo Mechelin som styrelseordförande. 

Tapio Helen 

Knut Fredrik Idestam, född 28.10.1838 i Tyrväntö, död 8.4.1916 i Helsingfors. Föräldrar bergmästaren Gustaf Idestam och Anna Sofia Trapp. Gift 1865 med Maria Rosina Krook. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. K. Alho, Suomen teollisuuden suurmiehiä (1961); L. G. von Bonsdorff, Nokia Aktiebolag 1865−1965 (1965); K. Ekman, Nokia Bruk 1868−1928 (1929); M. Häikiö, Nokia Oyj:n historia I. Fuusio. Yhdistymisen kautta suomalaiseksi monialayritykseksi 1865−1982 (2001); M. Häikiö, Nokia. Vägen till framgång (2003). 

BILDKÄLLA. Idestam, Fredrik. Foto: Ateljé Daniel Nyblin. Museiverket.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4947-1416928957553

Upp