MICKWITZ, Gunnar 

(1906–1940) 

Historieforskare 

När fänriken och docenten vid Helsingfors universitet Gunnar Mickwitz stupade i vinterkriget i februari 1940, var han endast 33 år gammal. Därförinnan hade han redan hunnit publicera fyra monografier och ett femtontal internationella artiklar, samt sköta professuren i allmän historia vid Åbo Akademi. Med sin doktorsavhandling från 1932 blev han en världen kring erkänd forskare inom ekonomi- och penninghistoria, och hans publikationer under de följande åren gav honom samma position även inom bysantinistik, Västeuropas medeltida ekonomihistoria och Östersjöhandelns historia.

Gunnar Mickwitz doktorsavhandling Geld und Wirtschaft im römischen Reich des vierten Jahrhunderts n. Chr. (1932), väckte uppmärksamhet inom de internationella forskarkretsarna. Ett bevis på detta var att verket fick sexton recensioner i olika historiska tidskrifter. Upphovsmannen var vid denna tidpunkt dock inte längre helt okänd, eftersom Mickwitz redan under sitt avhandlingsarbete hade knutit kontakter med utländska forskare, särskilt i Sverige och Tyskland. Han hade studerat i Uppsala för experten i antik arkeologi och ekonomihistoria A. W. Persson och haft kontakt med ekonomihistorikern E. F. Heckscher samt papyrologen U. Wilcken i Berlin. Han hade namnkunniga lärare och handledare också i Finland: Herman Gummerus, Edwin Linkomies och Johannes Sundwall. 

Papyrustexter spelade en viktig roll för Mickwitz analys av penningekonomins och naturahushållets relation och betydelse i det romerska riket, det vill säga inom hela medelhavsområdet, på 300-talet e.Kr. Vid denna tidpunkt antog forskarna allmänt att det romerska riket gått tillbaka från penningekonomi till naturahushållning, och en del forskare hävdade till och med att detta var en bidragande orsak till det romerska rikets fall. 

Antikforskning är tvärvetenskaplig när den är som bäst, och Mickwitz starka sida var hans gedigna kunskaper i samhällsekonomi, som han tillämpade i sin forskning. Han stödde sig på färska studier av Alfons Dopsch och Henri Pirenne, som visade att penningekonomin fortfarande hade stor spridning i det romerska riket på den äldre medeltiden, och gav hållbara bevis på att den privata ekonomiska sfären dominerades av penningekonomin även under senantiken. Statsförvaltningen hade däremot övergått till naturahushållning på 300-talet. Ett beaktansvärt drag i den unge Mickwitzs forskning var hans fördomsfria, sakliga och ibland kritiska diskussion av andra forskares rön. Han behandlade även hypoteser som lades fram av de förnämsta forskarna på området, F. M. Heichelheim och M. Rostovtjev. Inte heller hans egna universitetslärare undgick kritik. 

Han deltog redan 1927 på en kurs som leddes av Axel Boëthius på det svenska institutet i Rom, och i slutet av 1930-talet ledde hans intresse för Rom till verksamhet inom den nygrundade stiftelsen Institutum Romanum Finlandiae. Efter att Mickwitz disputerat fick han tillfälle att resa med stöd av Rosenberg-stipendiet (1934–1937), ett treårigt resestipendium som beviljades av Helsingfors universitet. Mickwitz tillbringade långa perioder i München, där han slutförde arbetet på sin tredje bok Die Kartellfunktion der Zünfte und ihre Bedeutung bei der Entstehung des Zunftwesens (1936). Denna avhandling om skråväsendets betydelse innebar att Mickwitz utvidgade sitt forskningsområde också till medeltiden. Geografiskt rörde sig Mickwitz på ett omfattande område, och han betonade det bysantinska samhällets inflytande på det medeltida Västeuropa. Han hade således också fördjupat sig i bysantinistiken, och hans arbete på detta område resulterade i några kortare artiklar som publicerades i ansedda tidskrifter på området. 

Mickwitz var utan tvekan Finlands främsta och mest internationellt inriktade forskare inom allmän historia på 1930-talet. Han nöjde sig inte med att hålla ett litet fönster öppet mot Europa, utan gjorde omfattande resor och tillbringade långa tider utomlands, ofta tillsammans med sin hustru. Mickwitz sällsynt omfattande språkkunskaper underlättade hans umgänge i de internationella kretsarna: han publicerade vetenskapliga arbeten på svenska, finska, tyska, engelska, franska, italienska och estniska. Han publicerade två artiklar i den tongivande Annales-skolans tidskrift (1934, 1936). Gunnar Mickwitz valdes till utländsk medlem i Vetenskapssocieteten i Lund. 

Mickwitz hittade sitt sista mer omfattande forskningsobjekt på nära håll, i stadsarkivet i Tallinn. Enligt Mickwitz erbjöd materialet om stadens hansaköpmän i detta arkiv bättre möjligheter att forska i de förkapitalistiska handelsmetoderna än någon annan samling. Aus Revaler Handelsbüchern. Zur Technik des Ostseehandels in der ersten Hälfte des 16. Jahrhunderts (1938), som tillkom under en kort period, belyste omständigheterna under senmedeltiden och i början av den moderna tiden, och gjorde författaren till en absolut auktoritet även inom Östersjöforskningen. Aus Revaler Handelsbüchern är en klassiker än i dag, och Gunnar Mickwitz har haft ett stort inflytande på den senare internationella forskningen inom detta område. Han betraktas som en av föregångarna till den Baltikumforskning som utvecklades i Finland och de övriga Östersjöländerna efter det andra världskriget. Som lärare i senantik historia hann Mickwitz inspirera Patrick Bruun före vinterkrigets utbrott. 

År 1939 sökte Gunnar Mickwitz professuren i allmän historia vid Helsingfors universitet, men kom på andra plats, då de sakkunniga föreslog att den 16 år äldre Arvi Korhonen skulle få tjänsten. Gunnar Mickwitz bror, nationalekonomen Gösta Mickwitz, blev däremot sedermera professor. 

Geld und Wirtschaft förblev en aktuell klassiker efter milennieskiftet, både vad gäller avhandlingens huvudtes och dess detaljerade diskussioner. Verket, som gavs ut i en ny upplaga i Holland 1965, citeras fortfarande i ny forskning. Inom den moderna forskningen kan man också hitta hänvisningar till Mickwitz övriga avhandlingar om antiken. 

Christer Bruun 

Gunnar Mickwitz, född 19.10.1906 i Åbo, död 18.2.1940 på Karelska näset. Föräldrar överläraren, filosofie doktorn Alexander August Emil Mickwitz och filosofie kandidaten Karin Schybergson. Gift 1933 med filosofie magistern Ann-Mari Federley. 

PRODUKTION. Geld und Wirtschaft im römischen Reich des vierten Jahrhunderts n. Chr. (1932); Die Systeme des römischen Silbergeldes im IV. Jahrhundert n. Chr. (1933); Die Organisationsformen zweier byzantinischer Gewerbe im X. Jahrhundert. Byzantinische Zeitschrift 1936; Die Kartellfunktionen der Zünfte und ihre Bedeutung bei der Entstehung des Zunftwesens (1936); Aus Revaler Handelsbüchern. Zur Technik des Ostseehandels in der ersten Hälfte des 16. Jahrhunderts (1938); Die Hansakaufläute in Wiborg 1558−1559. Historiallinen Arkisto 45/1939. 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. E. Anthoni, Gunnar Mickwitz. Vierteljahrschrift für sozial- und Wirtschaftsgeschichte 34/1941; H. Gummerus, Gunnar Mickwitz. Historisk tidskrift för Finland 25/1940; H. Gummerus, Gunnar Mickwitz. Historiallinen aikakauskirja 38/1940; J. Kivimäe, Papyrer och senmedeltida köpmansböcker. Linjer i Gunnar Mickwitz´ livsverk. Historisk tidskrift för Finland 78/1993. 

BILDKÄLLA. Mickwitz, Gunnar. Museiverket.

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5407-1416928958013

Upp