DONNER, Joachim 

(1763–1822) 

Kommerseråd, skeppsredare, köpman 

Kommerserådet Joachim Donner var vid sekelskiftet 1800 en av de dugligaste skeppsredarna och köpmännen i Finland. Han bidrog i hög grad till att hans hemstad Gamlakarleby i början av 1800-talet kom att bli Finlands viktigaste sjöfartsstad. Donner var enligt tidens sed en mångsidigt verksam köpman, vars affärsverksamhet bestod av parti-, minut-, inrikes- och utrikeshandel, utrustning av fartyg, tobaksspinneri, sågverksamhet samt framställning av beck. Han deltog också aktivt i det samhälleliga livet, och var borgmästare i sin hemstad.

Den Donnerska familjens historia i Finland började vid sekelskiftet 1700, då Joachim Donner (1669–1748), son till bärnstensgjutaren Jürgen Donner i Lübeck, flyttade från Lübeck till Nyen, som låg på den plats där staden S:t Petersburg senare växte fram. Efter en kort period i Nyen begav sig Joachim Donner till Stockholm, där han grundade ett handelshus som hans son Alexander snart övertog. Alexander Donner flyttade för sin del till Gamlakarleby 1770, där han sedan gammalt hade vittomfattande affärs- och släktkontakter. Möjligen flyttade Donner på grund av en konkurs i Stockholm. Hans egendom var nämligen obetydlig i jämförelse med handelshusets affärsverksamhet i huvudstaden, enligt en bouppteckning gjord 1772. Även om Alexander Donner var en mycket förmögen köpman under årtiondena 1730–60 hörde han inte till de mest betydande köpmännen i Stockholm. 

Alexander Donners son Joachim Donner, som vid faderns död var tio år, blev tvungen att inleda sin affärsverksamhet med tomma händer. Det är möjligt att han fick ekonomiskt stöd av sin rike morbror Abraham Falander i Vasa. Joachim studerade för den mest kända skeppsbyggaren i Gamlakarleby, Anders Telin. Han undervisades också av magister Jacob Tengström, som senare blev ärkebiskop i Finland. Joachim Donner erhöll burskap i Gamlakarleby 1788. Han hade ett nära samarbete med skeppsredarna Johan (Jean) Kyntzell och Carl Fredrik Rahm i Gamlakarleby. Bl.a. ägde de tillsammans ett av tidens mest betydande finländska skeppsvarv, Kaustarviks skeppsdocka i Gamlakarleby. 

Joachim Donner hade framgång inom sjöfarten och tjärhandeln under de franska revolutionskrigen i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Han började utrusta fartyg i början av 1790-talet, först med övriga borgare i Gamlakarleby och senare också ensam. Enligt 1800–1803 års förmögenhetsbeskattning var Joachim Donner den femte rikaste personen i Gamlakarleby. Hans beskattningsbara egendom och värdet av hans tillgodohavanden var enligt förmögenhetsbeskattningen då ca 7700 riksdaler. Joachim Donner flydde under 1808–1809 års krig till Skellefteå socken i Västerbotten i Sverige, och skaffade sig under denna resa en femtedels andel av Morö silvergruva – en andel som han sålde 1816. 

I början av den autonoma tiden upptäckte Joachim Donner vilken nytta fraktverksamheten kunde dra av den trävaruhandel som fanns i Viborg, då staden återigen anslutits till Finland. Han sände sin son Anders Donner för att gå i lära vid ett viborgskt handelshus och för att samtidigt fungera som faderns representant i staden. Viborg bjöd på lysande utsikter vad gällde trävarufrakter till Storbritannien. Eftersom staden nästan helt saknade en egen handelsflotta skedde all frakt med fartyg utifrån. Donner och andra österbottniska redare var med sina fartyg överlägsna i denna konkurrens om frakter tack vare sina låga kostnader. 

Joachim Donner deltog aktivt i det samhälleliga livet. År 1795 kallades han till hedersmedlem i Sällskapet för allmänna medborgerliga kunskaper i Stockholm. Han grundade tillsammans med andra betydande borgare Läsesällskapet i Gamlakarleby 1800 – ledare för sällskapet blev prosten Anders Chydenius. År 1812 tilldelades Donner kommerseråds värdighet. Följande år utnämndes han av Vasa hovrätt till tjänsteförrättande borgmästare i Gamla-karleby, en uppgift som han skötte till slutet av 1820. Joachim Donner var 1814 med i den deputation som överlämnade finska folkets gratulationer till kejsar Alexander I i S:t Petersburg med anledning av att Napoleon hade besegrats. Donner var medlem av Finska hushållningssällskapet från 1815 och från 1816 medlem av en kommitté som undersökte lantkulturens, handelns och näringarnas förkovran i Vasa län. År 1821 tilldelades han Finska hushållningssällskapets förtjänsttecken i silver för sina insatser som främjare av linodlingen. 

Under sin tid som köpman byggde Joachim Donner upp ett omfattande nätverk för affärskontakter med utlandet. Han hade täta kontakter med de viktigaste handelshusen i Östersjöområdet, men också med Storbritannien, Nederländerna, Portugal och Medelhavsområdet. Han ägde under sin livstid minst tolv handelsfartyg av olika storlek. Vid sin död 1822 antigen ägde han eller hade andelar i sex stora skepp och lika många mindre fartyg. Skeppens sammanlagda dräktighet var 487 läster. 

Värdet på Donners nettoegendom översteg 70000 silverrubel och skulderna var få. Till egendomen hörde bland annat det första stenhuset i Gamlakarleby, i vars stenfot man 1806 hade murat in en av de s.k. Kokkostenarna (dessa stenar har gett staden dess finska namn Kokkola). På basis av den Donnerska brevväxlingen kan man sluta sig till att Joachim Donner fortsatte i ledningen för handelshuset ända till sin död; efter detta började hans son Anders Donner underteckna breven. 

Jari Ojala 

Joachim Donner, född 28.11.1763 i Stockholm, död 22.3.1822 i Gamlakarleby. Föräldrar grosshandlaren Alexander Donner och Anna Falander. Gift 1794 med Hedvig Helena Kurtén. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Släkten Donners arkiv, Vasa landskapsarkiv. Riksarkivet; K.H. Renlunds museum, Karleby; Östermyra bruks och gårds (Törnävä) arkiv, Vasa landskapsarkiv; bouppteckningar, Vasa landskapsarkiv. Riksarkivet; förmögenhetsskatteregistret, Riksarkivet. H. Björkman, Gamlakarleby stad och dess borgerskap i förgångna tider II (1916); R. Bohn, Das Handelshaus Donner in Visby und der Gotländische Aussenhandel im 18. Jahrhundert. Eine Studie zur Handels- und Seefahrtsgeschichte des Ostseeraums im Spätmerkantilismus. Wien (1989): K. Donner, Släkten Donner III. På Gotland (1931); O. Donner, Släkten Donner i Finland (1891); S. Möller, Gamlakarleby stads historia. Tidsskedet 1808−1878 (1973); G. Nikander, Gamlakarleby stads historia II. Tidsskedet 1714−1808 (1944); J. Ojala, Tuhannen purjelaivan kaupunki. Kokkolan purjemerenkulun historia (1997); K. Samuelson, De stora köpmannahusen i Stockholm 1730−1815. En studie i den svenska handelskapitalismens historia. Skrifter utgivna av ekonomiskhistoriska institutet i Stockholm I. Stockholm (1951); Släkten Donner i Finland – Donnerin suku Suomessa II (1992). 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5267-1416928957873

Upp