COLLINDER, Björn


(1894–1983)


Professor i finsk-ugriska språk


Björn Collinder var professor i finsk-ugrisk filologi vid Uppsala universitet och deltog aktivt i den svenska språkvårdsdebatten. Hans översättning av Kalevala betraktas som kärnfull och snillrik. På äldre dagar framstod Collinder som en bildningens jätte som förenade ursvenskheten med omfattande kunskaper om världskulturerna.


 

Björn Collinder växte upp i en lärarfamilj med humanistiska värderingar. Han blev student i Uppsala 1912 och började studera nordiska språk men kom snart att intressera sig för de finsk-ugriska språken, särskilt samiskan. Professorn i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, K. B. Wiklund, hade få elever, och Collinder blev snart med sin doktorsavhandling Über den finnisch-ugrischen Stufenwechsellehre (1929) det ledande namnet inom disciplinen. Efter att ha skrivit boken Die Urgerma­nischen Lehnwörter im Finnischen (1932) utnämndes han året därpå till professor i finsk-ugriska språk, särskilt finska och lapska, vid Uppsala universitet. Collinder innehade denna professur till 1961. Före den akademiska karriären var han 1924 pressattaché vid Finlands legation i Sverige. Redan 1921–1922 hade han företagit en grundlig studie- och forskningsresa till Finland.


 

Collinder betraktade de finsk-ugriska språken som uttrycksfulla och rika. Han forskade särskilt i samiska ortnamn och översatte skriftliga minnesmärken från samiska till svenska. Han var en skicklig fonetiker och antecknade och publicerade samiska dialektord. Hans översikt av samernas kultur Lapparna. Deras kultur och arbetsliv (1932) blev känd i vida kretsar.


 

I senare verk ägnade sig Collinder åt komparativ filologi. I sin undersökning Indo-uralisches Sprachgut (1934) gjorde han observationer om den avlägsna släktskapen mellan de indoeuropeiska och finsk-ugriska språken, vilka har ifrågasatts inom filologin. Däremot är Collinders arbeten Fenno-Ugric Vocabulary (1955), Survey of the Uralic Languages (1957) och Comparative Grammar of the Uralic Languages (1960) klassiker inom den finsk-ugriska språkforskningen.


 

Som språkvirtuos behärskade Collinder fullständigt både finska och ungerska. Själv sade han sig vara lika mycket ”språkmänniska” som ”språkforskare”. Som praktisk språkman var han purist och motsatte sig särskilt engelskans inflytande på svenskan. Han förkastade även andra språkliga mode­fenomen, oberoende av ursprung. I sitt verk Allmogemål och språkvård (1955) utvidgade han skriftspråket med dialekternas rika språkarsenal. Collinder var en lysande föreläsare och fäste med tiden allt större uppmärksamhet vid egenskaperna hos och bruket av de språk han behärskade, bl.a. i den populärt hållna Språket. Inledning till det vetenskapliga språkstudiet (1959). Övriga läroböcker är Svensk ordhjälp (1968) och Svenska, vårt språks byggnad (1971).


 

Sedan Collinder lärt känna Otto Manninen vaknade översättaren till liv i honom; efter flera års hårt arbete utkom hans översättning av Kalevala 1948, illustrerad av Akseli Gallen-Kallela. Översättningen har ända från början betraktats som storslagen. Enligt Collinder hade likheten mellan Finlands och Sveriges folkkulturer underlättat hans arbete på ett sätt som översättarna till andra språk saknade. Collinder förbättrade kontinuerligt sitt arbete, och den fjärde upplagan av Kalevala på svenska (1970) har betraktats som den mest pregnanta tolkningen och allra renast till sin rytm.


 

Collinder behandlade Finlands litteratur i Finsk prosadiktning (1932) och skrev ett flertal läroböcker i finska. I sin artikel ”En översättares tankar om svensk språkvård” (1954) redogör han för sina intryck under arbetet med Kalevala.


 

På senare tid blev Collinder alltmer intresserad av forntida och svårtolkade verk. Han översatte bl.a. Beowulf (1954), Euripides satyrskådespel Cyklopen (1955), Den lyriska Eddan (1957) och Snorres Edda (1958) till en kärnfull svenska. Även Sofokles och Shakespeare hörde till den åldrande Collinders favoriter, och han översatte flera av deras dramer.


 

Björn och Britta Collinders hem i villaområdet Kåbo var en av Uppsalas sista filologiska salonger, där den djupsinnige och temperamentsfulle värden och den musikaliska värdinnan underhöll sina gäster. Björn Collinder rönte mycken uppskattning från olika vetenskapssamfund: han var ledamot av vetenskapsakademier i Finland, Norge, Danmark, Österrike och Ungern; i den sistnämnda var han hedersledamot. År 1960 promoverades Collinder till hedersdoktor vid Helsingfors universitet.


 

Kari Tarkiainen


 

Erik Alfred Torbjörn (Björn) Collinder, född 22.7.­1894 i Sundsvall, död 20.5.1983 i Wien. Föräldrar läroverksadjunkten Erik Collinder och Viola Horney. Gift 1940 med sångerskan Britta Norrby.


 

PRODUKTION. Finsk prosadiktning. Stockholm (1932); Karl Bernhard Wiklund. Lund (1934); Språkstrid och nationalitetskamp i Finland. Stockholm (1935); Kortfattad finsk lärobok för självstudium. Uppsala (1940, 4:e uppl. Stockholm 1957); Introduktion i språkvetenskap. Stockholm (1941); The Lapps. New York (1949; ny uppl. 1969); Det finska nationaleposet Kalevala. Uppsala (1951); Finnarnas folkliga kväden. Uppsala (1952); Lapparna. En bok om same­folkets forntid och nutid. Stockholm (1953); En översättares tankar om svensk språkvård. Språkvård. Redogörelser och studier utgivna till Språkvårdsnämndens tioårsdag 1954. Stockholm (1954); Språket. Inledning till det vetenskapliga språkstudiet (1959); Finskan som kulturspråk. Stockholm (1962). Se i övrigt Bibliographie der Werke von Björn Collinder 1921–1964. Uppsala (1964); Linguistica et Philologica. Gedenkenschrift für Björn Collinder (1894–1983). Wien (1984).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. G. Holm, Björn Collinder. Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 1984; F. Rundgren, Björn Collinder, Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Årsbok 1984; T. Sköld, Björn Collinder. Ursus. Skriftserie utgiven av Finsk-ugriska institutionen i Uppsala 2 (1996).


 

BILDKÄLLA. Collinder, Björn. Hufvudstadsbladets arkiv.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5428-1416928958034

 

Upp